Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osdahl.
Oslättfors.
355
elementarläroverk sedan år 1858.
Staden har ännu icke eget kyrkosamhälle,
utan tillhör Doderhults församling.
Oscarshamns provincialläkare-distrikt
utgöres af Stranda härad, utom Alems
socken, samt delar af Tunaläns och
Aspelands härader. — Stadens vapen utgöres
af ett skepp med fulla segel, i
soluppgången, och deröfver en vapensköld med
ett krönt O. Marknad hålles i
September hvarje år.
Vid staden är på sednare tiden
anlagd en mycket besökt bad- och
kall-vattenkuranstalt, och en helsobrunn
finnes på Norrby egor.
Osdahl. Ett mtl skatte-rusthåll uti
Torpa socken, Wedens härad af Elfsborgs
län, med vacker belägenhet utmed Wiska
elf och stora landsvägen åt Warberg,
har karakters byggnad af trä med 2:ne
flyglar; det tillhörde år 1816
Öfverfält-läkaren assessor Hillers; år 1862 jemte
1V24 mtl underl., tax. till 50,400 rdr
rmt, handl. H. D. Carling.
Oset. Ett torp i Hålanda socken,
Ahle härad af Elfsborgs län, märkvärdigt
såsom födelseort för den utmärkte
naturforskaren P. Osbeck, som föddes här
den 9 Maj 1723 af fattiga
torpareför-äldrar. Födelseställets ovanligt vackra
belägenhet, djupt inne uti skogen och vid
en af både löf- och barrskog omgifven
liten sjö, tyckes, i förening med moderns
blida och poetiska sinne, på Osbecks
naturdaning haft en afgörande inflytelse;
hans anlag för studier samt sinne för
naturen ådrogo honom ock snart resandes
uppmärksamhet, så att han på deras
tillstyrkan skickades till skolan i Göteborg.
Vidare kan om honom inhemtas i
Biograf. Lexikon 10 Band, 3 liäft. sid 351.
Oshult. Två mantal frälse-säteri uti
Pjetteryd socken, Sunnerbo härad af
Kronobergs län, var Arv. Kåses sätesgård
före 1637; sedermera kom Oshult i
Gyl-lenollonska slägtens ego, tillhörde 1770
jägerifiskalen And Löfgren, hade 1862
tre egare och var samma år taxeradt till
17,000 rdr rmt.
Oslättfors. Jernbruk, beläget i Hille
socken i Gestrikland af Gefleborgs län,
på rekognitionshemmauet Stenmark, der
Lundbyggesjön uttömmer sitt vatten i
Testeboån, 2 mil från Gefle, nära
gränsen emot Wahlbo socken, privilegierades
för bergsfogden Johan Röök d. 8 Febr.
1697 på en hammare och 2 härdar med
köpetackjernsrätt från Wester-Bergslagen.
Bemälde Röök erhöll sedermera under
d. 7 Nov. 1701 Bergskollegii
privilegium att anlägga ytterligare 1 hammare
och 2 härdar med förbehåll likväl, att
detta verk skulle förses med kol från
allmänningen, och att de vanliga
kolbönderna icke skulle dragas från de
angränsande bruken, i synnerhet Hille och
Tolfforss. Enligt detta privilegium
anlades år 1701 en hammare,
Nyhamma-ren kallad, på hemmanet N-.o 1 Införå
i Wahlbo socken. Ar 1710 fanns vid
Oslättfors en smedja för förfärdigande
af jernlavetter. Då arbetet dermed
upphörde, anlades, enligt Hülphers, 1723
manufaktursmide; derefter byggdes
spikhammare 1724, hvilken dock nedlades
redan 1726. Ett manufakturverk,
bestående af en större svans- eller
knipp-hammare för en stock jemte erforderlig
klippsax och dubbel ässja,
privilegierades den 5 Dec. år 1777 till förädling
af 300 skU eget eller köpt stångjern.
Genom resolution d. 30 Maj 1781
privilegierades härstädes 100 skU
ämnes-smide, grundadt på köpetackjern, som
hitflyttades från Wiby uti Westmanland.
Bruket består för närvarande af 5
stång-jernshamrar med 5 härdar samt 6
spik-hamrar med 2 härdar. Den femte
härden och hammaren äro anlagda enligt
bergs-kollegii tillstånd af d. 7 Juni 1855.
Smedjan, med 3 hamrar och 3 härdar,
är nybyggd af sten.
Stångjernstillverk-ningen, som drifves efter
tysksmides-methoden med oinskränkt smidesrätt emot
erläggande af 1/2 skU pr 100:de i
hammarskatt, utgör i medeltal 4,200 skU
och spiktillverkningen pr medium 300
skU.. Tackjernet tillverkas vid
Bom-marsbo (Brunnarsbo) masugn i
Norrber-kes socken i Dalarne af egna malmer
från Bispbergs grufvor i Säthers socken
samt Ostanbergs och Båtgrufvorna i Tuna
socken af Stora Kopparbergs län;
tackjernet hitföres dels landvägen öfver
Bispbergs grufvor och Thorsåker och dels å
jernväg öfver Korsnäs till Gefle.
Tillräckligt kolfång för brukets behof
erhålles på egen skog.
Vid bruket finnas: 2 sågar med
hvardera 1 ram och kantinrättning; en såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
