Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
510
Ryd, Westra.
Ryd, Westra.
Ladugårdsskötseln. som utgör socknens
förnämsta näringsgren, befrämjas genom
den ständiga mjölkafsättningen på
Stockholm, hvilken 1849 uppgafs i värde till
19,650 rdr. Spanmålsafsättningen var
obetydligare, värdet häraf uppgafs till
5,000 rdr rmt. Skogen, som mest
består af tall och gran, uti gärdesbackar
och inhägnader något löfskog, är till
husbehof fullt tillräcklig, och från de större
godsen försäljas årh 600 famnar ved.
Det fordom allmänna svedjandet har
numer upphört. Vanliga tiden för
återväxt af barrskog är omkring 100 år för
timmer- och 60 år för ved-skog.
Strömmingsfisket har fordom varit en säker
näringsgren för Ryds socken. Så icke
numer, derom en allmän klagan
förspör-jes. Försänkningarne omkring
Waxhol-men anses allmänt vara orsaken till
fiskens uteblifvande från de innanföre
belägna vikarne; detta synes ock bestyrkas
deraf, att de hemman, som hafva sina
stränder utanför försänkningarne,
stundom göra ganska god strömmingsfångst.
Biskötsel drifves allmänt. Skogarne sakna
ej tillgång på fågel eller annat vildt,
hvadan jagten skulle löna sig, mer än
till blott nöje, såsom den tyvärr numera
bedrifves. Träd- och
kryddgårds-skötseln är vid Eydboholm och Bogesund i
det bästa skick och å båda stållena finnas
orangerier; men äfven hemmanen och
torpen hafva sina små trädgårdar, och
att häraf äfven kan påräknas någon
inkomst slutes af den under höstmånaderna
lifliga afsättningen till hufvudstaden af
rotfrukter och hvarjehanda
trädgårdsprodukter. Ungefärliga beloppet, hvartill
socknens alla produkter afsättas uppgafs
1849 till 30,000 rdr rmt. Vilna
skatt-lagda tullmjölqvarn, med 3 par stenar,
är flitigt besökt från omkringliggande
trakter och inbringar årl. i tullmäld
omkring 150 t:r. Folkmängden, som 1862
(enl. uppgift till ecklesiastik-departem.)
utgjorde 882 personer, steg 1839 till
1,000 samt 1849 till 964, hvaraf
sjelf-egande jordbrukare voro, utom
innehaf-varne at’ de 2:ne större godsen, egarne till
V4 fr. Edholma samt lägenheterna Ericsö
och Långholmen; i öfrigt funnos 2
prester, 2 inspektörer, 1 klockare, 40
arrendatorer, 63 jordtorpare, 1 krögare, 1
mjölnare och 5 sockenhaudtverkare, så-
ledes tillsammans 120 husbönder.
Hushållens antal utgjorde 145.
Boningshusen äro vanligen små och otrefliga,
inredda med 2:ne rum, deraf
hvardags-stugan, som är rymligast äfven begagnas
till kök. Socknen, som hörer i judicielt
hänseende till Danderyds skeppslag, hvars
ordinarie ting hållas vid Ensta
gästgifvaregård i Täby socken, belägen V2 mil
från Byds sockengräns, innehåller 34
förrn, mtl, deraf 5 fr.-säterier, 27 frälse,
1 skatte, 1 krono, samt utom
klockaregården, tvänne för alltid afsöndrade
lägenheter. Sednaste taxeringsvärdet var
958,500 rdr rmt. I bevillning efter II
och III art. erlades 1862: 598 rdr rmt.
Socknens årliga afgifter uppgå till icke
fullt 4 % af taxeringsvärdet. Rusthåll
finnes ej inom socknen; men ali
frälsejorden äfvensom skattehemmanet Sundby,
som är posthemman, är inroterad i
båtsmanshåll vid Södra Eoslags 2:dra
kom-panie. Antalet af ordinarie båtsmän,
som socknen underhåller, är 8, och uti
extra rotering ansvarar den för 3l/2
r°-tar. Rotarnes storlek är olika, från 3
till 4V2 mtl, hvilket förhållande eger rum
inom hela Danderyds skeppslag. Tvänne
fattigstugor finnas. Årlig ränta utgår af
ett kapital, skänkt af grefve
Lantingshausen och dess dotter, friherrinnan Haij,
derjemte lemnas årl. från Frösvik 20 IU
rågmjöl samt nödig vedbrand.
Barnundervisningen bestrides uti 2:ne fasta
skolor. Den ena, stiftad år 1830 af
enke-grefvinnan Brahe och öppnad 1832,
haren fond af 8,000 rdr rmt.
Sockenmagasin inrättades 1840.
Riudy Rydh, äfven Rydh apud
Stoc-holm förekommer 1310 och följande år,
1314 såsom hörande till Langhundæri;
men Wæro räknas 1298 till Danderyds
socken. Kyrkolierdar äro kända först
från 1600-talet. Patronatsrätten tillhör
egaren af Rydboholm. Kyrkan är byggd
af sten och belägen å Rydboholms egor,
på en höjd vid ändan af den allé, som
från allmänna vägen leder fram till
gården, från hvilken godsets sköna ängar
utbreda sig mot den vackra Kyrkviken.
Om dess grundläggning saknas
tillförlitlig underrättelse, men att den blifvit
byggd före medlet af 1400-talet är med
visshet bekant. På 1690-talet har
riksrådet och amiralen, grefve Nils Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
