Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Sala landsförsamling.
Sala landsförsamling.
Från sjön Hallarens södra ända, som
kallas Doften, utgår mot söder
Kyl-linge-qvarnens dal, genom hvilken
Hallarens utlopp, som fordom var vid Köhlforss
i Enåkers socken åt Dalelfven, för
Silfver-verkets drifvande sedermera är ledt till
Klasbo myr genom en kanal, som kallas
Doftegrafven. Vid Kyllinge qvarn delar
sig denna dal i 2 grenar, hvaraf den
östra utgör gräns mellan Sala och
Norrby socknar; båda grenarne ined
fortfarande hufvudsträckning åt söder förena
sig slutligen i Sala damm. De
betydligaste sjöarne äro, utom de förutnämnda,
Ekeby damm, WallsjÖn och Hillingen.
Förut nämnda sjö Hallaren skall bestått
af sju mindre sjöar, hvilka genom
uppdämningarne i och för vattenledningen
till Silfververket förvandlats till en sjö.
Dessutom finnes utom Sagan en mängd
mindre vattendrag, såsom Myrsjön,
Gransjön, Igelsjön, Öfv er sjön samt Öfra och
Nedra Tärningen eller småsjöarne och
Harsjön. I sednare tider ha flera af
socknens många kärr och sidlända ängar
blifvit uttappade och odlade.
Jordmånen är i allmänhet god, dock
sämre än i trakten af Mälaren. A
ut-socknen, den staden närmast omgifvande
odlade delen af stadsjorden, består
åkerjorden af djup bördig mylla pä god lera,
hvaremot åkern å alla andra ställen
utgöres af dels sand mo och dels tall- eller
björklera. Skogsmarken är i allmänhet
härd och stenig. En betydlig del
sjöfoder hemtas ur Sala damm. Kalksten
brytes på flera ställen å stadsjorden, men
hufvudsakligast vid Sala grufvor, hvarifrån
angränsande socknar hemta den och sjelf
bränna den till kalk. Orten är betydligt
rik på mineralier, hvilket bevisas af de
mångfaldiga gruföppningar, visst öfver
100:de, som finnas från äldre tider i dels
stadens och dels socknens område, der
bergshandtering drifvits på silfver,
koppar och jern. Alla dessa mindre
gruföppningar äro väl nu öfvergifna; men i
sednare tiden hafva nya upptäckts vid
Ösby, Håf och Fräbenbo, af hvilka blott
den förstnämnda, Springaregrufvan, ännu
drifves och lemnar försvarligt godt jern.
Den å höjdsträckningen uti Oppsocknen
förekommande starkt qvarzblandade
talk-skifffcni nyttjas för sin eldhärdighet
såsom ställsten i smältugnarna vid Hyttan,
äfvensom vid Molnebo masugn i Y. Löf-
stads socken. Den är dock nu mer
nästan slut. Qvarz finnes på flera ställen
och användes vid silfversmältningarna vid
Sala Hytta samt betalas efter tunnmått.
Helsokällor finnas nära Ekeby qvarn, i
sjelfva staden, äfvensom i stadsträdgården
och vid Jacob Matts qvarn. Såsom mindre
vanliga djurarter må nämnas elg, lodjur,
gräfsvin och utter; en elg sköts på Osby
egor 1847. Räfvar finnas till större
mängd. Bland sällsynta och mindre vanliga
växter förekomma Pedicidaris sceptrum
Carolinum i skogsängar vid Stump
ers-torp, Molaxis Monophyllos vid Gröna
Gången och Monotropa Hypopitliys å gamla
skogbeväxta bergskansar vid Sala grufva,
ehuru sällsynt.
Så väl den vidsträckta stadsjorden
som socknens egor kunna anses vara
mycket uppodlade, ty med undantag af
Aby-kilen, finnas inga lägenheter, som kunna
uppodlas förr än om Sala silfververk en
gång skulle nedläggas och Kyllinge-ån
sänkas, då betydliga sträckor skulle blifva
odlingsbara, som nu för silfververkets
skull stå under vatten.
o
Åkerbruk och boskapsskötsel äro
socknens hufvudnäringar; såsom
binäringar kunna anses skogshushållning och
forslande. A Oppsocknen torde likväl
skogshushållningen få räknas bland
huf-vudnäringarna, då deremot åkerbruket å
Utsocknen gifver större afkastning.
Sålunda antogs år 1853, att årligen å
Oppsocknen gifva åkerbruk och
boskapsskötsel ....... 7,200 rdr,
skogshushållningen . . . 2,250 »
åkerbruk och boskapsskötsel
å Utsocknen..... 4,875 »
forsling ...... 2,250 »
16,575 rdr.
o ••
A Osby bys egor har å 1700-talet
drifvits en koppargrufva, i början
Lungen-dals-, sedermera Lovisebergs-gmfvan
kallad. De grufvor, som bearbetades, voro:
Lovisebergs, Prins Carls och Gustafs,
Hedvigs, Ulricæ Eleonoræ, Jungfru,
Oväders och Töväders. Malmen ur
Lovisebergs grufvor smältes vid Fallet, der
hytta var uppförd, med namnet
Lovisedahls kopparhytta. Silfvermalmen åter
utur Hedvigs-, Ulricæ Eleonoræ- och
Jungfru-grufvorna smältes vid Sala hytta.
För år 1745 besteg sig deri tillverkade
kopparn till 14 sktt 18 IU 4 U., då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
