Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
420 Rangeltorp.
Rankhvtta».
t’
förlagt 200 Westgöta ryttare och några
bönder att invänta Norrmännen under
Hannibal Sehested, och när dessa voro
väl inkomna på ängen, började han mot
dem en mördande kanoneld, störtade med
sina ryttare och bönder ned från
bergshöjderna och nedgjorde en del, tog en
del till fånga och jagade de öfriga på
flykten, utåt Hisingen, der de icke mera
kunde åstadkomma annat ondt än den
hämnd de togo, i det de ihjälslogo
aderton gamla fattighjon eller dårar på
Göteborgs der utom staden liggandt hospital.
Bangeltorp (efter Mantalslängden och
Jordeboken), Rangestorp (efter uppgift
från orten). Landtegendom, från 1 till
v2 mtl förmedladt säteri-rusthåll med
underl. mtl skatte i Onums by och
augmentslägenheten Wara äng eller
Glädjen, belägen uti Skaraborgs län, Barne
härad och Onums socken, jemte 3/4 mil
härifrån belägna skattelägenheten
Görs-torps qvarn om 2 par grof- och ett par
sigt-stenar samt dertill hörande 1/16 mtl
skatte Arebro, belägna uti Fyrunga
socken af Skånings härad. Egendomarna
äro belägna, den förra 3 mil från
städerna Skara och Lidköping samt 2 mil
från Foglaviks jernvägsstation, den
sednare eller Görstorp 2 mil från nämnda
städer och ll/2 mil från
jernvägsstatio-nen. Egovidden vid Rangestorp utgör
inalles 450 tid, deraf omkring 170 tid
god åker af lerblandad sand och
svartmylla, 60 tid äng, bestående af dels
åholmar med utmärkt gräsbotten på
lermylla och dels högländare mark, äfven
ler och svartmylla; 100 tid vacker
barrskog af furu och gran äfven till afsalu;
återstoden består af beteshagar, beväxta
0 o
med skog, samt torparjord. Åkerjorden
är indelad i cirkulation och besås årl.
med c:a 20 t:r höst- samt 80 t:r vårsäd,
förutom rotfrukter. Vid gården finnes
outtömligt lager af den yppersta
snäck-mergel. Arebro innehåller 26 tid 17
kpl lerjord. Görstorps qvarn är belägen
vid ån Lidan. Rangestorps manbyggnad
har vackert och torrt läge samt
omgifves af vacker trädgård; god
vattentillgång finnes. Egendomarne äro
värderade till c:a 120,000 rdr rmt. På
hemmanet Rangeltorp, som år 1818 uppgafs
hafva någorlunda godt höbol, någon
skog, bodde 1862: 16 hushåll.
Rangeltorp förlänades den 22 Okt.
1621 af kon. Gustaf II Adolf åt
ryttmästaren Jon Stårk (adlad efter sin död),
som dref Danskarne ur Skara stad och
landet *). Säteriet tillhörde år 1812 ryttm.
L. Reenstjerna, 1862 Bengt Svensson i
Algutstorp, m. fl.
Rangsta (i 1825 års jordebok),
Rank-sta (efter Tham) Söder-. Två mantal
skatte uti Sorunda socken, Sotholms
härad och Stockholms län, 43/4 mil från
hufvudstaden, 1/8 mil från egen
lastageplats; bar förr lydt under åtskilliga
herregårdar i nejden, egdes 1772 af
Forssman, 1825 af Öhngren, 1850 af fru
Tydén, 1862 af löjtn. F. W. Ankarkrona.
Taxeringsvärdet var 45,000 rdr rmt.
Egendomens areal är 309 tid 11 kpl.
Årliga utsädet i treskiftebruk är 12V2
t:r hvete, 9l/2 t:r råg. jHöafkastningen
vanligen 110 parlass. Årliga onera
omkring 350 rdr rmt.
Rankhyttan. En bergsfrälse
egendom i Stora Kopparbergs län, Wika
socken och härad, 2 mil söder om Falun
med vackert läge på yttersta udden af
en från Runns östra strand utskjutande
halfö. Egendomen består af 1752/3 spannl.
förutom skattejorden, med tillhörande
qvarn och såg; underlydande äro
bergs-frälse-lägenheten Rosttjern och
skattehemmanet Hellsjön. Utsädet ärc:al40
t:r (år 1818 uppgafs det till blott 36
t:r). Fastighetsvärdet 1862 var 323,800
rdr rmt. Rankhyttan är bekant sedan
1450 och var då bebodd af stamfadern för
den adliga och friherrliga Rankeska ätten,
hvilken anses hafva gifvit stället sitt
namn Ranke med tillägg af hytta i
anseende till der dåvarande kopparverk,
hvarefter betydliga lemningar ännu synas.
Sonsonen Anders Persson innehade
gården på Gustaf Wasas tid. Till denne
Anders Persson, en myndig bergsman,
som varit kamrat med herr Gustaf,
under det de begge idkade studier vid
högskolan i Uppsala, anlände Gustaf på sin
flykt uppåt Dalarna höstetiden 1520 och
begärde arbetsförtjenst samt tröskade på
hans loge mot dagspenning i några
dagar. Men det dröjde icke länge, innan
*) Uppgiften är efter Tuneld, som på annat ställe
anförer samma sak om samma person, med
tillnamnet Pedersson, under säteriet Olstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
