Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ovikeu.
Oviken.
361
åker och i norr till Marby socken, samt
omfattar en areal af 244,625 tunnland,
hvaraf 31,813 tid mossar och 2,998 tid
sjöar; af arealen upptaga Hundshögs,
Bosjö och Tossåfjätl (lapptrakt) 67,640
tunnl. betes- och skogsmark, Myssjö
socken eger inom denna socken 20,448
tunnl., Marieby 1,168 tunnl. och
Nor-derö socken 26 tunnland. Största
längden är 7 och bredden 1 ty* mil, deraf
blott 1 mil efter längden är bebyggd,
den öfriga delen utgöres af fjällmark,
som från midsommar till Augusti månad
begagnas till bete. Vid kyrkan är en
stor slätt, Oviksslätten kallad, hvarifrån
man har en vidsträckt och herrlig
utsigt Öfver Storsjön, Ovike- och
Hall-fjällen, Areskutan samt Hofverberget,
äfvensom omgifvande socknars byar;
öfverst på slätten mellan åldriga löfträd
och i närheten af en vårdad granpark,
är sockenskolan nyligen anlagd och har
måhända den vackraste belägenhet i
landet. Nedanföre i s.v. är en annan slätt,
benämnd Myreflott, som sträcker sig
efter socknen vid pass ty2 mil och
utgöres af en mosse, till större delen nu
mer uppodlad, sedan den blifvit utdikad
medelst statsbidrag. På gränsen mellan
den bebyggda delen af socknen och
fjällmarken ligger det s. k. Elfves-,
Fjösås- eller Billsåsberget, en
skogbe-växt höjd, utgörande en förra ur för de
otaliga kärr och myror, som der finnas.
Från detta berg, der nästan hela
socknen hemtar sitt vedförråd, är utsigten
ännu mer storartad än från Ovike-slätten,
och större delen af Jämtland visar sig
här som en skön tafla, å hvars förgrund
Ovikens kyrkslätt jemte Hackås och
Myssjö kyrkor liksom spegla sig i
»Fjällens mörkblåa öga» Storsjön. Taflans
öfriga partier, äfvensom grupperna vid
Storsjöns många vikar och stränder, förete
_ måhända en af de skönaste utsigter i
Sverige. Den s. k. Heljebacksbacken,
hvaröfver landsvägen går till Bergs
socken, är belägen mellan Oviks-slätten
och Myrflotten samt anses vara en bland
Jämtlands svåraste backar. Inom den
bebyggda delen af socknen finnes ingen
annan sjö än Rörösjön, som dock
numer är till det mesta utdikad. Bland
aar anmärkas Back- eller Myreån,
Hög-eller Westnär ån. som utfalla i
Myre-v.
viken, Årån, Löf ån, Lilla, och Stora
Fuåarne samt Bjurkälla, hvilka alla gå
till Storsjön. Uti alla dessa
vattu-drag äro såväl sågar sora qvarnar
anlagda.
Jordmånen är hvad åkerjorden
beträffar i allmänhet dels klapperblandad
mylla på lerbotten, dels mylla på
kalkstensgrund och s. k. flishä.11; men
sjelf-växande slätterne bestå för det mesta
af myrjord å lergrund på mer och mindre,
vanligen 1 à lty2 alns djup.
Mineral-och helsokällor finnas på flera ställen.
Af trädslag förekomma endast smärre
gran, tall, asp, björk, sälj, al, vide och
en, hvilka likvisst i tjocklek knappas?
hinna 6 tums diameter, förrän de
nedhuggas till gärdsle och barrtägt.
Klimatet här är mera strängt än i de flesta
socknar i Jämtland. Sockensigillet visar
en ren på en fjällklippa. Socknens
allmoge anses vara den, som bäst
bibehållit klädedrägten i sitt gamla bruk.
Elgskinnsbyxor, bock- eller
renskinnströja och väst af samma sort, saml
mössa och pels af hundskinn och s. k.
lappskor utgöra Oviksbondens drägt
under hans färder i fjällen, der Lappar
väl bo, men som icke höra hit, utan
till lappförsamlingen i Fölinge. Största
delen af socknens befolkning användes
till åkerbruket och boskapsskötseln, som
äro hufvud näringarne, dock förfärdigas
mycket messingsmide och
jerntobaks-pipor, seltygs- och plogsmidesarbeten,
och många sysselsätta sig med
sämsk-skinnberedning och limkokning. Af
sädesslag begagnas korn mest, råg, ärter
och blandsäd mindre. Hampsåningen
har aftagit, emedan lin är mer gifvande
och kan afyttras till betydlig mängd åt
Norge, i utbyte mot sill och torrfisk.
Åkerbruksredskapen bestå af de öfver
hela Jämtland kända s. k.
Oviksplo-garne, samt den vanliga harfven, ådern
och risten. Tröskmaskiner finnas på 5
ställen. Ladugårdsskötseln är här i
allmänhet längre kommen än i de flesta
socknar i länet, men åkerbruket står
på låg ståndpunkt. Skogen börjar tryta,
och byggnadsvirket har i långliga
tider måst köpas från Bergs och Hackås
socknar.
Kyrkan är af sten, 49 alnar lång och
30 alnar bred, byggd 1768 af en bonde
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
