Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kånuutti.
Råisäs.
545
Rångsta. Gästgifvaregård i
Hedesunda socken i Gestrikland och
Gefleborgs län; skjutsas till:
Fremlingshem......l3/8 mil.
Rasbo, förbi Gysinge . . . 2!/2 »
Söder-Åsbo,öfver Gysinge broar 3V2 »
Åby, öfver Hedesundsön . .3V4 »
Rånnum. Två mtl skatte, ty2
frälse, V4 mtl krono och 1 mtl
frälsesäteri, belägna uti Tunhems socken, Wäne
härad och Elfsborgs län; häraf hafva
säteriet med underlydande V4 mtl frälse,
°/8 mtl skatte uti hemmanen Rånnum,
qvarn och laxfiske i Göta elf, en egare.
Säteriet, beläget inom V2 mil från
Wenersborg, har vacker 2-vånings
manbyggnad med 2:ne flyglar, som å ena sidan
är omgifven af en stor och vacker
trädgård och af Göta elf, samt å den andra af
allmänna landsvägen, med utsigt öfver
den intagande dalen mellan de närbelägna
Halle- och Hunneberg. Hela
fastighetsvärdet år 1862 var 123,000 rdr, hvaraf
100,000 rdr för sjelfva säteriet.
Kända egare äro kapiten af Dittmer
år 1815, kammarherre af Sandeberg år
1825, och öfverste N. Ericson år 1862.
Frälsehemmanet har förut varit 3/4 mtl,
men år 1860 inköptes V4 mtl till
öfver-jägmästare-boställe. Åkerjorden är god
och består till större delen af lera och
svartmylla på lerbotten. Skogen består
af ek, al, gran och furu.
Rånnurns bro öfver Göta elf
sammanbinder staden Wenersborg i öster med
fasta landet; den är anlagd 1694 och,
ehuru lång, samt gående öfver ett af
elfvens häftigaste fall, och således utan
brokar, har den dock genom den
namnkunnige Polheim fått en sammansättning,
som gör den varaktig och säker.
Rånäs. Bruks- och landtegendomar
uti Fasterna, Knutby, Almunge och
Gott-röra socknar af Uppland och Stockholms
län, äro belägna vid vattendraget mellan
Gafvellångsjön och Skeviken, samt
utgöras af: Rånäs stångjernsbruk, taxeradt
1862 till 20,000 rdr (år 1849 taxerades
bruket samt smidet och Wellnora masugn
till 280,000 rdr rmt); Rånäs, 2 mantal
frälse-säteri, med i sambruk varande
säteriet Medevi, 5 mtl, Söderby lV2 mtl
frälse, samt V2 mtl rå och rör*) (år 1849
•) Enligt 1825 års jordebok lydde då 4
rörs-heniman af tills. 1 mtl under Rånäs.
V.
uppgåfvos dessa hemmans mantal till
IOV4), 2 mtl frälse-säteri Mörby under
eget bruk, alla taxerade till c:a 150.000
rdr, hvaraf 25,000 rdr för Rånäs, qvarn
med 2 par stenar, tegelbruk, Nyqvarn med
2 par stenar samt enbladig såg,
underlydande mtl 29^| mtl (eller enligt uppgift
efter Tham 30% mtl), allt inom Fasterna
socken, Wellnora qvarn och masugn jemte
175/6 mtl inom Knutby socken, l3/4 mtl
inom Allmunge och 7/s mtl inom Gottröra
socknar; hela godset taxerades år 1862
till 1,001,757 rdr rmt.
Bruket anlades i Maj 1774 af
Lefebure-Liljenberg, medelst öfverflyttning af en
del smide från Gimo, och privilegierades
för 2:ne härdar med 1500 skU smide.
Ett Kammarkollegii utslag af d. 27 Juli
1849 förordnar, att den
recognitions-af-gift 133 rdr 16 sk. bco, som för smidet
vid Rånäs bruk hvarje år sedan 1774
blifvit erlagd vid Gimo bruk i Uppsala
län, böra jemte andra krono-utskylder
uppbäras vid Rånäs bruk. Till bruket
höra 12,000 tid skog; verken drifvas
af en kanal, 3,786 alnar (486 famnar
efter Djurberg) lång. Bruksstämpeln är
G. G. och bistämpeln: Sykes.
Utskeppningen är på Stockholm öfver
Norr-telje. Vid förut uppgifna under eget
bruk varande 10V4 mtl, uppgifves af
Djurberg utsädet år 1818 varit 100 t:r,
höbolet svagt och otillräckligt, mest starr,
numer nämnes landtegendomen bland
dem, som under de sednaste åren äro
utmärkta för nya odlingsföretag och för
tillämpning af förbättrade
brukningsme-thoder och redskap, så att förhållandet
torde vara förändradt och foderbristen
afhjelpt. Tegelbruket är ganska
ansenligt. Mangården angenämt belägen vid
sjön Skeviken, har vacker manbyggnad,
uppförd 1834—43 af Nyström, jemte en
stor och väl anlagd trädgård med många
fruktträd och ett orangeri samt park
m. m. Rånäs gods nämnes i 14:de och
15:de seklerna såsom kyrklig egendom.
Erkebiskopen Johan Håkansson
förordnade 1423, att Rånäs skulle tillhöra
domkyrkan i Uppsala; i 1542 års jordebok
kallas det konung Eriks hemman.
Godset innehades från 1559 till 1671 af
slägten Oxenstjerna till Mörby, derpå af
Löwenstein, Liitzow, som förvärfvade
säterifriheten, Stenbock från 1704, grefve
09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
