Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
488
Rosenkälla.
Rosersberg.
verlemnade han denna till bostad. Genom
dennes uppfinningsrika sinne framstod
snart här, der det anspråkslösa Lugnet stått,
ett i fransk byggnadsstil uppfördt
tvåvåningshus, omgifvet af rosenhäckar och
alléer samt en vacker park. Det kallas ock
med skäl llosenhult. Gården är belägen
vid foten af Hallandsås ej långt från
hafvet vid den s. k. Skelderviken med
det gigantiska Kullaberg i fonden,
omgifvet af täcka skogsdungar, der
näktergalarne vid sorlande bäckar
sommaraftnarne hålla sina serenader. Egendomen
innehafves alltsedan 1850 af
öfverfältläkare Wieslanders enka.
Rosenkälla eller Roshälla. Ett mtl
ber. säteri i S:t Lars socken, Hanekinds
härad af Linköpings län, beläget V? mil
från kyrkan, skall från 1590-talet hafva
tillhört Isr. Lagerfelts förfäder, domprostar
i Linköping i 2 led, men först 1614 och
17 blifvit satt i mantal under namnet
Torpestad eller Torp; befinnes 1647
under sitt nuvarande namn doneradt till
Lagerfelt, hvilken hade det som säteri —
allodialfrälse 1683; blef sedermera
redu-ceradt, men utbytt; skattlagdt 1761; det
underlydande köptes dels 1647 från
kronan, dels småningom från enskilda.
Ännu på 1760-talet innehades godset af
slägten Lagerfelt, år 1818 var
general-adj. frih. G. Lejonhjelm egare, från 1829
till närvarande tid gr. C. Sinclaire.
Rosenkälla utgör med underlydande
lV4 ni ti samt flera lägenheter ett gods,
taxeradt till 95,300 rdr, hvaraf 58,000
rdr för sjelfva Rosenkälla. Enligt
Djurberg har Rosenkälla ingen skog.
Man-bvggnaden ombyggdes 1826.
Rosenlund. Egendom uti Mörarps
socken af Luggude härad och Malmöhus
län, belägen 1l/2 mil från Helsingborg,
utgöres af 374 mtl frälse-säteri Rosenlund
med qvarn, 1 mtl Yndesäte, 17/g Mörarp,
311/16 mtl Tollarp med väderqvarn, 1,/lfl
mtl Lydestad, allts. taxeradt 1862 till
410,800 rdr rmt. Säteriet har god åker,
höhöstnad, torfjord och skog,
afvelsgår-dar och flera gatuhus; utanför
mansbvgg-naden trädgård med stora häckar och
alléer. Egare äro kammarherre C. J.
Schwerins arfvingar.
Rosenlund. Bomullsspinneri och
väf-veri samt kemiskt blekeri uti Göteborg,
hvaraf det förstnämnda sysselsatte år
1858: 228 arbetare vid 66 väfstolar,
men efter en år 1862 här inträffad
eldsvåda har det åter i år 1864 börjat
sysselsätta 100 arbetare. 1860 års
tillverkning var 843,774 <tt garn; samma år
tillverkades vid väfveriet 184,652 alnar
domestics och tvills.
Rosenlund. En lägenhet, redan
omnämnd under art. Ljungarums socken,
hvartill hänvisas; 1862 års tax.värde var
55,000 rdr rmt.
Rosersberg. Kungsgård af 6 mtl,
uti Norrsunda socken af Erlinghundra
härad och Stockholms län, belägen 3V2
mil från Stockholm vid en vik af
Mälaren, Skarfven, är sammanslagen af
fordna frälse-säterierna lV4 Norssa, 2
Tjurgård, ,/2 Svartsättra. Stället synes
lia varit ett gammalt herresäte, och
förekommer som sådant år 1300, men ock
från 1275 delvis såsom lydande under
Sko kloster, båda delarne under namnet
Norusa. Enligt sägnen skall en konung
benämnd Nore hafva residerat der i
hedna tiden, af hvilken ett närbeläget
högt berg erhållit namnet Norsa-berget,
och af en lund derintill byn Norslunda,
men kyrkan Norrsunda. Vid
reforma-tionstiden tillhörde hälften slägten Roos
och kom enligt Afzelius med gr. Gustaf
Thuressons dotter, fröken Sigrid i hennes
ena sons, riksrådet Gabriel Oxenstjerna den
Rikes händer; den andra hälften, som varit
klostergods, bortgafs af kon. Erik XIV
åt en Nils Olofson, hvars arfvingar, af
slägten Ekorn, bortbytte den till nämnda
riksråd O. 1620. Denne byggde slottet
och uppgifves af nämnde författare kallat
det efter sin moder Sigrid Roos och
hennes förnäma ättenamn »Rosersberg.»
Sonen, riksrådet Gabriel Oxenstjerna, död
1673, skref sig äfven till Rosersberg.
Hans fru, en dotter till grefve
Löwen-stein, bör äfven vara i kärt minne såsom
den der räddade kon. Carl Gustaf, i det
hon upptäckte en sammansvärjning emot
honom. Godset innehades sedermera
under olika vilkor af personer af
slägterna De la Gardie och Stenbock, efter
reduktionen åter Oxenstjerna, nämligen
riksrådet Bengt, som förskönade stället;
slottet hade denna tid 6 torn. Härefter
egdes gården af riksrådet grefve Creutz.
Presidenten Erland Carlsson Broman
uppgifves hafva köpt Rosersberg och Wäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
