Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
Rossared.
Rossvik.
bodde häromkring i skärgården, voro
skyldige att försvara landet mot
fiendtliga anfall; de utrustade för sådant
ändamål vissa fartyg, och hvart skeppslag
hade sin förman eller Styrismadur. I
dagligt tal kallas allmogen här
Rospig-gar (om detta skall utmärka
strandfolkets sträfva och hvassa sinnelag, är dock
okändt). Norra Roslagen är af gammalt
bekant för sin malmfyndighet, men detta
nästan uteslutande inom den terräng, der
röda gneissen är rådande.
Rossared. Sätesgård uti Hallands
län, Fjäre härad och Fjärås socken, 1
mil från staden Kongsbacka, 1% mil
från badorten Särö, med vacker
belägenhet pä en skogbevuxen höjd vid en täck
fiskrik insjö, Stensjön kallad, omgifves
af en stor prydlig trädgård med orangeri,
hvilken sträcker sig uti afsättningar
nedåt sjön.
Egendomens hela areal är 1,560 tid,
deraf åker och äng 480 tid; 596 tid
skog, bestående af ek, bok samt furu, är
den betydligaste uti orten, ehuru nära 1/3
af gårdens fordna underlydande hemman
blifvit sedan början af detta århundrade
afyttrad härifrån. Den består nu af
säteriet, 2V2 m med un deri. hemman,
6 mtl ins. frälse, 1/6 mtl skatte.
Åkerjorden är af bördig beskaffenhet, största
delen bestående af lermylla på
mergel-botten och en stor del deraf täckdikad
med rör. — Egare till gården, som
fordom kallades Rolfsared, hafva varit: öfv.
O. J. Witting och dess fru, friherrinnan
A. Rar.ck, som bodde på egendomen år
1724. Samuel Bruse, född 1732, död
1800; han var den förste, som medelst
odling, plantering och byggnader gjorde
Rossareds gård nyttig och prydlig för
efterkommande, hvarom inskriptionen på hans
grafvård på Fjärås kyrkogård upplyser;
Sedan kom egendomen till häradshöfding
Samuel Brag och dess fru, Elisabeth Cath.,
född Bruse, och såldes efter deras död
på auktion till grosshandl. C. F.
Kjellberg och dess fru, Charlotta Sophia Krook
1830. Ar 1861 försåldes egendomen
efter de sistnämnda cgarnes död på
auktion till nuvarande egaren, hr Albert L.
Colliander. Taxeringsvärdet å hela
egendomen är 136,000 rdr rmt, hvaraf 44,800
rdr för sjelfva säteriet.
Rossberga, Hammare i By socken
i Dalarne; se vidare Råssberga.
Rosshyttan. Bergsmanshammare och
två mantal skattehemman uti Westra
Fernebo socken af Westerås län. Den
förra anlades 1617, hade på 1840 talet
vid en härd 133 sktt smide af eget
tackjern, och egdes af brukspatron S.
von Stockenström och bergsmän;
masugnen är nu mer i obrukbart skick, och
smidet har varit nedlagdt från och med
den 1 Nov. 1858 till och med den 31
Okt. 1862. Hemmanet har fem egare.
Ett halft mtl jemte Vg rati Klockarbo
samt qvarn, såg och tegelbruk utgöra en
landtegendom, ej långt från vägen
mellan Sala stad och Avesta, med 49 tid
13 kpl. åker, 150 tid 6 kpl. äng samt
566 tid 23 kpl. skog, derå, äfvensom
på ängen, ännu finnas stora
odlingstill-fälleri. Egendomen har undergått laga
skifte och dervid erhållit egorna
samman-refvade i beqvämliga skifteslägen; hela
fastighetsvärdet 1862 var 22,750 rdr,
egare brukspatron O. H. Lycliou. V12
mtl af hemmanet jemte Vi 2 Klockarbo,
tax. till 13,750 rdr, innehafves af
Bjur-forss bruksegare; 1/4 mtl jemte l/4 nitl
Rosstorp, taxerade till 12,250 rdr, egas
af Fahlu bergslag; resten eges af 2
bönder.
Rossvik. Två mantal frälse-säteri uti
Flusby socken af Öster-Rekarne härad
och Nyköpings län, vackert beläget ej
långt från Hyndevads ström, 1 mil från
Eskilstuna; synes en tid hafva tillhört
Eskilstuna kloster, men från 1374 åter
enskilda, såsom slägterna Fargalt, Puke,
Natt och Dag, Kagg från 1457 och
Winge; kom 1533 genom byte till r. r.
Lars Siggesson d. y. Sparre och har
förblifvit inom slägten ända till 1827, då
det genom gifte tillföll Gyllenberg och
egdes 1862 af löjtn. Gyllenbergs enka,
Sophia Lovisa Sergel. På 1600-talet
skall det dock äfven en tid hafva egts
af Rosenhaneska slägten. Rossvik anses
lia varit höfvidsmannen Erik Pukes fö-
o
delseort. Abyggnaden är gammal och
innehåller en taflesamling af porträtter
från olika tider, hvaröfver förteckning
finnes i Dybecks Runa år 1844, häft. 1,
sid. 50. Till gården hörer en ansenlig
trädgård. Af Djurberg uppgafs
egendomen 1818 hafva ymnigt liöbol, men brist
på skog. Rossvik utgör för närvarande
med ll/2 mtl frälse, lVg ™ och rör, 4
frälsetorp, ett gods, tax. till 142,500 rdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
