Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
494
Roxlösa.
Ruda.
stad, Herrestad och Örberga i öster och
ostnordost, Wettern i nordvest,
Wäfver-sunda i sydvest och söder, samt omfattar
0,i85 qvadratmil land, efter Hahr, eller
en areal af 0,276 qvadratmil, efter Tham.
Marken är jemn, likväl med omskiftande
höjder och dälder; längst i sydvest
räknas hit yttersta randen af Omberg, sagta
sluttande och skogbeväxt. Höjderna,
som till det mesta äro odlade, hafva
örig eller grusig jordmån och äro
betäckta af s. k. kumlar eller ättekullar;
dälderna bestå af djupare, god matjord
på ler- och sandbotten. Wetterstranden
är sandig och tämligen kal. Ang och
bete finnes föga, skog äfvenledes, utom
vid några gårdar, hvaribland Westerlösa
boställe. På gränsen till Wäfversunda
vid Ombergs fot har funnits en
kronopark, kallad Bergsmarken.
Hufvudnä-ringen i orten är åkerbruk med
boskapsskötsel och bränvinsbränning. Som
binäring idkas fiske i Wettern och Tåkern.
Invid Ombergs fot vid Borghamn eger
kronan af gammalt ett kalkstensbrott.
— Rogzlösa eller. Roxlösa förekommer
ofta på 1400-talet, ett par gårdar redan
1208. Kyrkan är mycket gammal, byggd
af Ombergs kalksten, dock från olika
tider, har tjocka yttermurar, torn och
åtskilliga minnen från fordna tider,
hvaribland den med figurer utsirade
kyrkodörren, som enligt sägnen skall vara
tagen från en borg på Omberg.
Socknen har åtskilliga kassor, till en del på
grund af enskilda donationer, samt
fattighus af sten, nu nyligen äfven
socken-bibliothek. Barnundervisningen bestrides
i en fast folkskola och i två fasta
småbarnsskolor. — Af fornlemningar
omnämnas grafhögar i stor mängd vid
byarna utefter stora vägen, hvaribland
de s. k. Christna Kullarne vid kyrkobyn;
nära dem, vid Yxstad, en stensättning,
samt vid Brottsledet nära Westerlösa,
ofvanför Borghamn, spår efter »Ömmas
borg.» Aren 1710 och 11 dogo här i
pesten öfver 100 personer.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde.
1805 — 1862 sk. kr. fr. år 1862
766. 1,263. 221 1- 954,600 rdr rmt,
I bevillning efter II och III art. erlades år
1862: 468 rdr rmt. — Under katholska tidén
lydde här 1 gård uuder en kyrka, 15 under
Wadstena kloster, 7 under Alvastra, 3 under
Skenninge, af samtliga 39V4 enligt 1700 års
jordebok. — Gårdar: Här åro följande boställen:
Roxlösa, 1 mtl, med Yxstadbordet från 1420, är
prestgård. — 5/8c mtl Bårstad,
kronofogdeboställe. — 1 mtl Åsby, militiæboställe.
Westerlösa, 1 mtl, häradshöfdingens, har med stenbrott
och kalkugn 1640 blifvit kronan tillbytt från
Gabr. Oxenstjerna; på stället finnes trädgård
m. m. Borghamn, se den art. — Största godsen
utgöras af l4l/48 mtl Bårstad, med kalkstens
j brott, bränneribyggnad m. m., tax. till 98,000
rdr rmt, egare G. Hagelin i Mjölby; l5/6 mtl
Wilseberga med ångbränneri, tax. till 100,000
rdr; 1 ,/2 mtl Yxstad och ,5/lß mtl Hageby,
ett gods; 1 mant. Häckenäs, 1/2 Hageby, f/2
Kattorp, ett gods. — Adress: Wadstena.
Rubbestad (Rabestath). Ett halft
mtl frälse på Dal, uti Ödeborgs socken
af Wahlbo härad och Elfsborgs län;
häraf utgjorde år 1862 mtl jemte
V8 skatte Måsetorp ett gods, tax.
till 18,600 rdr rmt, som egdes af
kronolänsman A. F. Lundbohm; mtl
egdes af patron Sandels på Öxnäs. På
hemmanet Rubbestads egor bodde år
1862: 5 hushåll.
Rud. Ett mantal frälse-säteri uti
Ny socken af Jösse härad och Carlstads
län, med en areal af 736 tid, hvaraf
251 tid åker och 26 tid äng; se vidare
art. Ny socken; tax.värdet för år 1862
var 50,000 rdr rmt. Vid hemmanet
bodde 1850: 94 personer på 19 hushåll.
Säteriet är, enligt Fernow, uråldrigt; men
den förste kände egaren är Johan
Månsson Roos och derefter Pehr Jönsson
Bratt, som år 1593 underskref LTppsala
Mötes beslut och dog 1639. Sonen
Gustaf Pedersson ärfde godsen Berg,
Wik, Rud, Norserud och O na, hvilka
genom gifte med dottern Anna kommo
till Blankenfjellar och Dreffenskjöldar.
Ar 1825 egdes Rud af fältkamrer L.
D. Larsson och 1862 af hr G. Jochnick.
Rud. Ett mantal frälse uti
Segerstads socken af Grums härad och
Carlstads län, lyder under säteriet Aspberg,
2 mtl, som jemte 1 mtl Solberg och
V3 Lilla Abbortan eges af tvänne
bröder med namnet Berggren. Ar 1825
egdes gården af kommersrådet Norström.
Af Fernow uppgifves hemmanet vara ett
uråldrigt säteri.
Ruda. Tre och V4 mantal, hvaraf
IV4 frälse, det öfriga krono-skatte-rusth.,
beläget uti Högsby socken, Handbörds
härad och Kalmar län, vid stora
landsvägen, 6% från Kalmar, har förr
som bondby lydt under Berga, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
