Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ri ti kärn.
Kiksteii.
453
vacker park med gångar och alléer i
engelsk stil, der finnes ock ett större
lusthus af sten. Vid Löfsta, 2 mantal
frälse, finnes manbyggnad med 6 rum,
2:ne flyglar med 8 rum, en under år
1856 uppförd tvåvåningsbyggnad med 5
rum, m. fi. byggnader, nytt bränneri för
ångverk, tegelbruk, der årligen kunna
tillverkas omkring 500,000 st. tegel, 2:ne
lastbryggor, en skattlagd tullmjölqvarn
för vattendrift med 3:ne par stenar och
sikt; en klensmedja, vädersåg. Skörden
uppgifves till 800 t:r säd och 300 t:r
potates. Afkastningen af qvarn,
trädgårdar och ladugården uppskattas till c:a
11,000 rdr rmt. Skatter och onera
uppgifvas årligen till c:a 500 rdr rmt.
Egorymden är 580 tid, deraf 250 tid odlad
jord, bestående till större delen af lera
och lermylla på mergelbotten. Skogen och
med löfskog (ek, björk och al) beväxta
hagar samt berg, tills. 256 tid, är ej allenast
tillräcklig för gårdens behof utan lemnar
äfven utöfver till afsalu. Egendomarne,
som brukas i sambruk, taxerades 1862
till 135,000 rdr rmt, hvaraf 100,000
rdr för Löfsta. Egendomarne hafva hört
under Svartsjö; tillhörde 1772
Langen-berg, derpå hofmarskalken Montgomery,
som egt dem 1723 (efter uppgift köpt
dem då till skatte), sedermera en
Knorring, Möller 1849, John Blacke (John
Blaikie?) år 1862. i Riddersvik skall
en Erik Ruuth (troligen den under art.
Höganäs omnämnde) inom kort tid hafva
uppoffrat 12,000 rdr rmt på patriotiska
företag.
Ridkärn. Rödfärgsverk i
Ljusnarsbergs socken af Örebro län, se artikeln
Ljusnarsberg.
Ridön. En mindre ö i Mälaren,
tillhörande Ofver-Eiihörna socken af
Se-lebo härad och Nyköpings län. Utefter
den med skogsmark och åkergärden
omvexlande, i öster och vester långsträckta
ön, som är kronojägareboställe under
Räfsnäs kungsgård i Thoresund, går nära
södra stranden, stora segelleden ifrån
Stockholm till Strengnäs och Westerås
samt öfriga städer och hamnplatser vid
Mälarens medlersta och vestra delar; och
det i skogsbrynet, alldeles invid sjön
byggda kruthuset med sina hvita murar
och sitt röda tegeltak, synes redan då
man genom Bockholmssund kommer ut
på den vidsträckta Södra Björkfjärden,
samt är ett säkert landmärke för
sjöfarande, så med ånga som segel.
Ridön. En annan Mälareö, större
än den nyssnämnde, och som till skilnad
från densamma fått namn af
Wester-Ridön, hör till Barkarö socken af
Tu-huudra härad och Westerås län och är
belägen midtför Westeråsfjärden. Ön,
som lyder under Johannisbcrgs
kungsgård i Lundby socken, är belägen 3/s
mil från fästa Jandet och består af 3V2
hemman kronosäteri, nämligen sjelfva
Ridö gård, nästan på midten, 2 mantal,
Westeräng i vester, 1 mtl, och Kurö i
öster, Va Fastighetsvärdet år 1862
var 100,000 rdr rmt, inberäknadt för
Säfholmen, Långskär och Grisslingen.
Ridö egdes 1368 af riksrådet och
lagmannen Sten Bengtsson (Bjelke) som var
en af Kalmar-Unionens grundläggare och
efter honom af hans dotterson, riddaren
och riksrådet Sten Pedersson, som förde
en sju-uddig stjerna i vapnet, skref sig,
likasom morfadern, till Ridö och dog år
1462. Under konung Gustaf II Adolfs
tid hade kronan här på ön haft en
»skeppsgård», öfver hvilken en Wilhelm
Riitüen, som ligger begrafven i Westerås
domkyrka, varit amiral vid år 1614.
Nära Ridö gård synas lemuingar af en
kyrka och norr ut derifrån, närmare
sjön, finnas grundvalar efter en stor
byggnad. Enligt folksägnen, skall i fordna
tider bott på ön en rik jungfru, som
blifvit i kyrkan begrafven med en lång
och grof guldkedja.
Riis. Ett mantal frälse-säseri uti
Nors socken af Grums härad och
Carlstads län, erhöll säterifrihet år 1653, då
det tillhörde öfverste-löjtn. Patrik
Tlioms-son. Sedermera äro ej flera egare kända
än den närvarande, som är öfverst-löjtn. J.
Helin. Säteriet, hvars fastighetsvärde
taxerades 1862 till 40,000 rdr rmt, utgör
med 1V3 mantal underlydande ett gods,
taxeradt till 94,800 rdr rmt. 1 början
af innevarande århundrade uppgifves
gården af Djurberg haft ansenligt utsäde,
vacker åbyggnad af trä med en
tillhörande betydlig trädgård.
Riksten (i jordeboken, Ricksten efter
Tham). Ett mantal frälse-säteri *) uti
södra ändan af Botkyrka socken, Svart-
’) Efter Konversations-Lexikon 4 mtl frälse-säteri,
efter Tham 1 mtl frälse, båda felaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
