Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddarhyttan.
Riddersberg. 451
direktören Georg och köpmannen Joh.
Brandt. Den tillhörde sedan deras
slägting, brukspatronen J. F. Wretman, som
till verkets upphjelpande använde stor
kostnad; och under hans och hans
arfvingar tid börjades flyttningen af
detsamma ifrån det något vestligare belägna
Siklå, derefter det äfven kallats Siklå
kopparverk, till den plats som det nu
har. Grosshandlaren G1arl Fredric
Bohnstedt i Stockholm tillhandlade sig 1810
af Wretmännerne Riddarhyttan, som på
1840-talet försåldes af hans arfvingar
till brukspatronen Pehr Hinnersson på
Garphyttan i Nerike och dennes måg,
brukspatronen Carl Johan Olsson,
hvilken sistnämnde snart blef ensam egare
och ännu är det. Till stället, som är
välbygdt och har en liten trädgård med
park, hörer en mängd hemman; och på
1820-talet utgjorde cless bönder, torpare,
grufarbetare, smältare, smeder, dagkarlar
och soldater, tillsammans med deras
hustrur och barn, icke mindre än 1,200
personer, förutom dem som bodde på
iDrukets rekognitionsskog inom Bamsbergs
församling af Örebro län. Till verket
höra V4 skatte Riddarhyttan, med
tillhörande c:a 10 mtl i åtskilliga hemman
och taxerades hela egendomen 1862 till
405,000 rdr rmt, hvaraf 20,000 rdr för
kopparverket, 12,000 rdr för
stångjerns-bruket, 22,700 rdr för Lienshytte
masugn, 12,000 rdr för byggnaderna vid
grufvorna, 6,200 rdr för
manufakturverket, 5,000 rdr för Uggelfors qvarn
med 2 par stenar. — Traditionen inom
orten förmäler, att namnet Riddarhyttan
skall härleda sig ifrån en fordom egare,
som varit riddare, samt att denna
»ädling» en julhelg tillsagt presten i Malma,
dit Skinnskatteberg då hörde, att
julottan uppskjuta gudstjensten, tilldess han
framkommit till kyrkan, men, då presten
icke åtlydt befallningen, utan redan stod
på predikstolen, skjutit honom i
vredesmod och straxt derpå tagit till flykten.
Uti den förut nämnda Hedningegrufvan
fanns 1664 på botten gammalt mynt;
och vid Mynkhyttan är uti en klippa
en anmärkningsvärd jättegryta, som har
en rektangulär öppning af 1V2 alns
längd och l’/4 alns bredd, men blir åt
djupet, hvilket är 1V4 aln, vidare och
antager form af en butelj.
Riddaregården. Ett skattehemman
af V4 mantal, beläget uti Wisnums
socken och härad af Carlstads län, nu mer
endast en bondgård, har fordom troligen
varit bebodd af högre herrskap, för hvars
skull Ljusås kapell skall vara anlagd t.
Hemmanets fastighetsvärde taxerades år
1862 till 10,000 rdr rmt.
Riddersberg. Tre mtl frälse-säteri
i Rogberga socken, Tveta härad och
Jönköpings län, utgör en del af den fordna
Rogberga byn, nämligen Korpegården,
fordom belägen sydvest nära kyrkan,
gästgifvaregård å hvars egor Tveta härads
tinghus var uppfördt, som afiflyttades till
Ingaryd omkring år 1680, —
Norregården vid nordvestra hörnet af
kyrkogårdsmuren, samt klockaregården i katholska
tiden boställe för klockaren i Rogberga
med gårdstomt vid södra kyrkomuren;
erhöll säterifrihet år 1661, då dessa
sammanslagna hemman erhöll namnet
Riddersberg och afflyttades till en hage c:a
2,000 alnar i vester från kyrkan nära
Rogberga-sjön der herregården allt sedan
egt ett angenämt och vackert läge — den
öfriga delen af Rogberga byn är 1 mtl
frälse Södergården, — 1 mtl Prestegården
gammalt prestbohl jemte tillägg af % mtl
Ladutrollet, som förmenas vara ditskänkt
af en Asmund Lang år 1310, och som
då räntade 1 mark. — Korpe- och
Nor-regårdarne förmodas vara gifna till
Gudhems kloster af en fru Katarina, dotter
af Sune Folkesson och dotterdotter af
konung Sverker II omkring år 1250,
hvilka hemman i tider derefter legat till
Nydala kloster jemte flera hemman i
socknen, äfven finnas flera som tillhört
dels Wadstena och dels Alvastra kloster.
— Sedan konung Gustaf I reducerade
klosterhemmanen till kronan innehade år
1528 en Sture eller Oxenstjerna
hufvud-gården Nydala med underlydande, äfven
Rogberga-gårdarne — 1529 Gudmund
Slätte, Truls Rosenstråle intill år 1541,
då Nils Dacke intagit och förstört
huf-vudgården, förlänades godset till Sten
Eriksson Leijonhufvud år 1549. Gisslo
Nilsson Strutts 1568. Erik Gustaf
Stenbock 1569. Carl Gustafsson Stenbock,
afsatt 1597, hvarefter godset förvaltades
för kronans räkning af Mickel Siflridsson
m. fl. tills på 1640-talet då godset löstes
till frälse af den då rike och mäktige
handelsmannen och borgmästaren i Jön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
