Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Palsbo.
Paradis.
865
och presters aflöning, sä att begge
för-saralingarne sedermera uppbyggde
tillhopa ny kyrka en half mil ofvan
förutnämnda floders förening, 10 mil frän
Öfver-Torneå kyrka, hvarest hölls svensk
och finsk gudstjenst. Af kyrhoherdar må |
nämnas den nyligen här aflidne prosten
Lars Levi Læstadius, en bror till den
bekante Petrus Læstadius; han var en
ovanligt nitisk ordets tjenare och egde
äfven omfattande insigter i
naturkunskapen, så att han ock kunde göra en för
flera år sedan till Spetsbergen afgången
fransk expedition väsentliga tjenster, för
hvilka han undfick franska
hederslegionskorset (se vidare om honom art.
Karesuando). Hemman-
Folkmängd. Hus- tal. Taxeringsvärde
1805. 1862. håll. sk. kr. ar 1862.
1,598. 3,170. 666. 12>. 572,300 rdr.
I afseende på 1805 års folkmängd får anmärkas,
att vid den tidén hörde till sockneu ett
ansenligt land på venstra sidan om Torneå- och
Muo-nio-elfvarne, som nu lyder till Ryssland.
Ut-skrifningsmanskapet 1862 utgjordes af 92 man.
Af uppgifna taxeringsvärde var 471,900 rdr för
jordbruks-, 63,300 rdr för ali annan fastighet,
samt 37,100 rdr för egendom fri från bevillning.
Gårdar, byar och verk: Kengis jernverk,
taxe-radt till 20,000 rdr, masugn tax. till 1,500 rdr,
med andel i Riaala laxfisket, som taxeras till
V/ ’
38,500 rdr rmt; gårdens åbyggnader med 2:ne
torp, tax. till 15,000 rdr, 8 torp vid Torneåfors,
qvarn och såg, utgörande allt ett gods. —
Laxfisket vid Kengisfors, tax. till 15,000 rdr. —
Gården med största hemmantalet är för öfrigt
«/8 ratl Tärändö, tax. till 5,000 rdr. — V24
mtl Areavaara, eges af Turtula sågintresseuter.,
Större byar, utom Tärändö, äro: Kangos,
Juno-suando, Lovika, Julionpieti, Erkheiki, Pajcda, i
häraf’/jo mtl prestbol, Sattajärvi, Kaunisvaara.
Af öfriga byar nämnas: Särkimucka,
Kärändö-järvi, Oksajärvi, Kurkio, Nuoxujärvi, Torneåfors,
Lalltakoski, Sajtajärvi, Sikajärvi, Käymäjärvi,
Antis, Konpelusvaara, Peräjävciara, Liviejärvi,
Kay r äj är vi, Patajärvi, Ruokojärvi, Pajärvi,
Mu-doslombulo, Merasjärvi, Muonioniska,
Muoniola-lusta, Kitkjöjärvi, Kitkjöjoki, Parkajoki, Kihlangi, j
Huuki, Kolari, Kiexivaara, Kassa, Kardis,
Jarr-hois. Laxfisken utom förutnämnda finnas vid
Junosuando, Puthamranda, Makodemanpudes,
Ku-sarenylipa, Sarisicvando i Kalix elf, Pavosari,
Avürikoski, Nieva Pata, 3:ne fisken uti
Areavaara forss, vid Jauhonieva i Muonio. — Adress:
Öfver-Torneå och Pajala.
Palsbo. Ett mantal frälse, ’/g krono,
’Vg skatte uti Bondstorps socken, Östbo
härad och Jönköpings län, äro belägna
nära den s. k. bergsvägen, som går från
Jönköping förbi Taberg och Kasjö mas- j
ugn ut till Nissastigen. Kronohemmanet
är korporal-boställe, skattehemmanet eges
af tvä bönder. Frälsehemmanet, taxeradt
1862 till 24,000 rdr, egdes, jemte 1\4
mtl i andra hemman samt Rasjö
masugn (taxerad till 30,000 rdr), allt
beläget i samma socken, under Nissafors
bruk. Masugnen uppgifves af Tuneld,
under namn af Palsbo, vara uppbyggd
1726 af brukspatron O. Folkberg, men
enligt Allvin anlades masugnen af
brukspatron Camitz året efter sedan han
uppbyggt Nissafors bruk. Den har sedermera
innehafts af landshöfd. Arvid Silfversköld
och nu af major Löfvensköld.
Paradis. Ett mantal skatte uti Åhs
socken, Wiske härad och Halmstads län,
beläget enstaka på gränsen mot Torpa
socken, med svartmylla till jordmån, blef
år 1687 förpantadt till en Silfvercrona,
men åter inlöst 1757 af Rikets Ständers
Bank, samt köpt till skatte åren 1816
och 1817. Egdes 1862 af 2 bönder;
taxeringsvärdet var 15,000 rdr. Om
härledningen till denna gärds namn
berättar en gammal anteckning i
pastorsar-chivet följande: »Ar 1348 gick den svåra
sjukdomen, som kallades den svarta pesten
och Digerdöden (af Tiger taget, ty
tigerdjuret dräper allt), utaf denna sjukdom
dog hvarenda menniska i Åhs socken
utom en piga uti deu gård, som nu
heter Paradis. Och hände sig under denna
tid, att en karl kom gående ifrån Mark,
och hvart han ingick fann han döda
menniskokroppar, liggande i husen. Då
han kom på ett högt berg och öfversåg
hela trakten, märkte han rök uppgå ur en
skorsten uti en gård, och gick straxt dit
samt fann en piga stående vid spisen.»
Berättelsen slutas ganska tillbörligt med
giftermål, och de nygifta gåfvo sin nya
boningsplats namnet Paradis. 2) Paradis.
Ett mantal skatte i Krigsbergs socken,
Bobergs härad af Linköpings län, har
dels hört under Ulfåsa, dels tillhört en
fröken Marg. Oxenstjerna 1686; en del
kom genom förpantning till H. Sch}<tte:
hemmanet lyder nu under Olivehult.
Pardixhyttan. En hel skattehytta
uti Brattfors socken, Philipstads
bergslags härad af Carlstads län, hvartill höra
mjölqvarn med ett par stenar och
masugn, allts. (taxeradt 1862 till 36,500 rdr)
egdes af en mjölnare.
Partille, Partilled. Annex-socken till
Landvetters pastorat, är belägen uti Säf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
