Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
508 Ryd, Westra.
arp, V4 Wisharp, V/a Öfverstorp. — Adress:
Ekesjö.
Ryd, Östra. Socken och patronelt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Skärkinds kontrakt af Linköpings stift,
ligger uti Skärkinds härad af Linköpings
län, 4 mil från Linköping, l3/4 mil från
Söderköping, 2V2 från Norrköping,
mellan Gårdby i nordvest, Ortomta och
Björsäter i vestsydvest, Yxnerum i söder,
Ringarum i öster, Drothem i nordost,
och Westra Husby i norr, upptagande
en areal af 1,161 qvadratmil, hvaraf 0,079
vatten. Socknen ligger hufvudsakligen
på norra sluttningen af de bergåsar, som
från Kalmare läns grans skjuta inåt
landet, mellan Slätbakens vestra tillflöden;
och af dessa upprinner här det största
af alla, den längre ned s. k. Storån, i
flera grenar. Af sjöar nämnas Lången,
Höfvern, Trehörningen, Parsen,
Qvarn-sjön, Shirn, som redan hertig Adolf Johan
på sin tid ämnat aftappa, Killingarne,
Häller stadsjön; vid södra gränsen ligga
Axsjön, Glypen och Mysingen, hvilka
utrinna åt Yxnerum; något nordligare
Em-ten och Storsjön ined utfall till
Ringarum. Helsokällor förekomma å Eke och
Kils egor. Inom denna och Sunds
socknar har i sednare tiden upptagits från 3
sjöar och 4 myrar 5,100 t:r sjö- och
myrmalm. Socknens mellersta del, kring
de större vattendragens förening,
åtminstone V4 mil rundtomkring kyrkan, är
tämligen jämn bygd, egentligen
bestående af sammanlöpande dalgångar mellan
mindre bergklumpar; men derutomkring
upptages det mesta af mer eller mindre
sammanhängande bergsträckningar. Bland
särskilda bergkullar nämnas
Kalfhags-berget å Rossla egor, Kettilberget å St.
Torrsjö egor, märkvärdigt för en s. k.
jättegryta, och Borgareberget nära
kyrkan. Det tämligen högländta, kuperade
läget gör imellertid klimatet i allmänhet
sundt. — I kyrkobygden är rådande
jordmånen bördig mullblandad lera,
någonstädes på kalkgrund, i andra trakter är den
högst olika, såsom styf lera, dung-och
dragjord, sand och grus. Tillgången på åker
och äng är ej stor till utrymmet, betet
mera tillräckligt, särdeles på skogarne.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel; åkern skötes mest i
tve-skifte, jemte någon cirkulation med isådd
klöfver; timothej odlas obetydligt; de
Ryd, Westra.
vanligaste sädesslagen äro råg, som i
vanliga år ger 5:te till 6:te, och hvete
som plär gifva 8:de kornet; derefter
kommer korn, som vanligen ger 6:te,
blandsäd och hafra, som gifva 5:te till 6:te,
samt potates och ärter. Bränvin brännes
något, år 1853 på 19 ställen till
husbehof. Oaktadt den misshushållning, som
i långliga tider föröfvats med skogen,
finnes deraf ännu ej så ringa förråd qvar.
Dock kan endast Björkviks säteri sägas
hafva riklig och väl vårdad skog. De
flesta skogsprodukter föras till
Norrköping. Vid nordvestra gränsen ligga delar
af fordna allmänningar, Allmänna Slätt
och Åsveden, vid den östra likaledes af
Kidefallsdals eller Kils, samt Böda
allmänningar; äfven Dansäters eller Roten
och Risebo för längre tid tillbaka
skiftade skogar härå hit. Af alla bördor,
som åligga hemmansbruket, anses skjutsen
vara bland de mest tryckande. — Rydh
eller Rydha socken förekommer 1360
och oftare, Ryby på 1600-talet.
Patro-natsrätten erhöll egaren af Björkvik år
1712. Kyrkan af sten, reparerad 1776
och 1849, är utan pelare och korsgång,
har torn på vestra ändan, ny altartafla från
1851, samt grafvar för flera adliga slägter,
såsom Gera, Gyllencreutz, Svanstjerna,
Skutenberg, m. fl. Barnundervisningen
bestrides uti en fast och tre flyttbara
folkskolor samt en fast småbarnsskola.
Nyligen har sockenbibliothek blifvit
härstädes inrättadt. Socknen har dessutom
vanliga kassor, spannmålsmagasin, till en
del grundadt på donation af brukspatron
Wahlberg på Eyrby 1836; fattigvården
kostade året 1851—52: 970 rdr bco.
— Af fornlemningar nämnas grafhögar
och stensättningar vid Wiby, Fyrby och
Kil, der vid sednare stället ett slag
skall hafva stått å Storängen; vid
Lyc-kebo är en murad källare från den tid
gården var ladugård under Stegeborg,
då här äfven fanns tegelslageri. På
Borgareberget skola Söderköpings
borgare ha fört sina dyrbarheter i säkerhet
vid Byssarnes härjningar år 1719.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 — 1862 sk. kr. fr. år 1862.
1,134. 1,781. J7J. 3. 30|. 1,345,530 rdr.
Af fastighetsvärdet äro 20,000 rdr för
ut-jordar, 8,230 rdr för Kullefallsdals allmänning,
550 rdr för Böda allmänning, 12,000 rdr för
8 qvarnar och sågar, 5,400 rdr för Bubbetorps
tegelbruk och kalkugn, 1,200 rdr för fr.räntan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
