Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramsbergs prestgård.
Ramsele. 415
måste brukets egna körningar. Åkern
och ängen innehålla, den förra 186 tid
och den sednare 30 tid; och utsås
vanligtvis 3V2 t:r hvete, HV2 t:r råg, ll/2
t:a korn och 50 t:r hafra. Sjelfva
bruksgården, aftecknad af Thora Thersner,
har en utmärkt vacker belägenhet vid
stranden af förutnämnda sjö samt är
bebyggd med ett prydligt stenhus och
tvänne flyglar, hvarförutan vid Liljendal
finnes en större, nyuppförd gård.
Ramsbergs bruk, som är beläget 7% mil från
länsresidensstaden Örebro, tillhörde först
och troligen länge hit till Sverige
inflyttade holländska slägten van Ostgeest;
köptes i början af förra århundradet af
brukets dåvarande förvaltare, Peter Lilo,
i hvilkens familj det bibehölls i nära
100 år eller till 1810, då det å
konkursauktion inropades för 10,000 rdr af
riksdagsmannen och fullmäktigen i
riksgäldskontoret, Erie Ericsson, stamfader
för Ericssonska brukspatronsslägten, som
ännu eger detsamma. Egendomens
fastighetsvärde tax. 1862 till 70,930 rdr,
deraf 5,220 rdr för sjelfva bruket.
Ramsbergs prestgård i Ramsbergs
socken af Örebro län, lJ/2 mtl krono,
förmedladt till 1 mantal, ligger i
Rams-hytte by, öster om och nära kyrkan,
på andra sidan landsvägen. Bostället
är storskiftadt och besås vanligtvis af
lVo t:a höstsäd (råg) och 10 t-.r
vårsäd samt brukas af boställsinnehafvaren,
som för närvarande är kyrkoherden Pehr
Ekelöf, hvilken blef församlingens pastor
1847 och är den fjortonde i ordningen
af dessa. Ehuru första kyrkoherden i
socknen redan 1591 utnämndes, blef
dock pastorsbostället, det här ofvan
nämnda, först den 4 Nov. 1632, under
hans efterträdares tid, anslaget och
sedan tvist om torpet Sundet, som skulle
tillhöra bostället, länge pågått emellan
församlingen och Gammebo gårds egare.
Till kyrkoherdens lön hörer derjemte
V] 2 i Ramshytte hytta och I33V3
smide vid Ramshytte bruk, hvilket allt,
jemte Prestskogen, om 1,794 tunnlands
areal, arrenderas af nämnda bruks
disponent. Pastor i Ramsberg är således,
likasom kyrkoherden och komministern
i Skinnskatteberg, tillika brukspatron.
Hemmanets fastighetsvärde år 1862 var
40,920 rdr rmt.
Ramsberg. Ett mantal frälse-säteri
uti Hyltinge socken, ^Villåttinge härad
af Nyköpings län, är beläget 43/4 mil
från Nyköping, och lyder under
Sparreholm; taxeringsvärdet 1862 var 33,100
rdr rmt. Säteriet har tillhört slägterna
Stuart och Rosenholm, 1763 och 1788
Weidenhaijnska slägten.
Ramsele. Konsistorielt pastorat af
i 3:dje klassen, hörande till Ångermanlands
Westra kontrakt af Hernösands stift,
utgöres af socknarne Ramsele och
Ed-sele, *) med 333/8 mantal, bebodda år
1860 af 2,656 invånare. — Ramsele.
’ o
i modersocken, belägen uti Ångermanlands
Södra fögderi af Wester-Norrlands län,
17 mil från Hernösand, gränsar i
vester mot Ragunda och Hammardal i
Jämtland, i öster till Liden, i norr
i till Fjällsjö samt i söder till Edsele;
arealen kan ej uppgifvas. Namnet
visar ortens läge mellan flera Sel, och
pastoratet är äfven genomskuret af
åtskilliga vattuleder. Marken är ganska
ojemn och oländig, som längs utmed
Angermanelfven består af sand samt är
mager och ofruktbar. Skogen är
vidsträckt, uppfylld med många och stora
berg, sjöar, kärr och mossar.
Sädesaf-kastningen är ringa, men boskapsskötseln
ersätter bristen, i anseende till vidsträckt
j utmark och ymnigt bete. Likaså gifva
djurfång, fiske och skogsprodukter någon
inkomst. Spånad och väfnad idkas
förnämligast för eget behof. I
Ranasjö-berget lia några anledningar funnits till
silfvermalm. Kyrkan, belägen på en
hög sandbacke vid elfven, 7 mil ofvan
om Sollefteå, är mörk och trång,
hvar-I före ock fråga redan på 1830-talet varit
om kyrkans återuppbyggande, men lär
ej än kommit till verkställighet. I dessa
dagar (i Juni 1864) är fråga om
väg-anläggning mellan Ströms och Ramsele
kyrkor, hvarigenom vägen för
Hammardahls härad kan blifva öppen till
Sollefteå. Barnundervisningen bestrides uti
en fast folkskola. Socknens sigill har
2 laxar. Inom socknen finnas tvänne
ii
större broar, hvaraf den ena öfver
An-germanelfvens mellersta gren, vid Nor-
*) Pastoratet utgjordes före
1838 af Kamsele,
Helgum, Edsele och Fjällsjö socknar samt
Tåsjö kapell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
