Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pauliström.
Peder, Sst.
367
antal uppgå till 200).
Beväringsmanskapet utgjordes af 6 man. Härifrån
utskeppas trävaror, spannmål, stång- och
gjutjern, som afsättas från Aleras, Högsby,
Långmåla och en del af Fliäby socknar.
År 1855 funnos här 4 handlande, 8
handtverksidkande samt 9 andra borgare ;
år 1760 var handlandernas antal 5.
Be-villningsafgiften för inkomst uppgick 1862
till 97 rdr rmt. Köpingen hade s. år
7 skonerter oeh 1 galeas om 415 läster.
Första gången denna köping nämnes i
historien är i ett bref af år 1318, under
namn af Patastad. Den uppbrändes af
Danskarne under Kalmar-unionens
oroligheter. Under konung Gustaf Ls tid synes
Pataholm hafva upphört att existera såsom
köping, ty år 1532 utfärdade nämnde
konung att ali köpslagan skulle upphöra,
och alla afsigkomna borgare antingen
inflytta till Kalmar eller nedlägga sin
rörelse. År 1677 hade Pataholm åter
ett fiendtligt besök, i det danska
amiralen Juel landsteg här och lät då
uppbränna bodar och hus tillika med här
upplagda timmerhögar.
Pauliström. Bruk uti Carlstorps
skate af Aspelands härad och Kalmar
län, beläget 4 mil fråu Wimmerby och 7
mil från närmaste lastageplats,
Oscarshamn, består af 1 stångjernssmedja med
1 franschcomté-härd, 1 tyskhärd och 1
hammare samt under samma tak 2:ue
spikhamrar; till hammarsmedjan är
en trecylindrig blåsmaskin. Vidare
finnas här en manufaktursmedja (uppförd
1861) med 2:ne räck-och 3:ne
spikhamrar samt blåsmaskin af jern äfvensom
masugn med varmapparat. Till bruket höra 4
grufvor och god tillgång på malm i 16
sjöar; äfven finnes riklig tillgång på
myrmalm. Stångjernstillv. uppgår vanligen
till 700 sktt och tackjernstillverkningen
till 800 sk té. pr år. ’Till bruket hörer
en landtegendom af 1 mtl säteri
rust-håll Fluxerum samt 2.VJ mtl skatte, hvaraf
% mtl ligga i Östra härad af
Jönköpings län; odlingsmarken utgör omkring
500 tid, och genom en nyligen slutad
sjösäkning vinner egendomen c:a 200 tid
af sjöbottnen som blir äng; hela
egovidden anses vara omkring xfz qvadrat- i
mil. Jordtorpen utgöra 12. Tillgången
på skog är god. Tullqvarn med 2 par ste- i
nar och grynverk, finbladig sågqvarn,
stamp och tröskverk finnas; hela
egendomens fastighetsvärde 1862 var c:a 145,000
rdr rmt. Manbyggnaden vid Pauliström
innehåller 12 rum, och den vid Fluxerum
6 rum. Stora trädgårdar höra till
gårdarne. Brukets anläggare är majoren
och öfverjägmästaren W. M. Pauli, som
använde mycken flit på jernmalms
uppletande och erhöll d. 11 Juli 1726
privilegium att på Boanäs och Svenarps
egor i Carlstorps skate anlägga en
masugn, en stångjernshammare med 2:ne
härdar och en spik- samt
manufaktur-hammare, hvilka verk han efter sig
kallade Pauliström. Sedermera erhöll
samma man privilegier att anlägga
Sjunde-qvills bruk i Wimmerby, och att
uppföra en masugn på Wrånganäs s. k.
rust-hålls egor i Gorfveda socken.
Anlägga-ren, som 1710 bivistade slaget vid
Helsingborg, dog 1758. Pauliströms verk
förökades under 2:dra egaren,
generalmajoren Pechlin, med Åh limits hammare
och Hayelsrums bruk; men Pauliströms
bruk förföll, under det generalen smidde
sina räukor, och befinnes efter honom
hafva egts af apothekaren Bergelin i
Wimmerby, som 1837 afhände sig det
till kammarrättsrådet och ridd. Nordström,
efter hvars död det inköptes af brukspatron
Hugo Ekelund, och uppgifves vid denna
tid (på 1840-talet) haft endast 50 sk ti
årligt smide. Nuvarande egaren är
brukspatron K. Tillberg.
Peder, S:t, eller Gamla Lödöse.
Annex-socken till Skepplanda pastorat, är
belägen i Ahle härad af Elfsborgs län,
3’% mil n. n. o. från Göteborg, vid Göta
elf, som utgör gräns i vester mot
Bohus län; för öfrigt omgifves socknen i
norr af Sköfde, i nordost af Hålanda,
i öster och söder af £>kepplanda
socknar, samt omfattar 0,124 qvadr.-mil land.
Jordmånen är till större delen leraktig.
På skog är brist, hvarför socknen, enligt
Djurberg, njuter utsyning på
allmänningen Bisveden. I bevillning för inkomst
efter II art. erlades 1862: 62 rdr rmt.
S:t Peders kyrka, fordom Gamla Lödöses,
Va mü från moderkyrkan, är uppförd af
gråsten på okänd tid. Åtskilliga gods
inom socknen erhöll fältmarskalken
Lennart Torstensson. Socknens enda
fornlemning är grushögar efter den fordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
