Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
530
Råbelöf.
Råbelöf. 530
domarne voro gifna som gåfva till
Böh-nens fru, Anna Catharina Ridderschantz,
hvadan Råbelöf och Odersberga i deras
händer fingo förvärfd egendoms natur.
Kapten Böhnens enka inköpte
hemmanet Hasslekärr och fick det hos Rikets
Ständer förvandladt till insockne. I sitt
testamente af den 6 Febr. 1763 uteslöt
hon sina tre söner från ali del i boet
på grund deraf, att de redan uppburit
mera än deras lott skulle kunuat bestiga
sig till. Deremot gjorde hon Råbelöf
och Odersberga till fideikommiss för
döttrarna. Genom gifte kom egendomen till
adliga von Rosenska ätten, som
utslocknade med sednaste egarinnan,
öfverstin-nan Sophia Christina Pejron, död 1863;
hon var en dotter till hofmarskalken Joh.
Gör. v. Rosen och hans maka, Anna Ch.
v. Böhnen. En arfstvist pågår nu mellan
hennes tyska och svenska slägtingar.
I medlet af 1600-talet bestod
Råbelöfs manbyggnad af ett
tvåvåningshus af tegel, med gaflar i norr och söder,
samt en dermed i söder
sammanhängande korsverksflygel. Det förra intog
vestra, det sednare södra sidan af en
borggård, som på de två andra sidorna
var omgifven af tegelstensmurar.
Ladugården och flygeln nedbrunno 1782 af
vådeld. Nuvarande manbyggnaden
består af nämnda tvåvåningshus, som har
snerklade gafvelrösten och på östra
långsidan en frontispice med snerkladt
gaf-velröste. Detta hus är bygdt af
Christoffer Ulfeld 1637. Ett stycke norr om
detta hus ligger ett af fröken Sofia von
Böhnen uppfördt, hvitrappadt
tvåvåningshus med gaflar i öster och vester.
Trädgården är belägen strax vester om
boningshuset. Linné, som 1749 besökte
gården, yttrar om trädgården följande:
»Trädgården vid Råbelöf vittnade
nogsamt om dess milda klimat, tv i den
växte drufvor, mullbärsträd, valuötsträd,
laburnum, lavendel omkring alla
qvarte-ren, hvita liljor i största öfverflöd, sköna
och präktiga buxbomsritningar och
äfven stor buxbom. Valnötsträden hade
gått ut vid vintren 1740, och Baxus
arborescens tålte här vintrarne, när
ingen extraordinarie köld inföll, den
allmogen hölt förekomma hvart tjugonde
år.» Nu är trädgården omgifven af en
hög afvenbokshäck i norr och söder.
Dess midt intages af en med djupa grafvar
omgifven fyrkantig plan, å hvilken
fordom C. G. Skytte skall hafva inspärrat
sig af fruktan för pesten. Här finnes
nu en täck paviljong, uppförd af nuv.
egarinnan, som äfven inrättat ett orangeri
i trädgården. Utmed trädgårdens vestra
sida går den allé, som förer upp till
gården, och på andra sidan sträcker sig
mot nordvest en nyanlagd park ända
upp till Råbelöfs gamla kyrkogård,
liggande jemte familjegrafplatsen på en kulle
med vidsträckt utsigt. Denna kyrka
utdömdes 1835 och är nu inredd till
ma-gazin. Råbelöf blef på Carl XLs
befallning befästadt år 1677; men numera
synas deraf inga spår. Gården led
betydligt af kriget.
Den 26 Aug. 1554 gaf Fredrik II
patronrätt till Råbelöfs kyrka med
kyrko-och kronotionden åt Sten Bille. Denna
patronrätt, som taxerades till 42 t:r
hardt-korn, reducerades 1690. C. G. Skvtte
’ v
sökte förgäfves att återfå denna rätt;
i sin ansökan åberopar han många skäl,
men icke det af Fredrik II utfärdade
patronbrefvet, hvilket dock ännu finnes
i original bland gårdens handlingar.
Fideikommisset består af följande:
Råbelöfs säteri 57/iß mtl> Odersberga
säteri 1 mtl, insockne frälset i
Filke-stads socken 27#jV> i Råbelöf
I8V2 uts. frälset i Glimåkra socken
l|f mtl. I Filkestads by fiunas 3-.ne
skattlagda gatuhus, i samma socken i
Torsebro en sågqvarn, 3 grofmälds-, 2
sikt- och 1 grynqvarn; i Råbelöfs socken,
Nosemölla med 1 par, Christinelunds
qvarn med ett par grofmäldsstenar och
ett tegelbruk; i Fjelkinge ett nyligen
an-lagdt kalkbruk. Af 121/2 hemman,
af-hysta under hofmarskalken v. Rosens tid,
äro bildade 2:ne farmer: Fredriksdal och
Christinelund, båda af Rosen bebyggda
och odlade 1817 och 1828. Till
Fredriksdal höra 200 tid i circulatiou med
i 7 skiften lagd åker samt naturlig äng
till omkring 300 lass hö, derjemte två
beteshagar. Christinelund har 140 tid
i cirkulation med i 5 skiften lagd åker,
naturlig äng till 250 lass hö jemte
beteshagar. Råbelöfs säteri har 320 tid åker,
naturlig äng till 200 à 250 lass hö.
Odersberga säteri har 60 tid åker,
naturlig äng till 500 à 600 lass hö och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
