Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenborg.
Rosendal. 483
Rekarne härad och Nyköpings län. Det
hette förut Skogstorp och nämnes redan
under konung Carl IX-.s tid, då han här
hade vapen- och klädesfabriker.
Sedermera innehades stället af den rika
brukspatronen Johan Lohe och hans måg,
bergsrådet och karakteriserade
landshöfdingen Adam Leijel, båda adlade;
köptes 1738 af öfversten och
romersk-kejserl. friherren Conrad Gustaf von
Sieg-roth. Stället synes sedermera kommit
under det i samma socken liggande
Lagersberg; åtminstone hörde i början af
1850-talet den i sednare tider med
mycken kostnad anlagda Rosenbergs qvarn
samt Skogstorps såg dit. Jernbruket,
som, i anseende till den förmånliga
vatten-tägten (det på forsar och fall så rika,
ymniga vattendraget har här ett sådant
af 14l/2 fots höjd, det största af dem
alla) inrättades 1736 och hade ännu
1825, ehuru saknande både skog och
jordegor, tvänne härdar med 640 sktts
stångjärnssmide, men är sedan 1843 icke
mera i gång.
Rosenborg. Säteri i Wärmland, förut
beskrifvet under dess fordna namn,
Går-stad, samt i tillägget till III Band. Utom
förut uppgifna egare har det vidare
innehafts af slägten Sjöblad, år 1606 af
ståthållaren Öfver Wärmland Olof
Christoffersson, och tillhör nu löjtn. A. Lilliehöök.
Till egendomen höra 2,500 tid skog,
800 tid öppen åker; utsädet uppgifves
till 70 t:r höst- och 300 t:r vårsäd.
Fastighetsvärdet år 1862 var 166,500 rdr rmt,
hvaraf 104,000 rdr rmt för sjelfva
Rosenborg.
Rosendal. En af Djurgårdens
vackraste prydnader, nu mer ett lustslott
tillhörigt H. M.Enkedrottning Josephina, var
fordom ett djurvaktare-boställe, hvilket,
jemte en del af Djurgården, af Gustaf III
skänktes till ståthållaren De Besche. Det
inköptes åter 1817 af konung Carl XIV
Johan, och då hufvudbyggnaden tvänne
år derefter nedbrann, uppbyggdes det
nuvarande sommarpalatset, enligt ritning
af öfverste Blom, och fulländades år 1830;
är uppfördt af trä, men utanpå reveteradt
med tegel. På södra facaden är anbragt
en balkong af kolmårds-marmor, hvilande
på fyra marmorpelare. Inredningen af
det lilla slottet är ytterst smakfull. I
nedra våningen äro 9 rum och i den Öfra
8. Rummen och den utmärkt vackra
förstugan prydas af dyrbara taflor af de
utmärktaste svenska mästare, bland hvilka
må anföras: Hebe af Westin,
Josephi-nas porträtt af densamme. Carl XIV
Johans och Desiderias af Södermark.
Carl XIII framför Gustaf Ls bröstbild af
Wahlgren, och H. M. Drottning
Jose-phinas, med kronprinsen på sitt knä af
Rydingsvärd. Uti ett af rummen är af
Hjalmar Mörner målad på guldgrund en
fris, utgörande en allegorisk
framställning af Odens intåg i Sverige. Flera
af rummen bära, genom sköna och
smakfulla arbeten af deras höga egarinnors
händer, ojäfaktiga vittnen derom, att
arbetets ära erkännes äfven inom
konungaborgen. På den blomsterprydda planen
utanför norra facaden står en
por-fyrvas, arbetad vid Elfdals porfyrverk,
hvars diameter är 12 och hvars höjd är
9 fot. Denna dyrbara, i sitt slag
oöfverträffade prydnad, är i dubbelt hänseende
en ära för landet, ty, bruten ur
fosterlandets berg, är den arbetad af svensk
hand vid ett verk, som tillhört
konungen. På den motsvarande planen,
utanför slottets fapad var förr äfven uppställd
en urna af porfvr, hvilken hvarken till
höjd och vidd eller i smakfullt utseende
kunde jemföras med den förra. Den
öfversändes sedermera till
industri-expositionen i London och vann der ett
rättvist och odeladt loford, samt förärades
efter expositionens slut åt prins Albert.
Slottets närmaste omgifningar äro af
Carl XIV Johan på det smakfullaste
förskönade. Han hade för afsigt, at.t på
ett berg på andra sidan vägen uppföra
ett museum, som skulle bli nära 150
alnar långt och hvari hans talrika
enskilda konstsamlingar skulle förvaras.
° . . .
Åtskilliga materialier af huggen granit
och marmor ditfördes, men
verkställigheten uteblef. Deremot har konung Oscar
på samma ställe låtit år 1848 uppföra
ett orangeri nästan helt och hållet af
glas, och som torde vara det vackraste
och ändamålsenligaste i sitt slag i
Sverige. Ett vackert växthus, der bland
annat en Victoria Regia blommat, en
vinterträdgård och åtskilliga andra
anläggningar och samlingar höra i öfrigt
till den kungliga villan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
