Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramshäll.
Ramsjöholm. 417
vid eu sjö kallad Damsjön och har god
tillgång på skog, hörer en husbehofssåg
samt qvarn. Hemmanen innehafvas mot
en eganderättsafgift af 96 rdr 37 öre rmt.
A Ramsliytte gård utfärdade konung Carl
XI den 30 Maj 1679 frälsefrihetsbref för
d. v. hofmedikus doktor Georg Du Rées;
egarne äro sedermera icke bekanta, förr
än nära 100 år derefter, eller då
generalmajoren frih. Fredric TJlric Wrangel af
Sausis till Åkerby 1773 den 12 Mars
erhöll konungens stadfästelse-resolution
å egendomen, hvilken efter generalens
död 1793 tillföll hans äldsta son,
majoren frih. Carl Reinhold Wrangel. Sedan
denne 1798 äfven aflidit, försåldes
egendomen från eller af hans barn och
inköptes troligen af brukspatron Hoffman
och lagman Welin, hvilka sedermera
egt densamma. Ar 1846 var
borgmästaren C. M. Victorin i Nora i bolag
derom med Hoffman. Nyligen har
bruket med underlydande hemman och
gruf-delar af enkefru S. C. Hoffman och
brukspatron J. D. Hoffman blifvit försåldt
till delegarne uti Finnåker, Gammelsbo,
Grönbo och Sundbo bruksegendomar
fölen köpesumma af 450,000 rdr rmt.
Ramshäll, Ramundershäll eller
Ramunder sb er g et. En ryktbar bergshöjd vid
Göta kanal på norra sidan af
Söderköping, sträckande sig in i Tåby socken.
Dess höjd utgör omkring 80 fot öfver
stadens kyrktorn, och på öfversta kullen
är en vacker slätt, kallad Lekare-backen,
af de lekar ungdomen der plägat anställa
under den vackra årstiden. Berget är
till utseende brant, naket och skrofligt;
men der finnas flera goda och rika
källor, af hvilka må nämnas Trnmkällan,
som förser hela Söderköping med ett
ypperligt dricksvatten, samt S:t Eriks
källa, hvars klara vatten tros stärka svaga
Ögon. Man har fordom påträffat i berget
kristallstenar, och på den tiden
Söderköping hade sitt eget mynthus, skall en
falsk myntare haft här sin verkstad, som
ännu kallas: Myntmästarekammaren. På
bergets norra sida finnas lemningar efter
en Vikingaborg, kallad Ramiindaborg,
som skall tillhört jätten Ramunder,
hvilken tros lefvat omkring år 760 och
egt borgar äfven i Nerike samt
Södermanland. Om honom gå en mängd
sagor, förtäljande hans utomordentliga
v.
styrka. Lemningarne utgöras af en 847
(147?) alnar lång mur af 3 alnars höjd
och 7 alnars tjocklek, med en deri fästad
ring, vid hvilken den fordne Vikingen
skall bundit sina skepp.
Ramsjö. Två mtl frälse-säteri uti
Björklinge socken af Norunda härad och
Uppsala län, beläget vid Björklingeån,
tillhörde 1849 Stråle och lydde 1862
under Sandbro, som egdes af grefve M.
Piper; taxeringsvärdet var 10,000 rdr
rmt. På egorna finnas ättehög och
runstenar.
Ramsjö. Socken och pastorat,
hörande till Helsinglands vestra Öfra
kontrakt af Uppsala stift, bildadt enl. Kongl,
bref af 21 Aug. 1860, har förut varit
kapell under Ljusdal. Socknen
innefattar 5 mtl 6 öresl. 9 pgl., bebodda 1862
af 712 personer pä 154 hushåll.
Fastighetsvärdet var nämnda år 480,800 rdr
rmt. I bevilln. erlades efter II och III
art. 163 rdr 40 öre. Arealen är c:a
200,000 tid, mest skogsmark, der ett
större antal nybyggare, i följd af den nu
fulländade afvittringen, nedsatt sig å
kronans öfverloppsmarker.
Af gårdar märkas: ^f Naggen, tax. till 35,000
rdr, egare landtbrukaren Mårtensson; ’/4 mtl
Ftiruhöjd; till Marma sågverksegendom höra
mtl Tevansjö, Sillerbo, och till Bergviks
sågverk höra mtl Getlcölen, mtl Trolltjern;
till Strömbacka bruk höra T’22g Naggen. —
Edefors bolag eger 3/lC mtl Holmsveden. —
Bergviks bolags inköpta skogslotter taxeras till 31,000
rdr och Edefors bolags till 71,000 rdr. Se
vidare art. Ljusdal.
Ramsjöholm. Två mtl frälse-säteri
uti Svarttorps socken, Tveta härad och
Jönköpings län, utgör med qvarn och
såg samt 3 mtl Strömsholms säteri, jemte
qvarn med 6 par stenar samt såg och
4V2 mtl underl., ett gods taxeradt till
267,025 rdr rmt, hvaraf 50,000 rdr för
sjelfva säteriet.
Ramsjö gods skall år 1378 med qvarn
och alla af ålder dertill hörande
landboer blifvit skänkt af Ingeborg
Jonsdotter till Wadstena kloster, hvilket dock
betviflas hafva gått i verkställighet, ty
år 1393 uppläto Niklas Andersson (af
ätten Oxenstjerna) och Carl Gösa till
Magnus Wälling sin arfvedel efter Nisse
Knutsson i Ramsjö; år 1426
bortskänktes en del af Ramborg, Nils Peterssons
enka, till Wadstena kloster, hälften
försåldes 1429 af Lasse Siggesson (som
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
