Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
376 Pigga torp, Stora och Lill».
Pilshult.
med bergsbruk antages af Fernow,
eftersom här funnos vid Digerdöden både
kyrka och prest. Denna bergslag
förmenas af nämnda torf. äfvenledes böra
räknas till den del af Nerikes jernhyttor,
som år 1345 gafs af Magnus Smek till
biskop Sigge i Strengnäs, då han
möjligen haft en vid Fogel hyttan. Först i
slutet af katholska tidhvarfvet blir
bergslagen historiskt känd under namnet
Wärmlands berg. Af konung Erik XIII
har man det första kända privilegium
för Wärmlands bergslag, utfärdadt år
1413. Sedermera äro dessa privilegier
conlirmerade år 1527 af kon. Gustaf I,
år 1582 af hertig Carl och år 1771 af
kon. Gustaf III. Denna bergslag hör till
7:de Bergmästaredistriktet. Se vidare
Tabellen på föreg. sida.
Piggatorp, Stora och Lilla. Två
frälse-säterier af 3/8 mant., belägna uti
Sventorps socken, Kåkinds härad och
Skaraborgs län, l:,/8 mil från Sköfde
stad, äro bebyggda för ståndspersoner,
med ny ladugård; tillhörde 1813 majoren
A. Frölich och 1862 kapitenen och
riddaren J. G. de Laval. Under säteriet
lydde sistn. år mant. skatte-rusthåll
i Stockerhult; det hela taxerades till
21,200 rdr rmt. Arealen är c.a 212
tunnland inegor samt 70 tunnl. skog
och beteshagar. Säterierna köptes från
kronan på 1640-talet af välborne herr
Jonas Björnberg.
Piggatorp. Ett mantal frälse-sätevi
i Foglås socken af Kåkinds härad och
Skaraborgs län, med tegelbruk och såg,
tax. till 30,000 rdr, lyder under Hjellö
säteri.
Pihle. Två mant. uts. frälse i
Tygelsjö socken, Oxie härad och Malmöhus
län, lyder under Torup och har mycken
och god både åker och äng. Stället
synes af lemningar efter vallar och
grafvar fordom hafva varit befäst. Ar 1862
hade hemmanet 10 åboer, hvaraf en egde
1 mantal, tax. till 50,000 rdr rmt.
Piksborg, eller Riksborg beläget på
en ö i sjön Bolmen, 6 à 7 mil från
Wexiö, har fordom varit ett slott,
hvarefter tydliga lemningar af vallar ännu
synas; det innehades, tillika med
Trulle-borg i Nykyrko socken, af drottning
Margaretas gunstling, r. r. Abraham
Brodersson. I ett bref af år 1402 kallas
det Gästrum Riksborg. Bland allmogen
går sägnen, att en konung Pigge
uppbyggt slottet och der bott. Det
förstördes af riksföreståndaren Engelbrecht
genom Herman Berman år 1434.
Pilshult. Gård uti Allerums socken,
Luggude härad och Malmöhus län,
belägen norr om Helsingborg, består af
3/4 mantal skatte-rusth. och utgör jemte
5/8 mantal ins. frälse i JV2 6 à 9, samt
l/4 mantal JVs 24 Filborna, ett gods
om 520 tunnland 2 kappland, hvaraf
90 tunnland vacker ek- och bokskog,
10 tunnland park, resten åker och äng.
Jorden är af god beskaffenhet.
Förut Kongslefsgods inköptes stället
i slutet af 1600-talet af den rike och
mäktige borgm. Bengt Pihl i
Helsingborg, som bebyggde och uppkallade det
efter sig. Han blef adlad den 16 Nov.
1675 med namnet Pihlcrona, men blef
dock icke introducerad. Enkan, en född
fröken Urne, omnämnd under artikeln
Kågeröd, blef utfattig och reste omkring
som stor-tiggerska på herre- och
prest-gårdama. Ar 1723 köptes gården till
skatte af Pihls arfvingar för 27 daler
o "
silfvermynt. Ar 1731 köptes egendomen
af öfverstelöjtn. Dieterich Georg
Hasen-kamph, som omtalas ännu för sin
otroliga kroppsstyrka. Ar 1745 såldes
Pilshult af Carl Nicolaus Cronacher till löjtn.
Paulis. Ar 1762 öfvergick egendomen från
fru Dorothea WTinantz till Michaël And.
Coster för 6,100 daler s:mt; år 1782
köptes den af ryttmästaren, frih. Anders
Sigfrid Rålamb för 3,941 rdr 32 sk.
specie; såldes för samma pris år 1789
af Carl Philip Sack till öfversten och
riddaren Carl Gustaf Liewen, som åter
försålde egendomen 1794 till
hofmarskalken friherre Charles Emil Ramel för
10,000 rdr. Ramel blef i Toscana
misstänkt för mord, rådbråkad och dömd;
först i sista stunden uppdagade en
tjenst-flicka hans oskuld. Allt gjordes väl att
godtgöra det skedda; Ramel affordes i
hertigens egen vagn och erhöll lifstids
pension. Torturen afskaffades; men
Ramels helsa var för alltid bruten. Ar
1825 sålde Ramel gården för 24,000
rdr bco till öfverjägmästaren J. Sjöcrona,
som 1835 försålde den åter till ryttm.
Carl von Hennings för 18,000 rdr bco.
Af honom försåldes den 1842 för 21,333
rdr 16 sk. bco till öfverjägmästaren D.
S. Kortz, som år 1846 försålde egeudo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
