Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 Salsta.
Saltkällan.
lägenhet mellan sjöarne Salgen (Säljen)
och Galtasjön, ungefär på 1 mils afstånd
från gästgifvaregårdarne Serarp och
Rep-perda i Jönköpings, Björkmossa i Kalmar
län samt 3/g mil från sockenkyrkan; en
dubbel allé af kastanjer och andra
löfträd, 900 alnar lång, förer från
häradsvägen till gården, som är ganska välbyggd,
inom åren 1814 och 25; dertill hörer
en god fruktträdgård, betydligt fiske och
en qvarn. Ladugården,
spannmålsmagasin, stall, sädeslador och öfriga uthus
äro byggda på höga stenmurar, med
uppstående skifte af itusågadt timmer;
ett byggnadssätt, som på sin tid vann
mycket bifall för dess varaktighet och
lätthet att uppföra. Alla byggnaderna
äro i 2:ne linier uppförda på ömse sidor
om alléen. Egendomen utgjordes 1862
utom säteriet, af \l/2 fr.-säteri Ekholm
eller Yxnaberga samt 15/6 mtl skatte,
jemte 3-.ne kronoutjordar; alltsammans
tax. till 88,800 rdr rmt, hvaraf 35,000
rdr för sjelfva Salshult. — Från och
med år 1864 är hit förlagd länets
hushållningssällskaps trädgårdsarbetareskola,
som förut varit på Hultsvik. Säteriet
har tillhört Jöns Larsson 1600, derefter
slägterna Lillje, Drake och Rääf,
hvaribland hr Per Rääf sålde det 1694 till
ryttmästaren Jon Stålhammar, hvilken
tillköpte flera hemman. Af denna slägt,
som alltsedan innehaft egendomen och
härstammar från torparen Jöns
Gudmundsson, som lefde i slutet af
1500-talet i Svenerums socken och hvars son
Pehr Jönsson Hammar, blef öfv. och adlad,
må nämnas kapt. O. F. Stålhammar, som
utgaf år 1746 ett lagverk under titel,
»Svenska justitiæ- och politiæ-verket in
4:o», samt närvarande egaren kapitenen
och riddaren Jon Adam Stålhammar.
Salsta malmfält uti Lena socken af
Uppsala län, der under året 1863
uppfordrades utur 3 grufvor 68.384 centn.
jern malm.
Salta. Ett mtl fr.-säteri, 1 sk.rusth.,
V4 krono uti Teda socken, Asunda härad
och Uppsala län, förekommer omkring
1300 såsom tillhörigt herremän,
innehades på 1600-talet af slägten Skytte,
o. a., har på sednare tider haft samma
egare som Strömstad; taxeringsvärdet år
1862 var 45,000 rdr rmt. Gården
uppgifves af Djurberg år 1818 haft i sam-
bruk med Enberga skattehemman 40 t-.rs
utsäde, höbol till 120 lass, hjelplig skog,
obetydlig åbyggnad af trä med trädgård;
dess areal m. m. finnes under art. Teda.
Saltarö. Två mtl skatte (eller 1 mtl
krono, 1 mtl skatte) uti Wäsby fjerding,
Wermdö socken och skeppslag af
Stockholms län, vid Wermdövikens södra strand,
tillhörde 1862 gen.-post-direktören frih.
Stæl von Holstein och taxerades 1862
till 45,000 rdr rmt.
Salteå. By med qvarnverk, se Nora
socken i Ångermanland, sid. 207 och 208.
Saltkällan. Egendom uti Foss
socken, Tunga härad, Göteborgs och Bohus
län, med ett naturskönt läge vid
Gull-marfjordens öfversta vik, 3!/o från
hafsbandet, 1/4 mil från det ryktbara
Qvistrum, 2 mil norr om Uddevalla,
nära stora landsvägen, som går åt
Norrige, består af 1 mtl fr.-säteri Nedra
o "
Brevik eller Ulricæstad, och insockne
frälsehemmanen Öfra Brevik, *) 2 mtl,
Svinebacka, 1 mtl, och Elingeröd, V2
mtl, häraf äro 3 mtl i eget bruk, ll/4 mtl
bortarrenderade och x/4 mtl gör arbete
åt gården. Åkerjorden utgör omkring
180 à 200 tid; årliga utsädet är omkr.
15 t:r höstsäd, 80 à 90 t:r vårsäd i god
jordmån; höbolet är i medelmåttiga år
6 à 700 sktt, hvilket, med tillhjelp af
halmfodret, vinterfoder 10 hästar och
60 nöt. Egendomen eger husbehofsskog,
liusbehofsqvarn med 2 par stenar och
sigt, godt laxfiske, 20 torp, egen
lastageplats, 1,500 alnar från gården, der fartyg
med flera hundra lästers drägtighet uti
god hamn kunna lasta tätt intill
bryggan; årligen utskeppas härifrån flera
tusen t:r hafre på England. Tax.värdet
inberäknadt för byggnader å gamla
Saltkällan var 1862: 160,000 rdr rmt (häraf
70,000 rdr för säteriet Brevik); onera
uppgå till c:a 270 rdr rmt.
Saltkällan, på hvilken säterifriheten
för något öfver 100 år sedan
transporterades från Torreby, eger en prydlig
manbyggnad af trä med flyglar under
tegel- och plåttak, innehållande uti 2
våningar 28 rum; framför byggnaden
utbreder sig en vacker trädgård. Förste
*) 1 mtl Brevik är reduceradt 1594 från ins.
frälse och enligt Kammar-kollegii resolutioner
den 18 Jan. 1720, 26 Maj 1722, 22 Mars
1723 restitueradt till ins. frälsefrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
