Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rådmansö.
Rådmansö. 539
Wennerbom och år 1862 possessionaten
A. Larsson.
Rådmansö. Annex-socken till
Frötuna pastorat, belägen uti Stockholms
län och Frötuna skeppslag, omkring
9V2 mil landväg (räknadt till kyrkan)
och 10 mil sjöväg från Stockholm, 2
mil öster från Norrtelje, gränsar i norr
till Norrtelje-viken och öar, hörande
till Wätö socken, i öster och söder till
Östersjön samt skärgårdar, hörande dels
till Wermdö skeppslag, dels Blidö
församling, i vester till Frötuna samt
Hattsundet, Högarsfjärden och Nenningesund.
Socknen — med c:a 80 fots höjd öfver
hafvet — har fordom, då man
undantager byarna Brevik och Nenninge,
bestått af öar och holmar; men genom
sjöns igenvallning till fast land vid en
Nenninge by tillhörig äng, hvarest dock
ännu finnes en graf, som förenar
Högarsfjärden med Örbofjärden, är den s. k.
Rådma-ön, uppå hvilken de flesta af
socknens hemman äro belägna, förenad
med fasta landet. Den hithörande
skärgården sträcker sig öfver 6 mil ut i
hafvet samt består af mycket bergiga
och stenbundna öar, klippor och skär,
då deremot den delen, som nu räknas
till fasta landet, är, förutom Lågarös bys
egor, mycket jemnländig. Socknens
utsträckning från nordvest till sydost är
7 mil och från vester till öster 3V4
mil. Arealen är 0,625 qvadratmil land,
0,oio vatten (efter Tham).
De insjöar, som här förekomma, äro:
Kifjärden, Tilsmaren, Uhnsjön,
(Jsterma-ren, Rådmansbomaren, Söder- och
Norr-maren, Djupsjön, Bållen och
Gillberga-viken. Hattsundet med dess fortsättning
Högarsviken och Nenninge sund
förbindas med Örbofjärden genom ett dike,
men fordom har varit segelled hit
och vidare ut till Furusundsfjärden i
hafvet. *)
De dalsträckningar här förekomma
äro, förutom den, som löper efter
Stäksundet, Lotör- och Svinöfjärdarna samt
*) Under sednare tider har fråga förekommit
att genom en kanals gräfvande vid nämnda
bäckrännil göra segelled öppen, så att fartyg,
som göra turer mellan Norrtelje och
Stockholm, eller från förstn. stad till orter söderut,
här kunde passera, i och för hvilket ändamål
plan och kostnadsförslager blifvit uppgjorda;
men företaget har för närvaraude afstannat.
vidare öfver Björkö, Fjellens, Sinviks
och Gräddö egor ned till hamnen vid
Gräddö by, obetydliga. Af kärr och
mossar finnes ganska betydligt; men
deras botten består hufvudsakligen af
sand, så att deras utdikande och
uppodlande ej skulle löna sig,
Landet är visserligen ganska jemnt
och bevuxet med löfskog; men jorden
är i allmänhet svag så väl till åker som
äng. Vid några af byarna finnes väl
lermylla på medelmåttigt god lerbotten;
vid de öfriga hemmanen å Bådma-ön,
som utgöra större delen, är deremot
sandjorden öfvervägande. Åkerbruket har
väl under sednare tider mycket
uppmärksammats; men till följd af
jordmånens sämre beskaffenhet anses
afkastningen ej kunna uppbringas till den höjd,
att landet skulle kunna bli någon sädesort.
Af råg sås mest samt korn dernäst,
hvete högst obetydligt. Ängsmarken,
som till största delen består af s. k.
hårdvallsäng och är af betydlig vidd,
har vanligen ett tunnt lager af
humus-eller lermyllejord på sand- eller
grusbotten. En mindre del består af
svartmylla på lerbotten samt det öfriga af
dyjord på antingen ler-, men oftast
sand- eller grusbotten. Afkastningen är
obetydlig i anseende till den stora vidden.
Skogs- och utmarken består å östra sidan
af Bådma-ön nästan uteslutande af
sandjord eller grus, å de öfriga delarna,
hvaraf några äro ganska bergiga, af ett
tunnt myll-lager på sämre antingen
ler-eller grusbotten. Skogen, bestående
hufvudsakligen af gran, är till växtligheten
tämligen god, men så uthuggen, att,
förutom å Gillbergs och Örns egor, knappt
finnes ett timmerträd samt ganska
sparsamt till vedbrand och gärdsel.
Löfskog deremot, ehuru ung, finnes ganska
betydligt. Hvad landets geognostiska
beskaffenhet beträffar, intages större delen
af dess berggrund utaf gneiss, hvilken
hufvudsakligen är af 2:ne slag, förande
vid hafvet röd fältspat och i det inre
grå. Här förekomma ock ännu, så väl
vid hafvet å östra sidan af Bådma-ön
som uppe uti landet lösa sandstenar
samt brun silurisk kalksten. Fordom
var tillgången härpå ganska god.
Vidare träffas på Bådmansön en
hyperitbild-ning, hvilken förtjenar uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
