Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38 Saxtorp.
Schebo.
Enligt 1862 års taxeringslängd var
hemmanet skiftadt mellan 16 egare,
hvaraf 14 af allmogeklassen, och må,
såsom exempel på de i denna ort
förekommande stora bråkdelar, hvaruti
hemmanen äro skiftade, nämnas, att en egolott
utgjordes af t^V&Wö ratlJ % mtl>
tax-till 20,000 rdr, lyder under Nyhammars
bruk, V’24 under Räfvola gård, som
eges af brukspatron Oberg på
Seglingsberg.
Saxtorp. Annex-socken till Westra
Carleby pastorat, är belägen uti
Malmöhus län, 1 mil från Landskrona, vid
hafvet, med 8 mtl på en areal af 0,ii3
qvadratmil, hvaraf 0,oo3 äro insjöar, uti
Harjagers härad, samt 63/s mtl på en
areal af O,04G qvadratmil uti Rönnebergs
härad. XJti den del af socknen, som
hörer till Harjagers härad, är marken
skarp och ganska ofruktbar, öfverallt
jemn, med sand till rådande jordmån;
den del, som hör till Rönnebergs härad,
har åter en fruktbar jordmån, som består af
lermylla. Hela socknen är skoglös; men
Saxtorps by eger god och äfven till salu
tillräcklig klapptorf. Socknen beboddes
år 1805 af 695 och 1862 af öfver
1,280 inbyggare, hvaraf c:a 940 i
Harjagers och 330 uti Rönnebergs härad.
Fastighetsvärdet i förstnämnda härad
upptogs 1862 till 419,900 rdr och i det
sednare till 398,000 rdr rmt. — Kyrkan,
nybyggd, ligger i Harjagers härad, 5/g
mil från moderförsamlingens.
Barnundervisningen bestrides uti en fast
folkskola och en flyttbar småbarnsskola, der
224 barn undervisades år 1862 af en
examinerad och en oexaminerad lärare.
Till skolan hörer ett planteringsland af
2,187V2 qvadratalnars ytvidd. — Af
gårdar märkes Tågerup, ber. säteri med
väderqvarn.
Af byar och gårdar finnas vidare: Saxtorps
by, mtl sk., V4 mtl militiæ-boställe, 2/3
uts. frälse, 2/3 anuex, 7/8 sk. domkyrkohemman;
till hemmanet AS 3, mtl, höra en
väder-och en vattenqvarn; j byn är gästgifvaregård,
hvarifrån skjutsas till
Landskrona.........1 mil.
Glumslöf..........I3/4 m
Tàgarp..........1 »
Kjeßinge..........1 V12 »
Akarp...........1 V 2 9
Största gården utgöres af JK 2 & 7, 3/4 mtl,
tax. till 45,500 rdr. — I Rönnebergs härad
ligga Södra Möinge by, 3V2 mantal krono. —
1 ’/ß mtl krono Qvärlöf, mensal till kyrkoherden
i Westra Karaby. — Adress: Landskrona.
Saxåhyttan. En hel bergsmanshytta
eller 4 mtl skatte, med masugn samt
hammarsmedja med 1 härd och oinskränkt
smidesrätt, är belägen uti Fernebo s:n
af Philipstads bergslags härad och
Carlstads län. Denna hvtta anses af Fernow
uti hans beskrifning öfver Wärmland, sid.
230, hafva varit till fore Digerdöden, men
uppgifves af honom på 362 sidan vara
uppförd strax efter upptagandet af
Persbergs grufvor, som skedde efter nämnda
farsot. Tillverkningen, som i äldre tider
uppgifves till c:a 300 sktt af eget
tackjern, har på sednare tiden uppgått till
5 à 6,000 skM; men sedan år 1857
har hammaren varit nedlagd. Malmen
har hemtats från Persbergs grufvor,
belägna 1 mil vester om bruket.
Afsätt-ningsorten har varit Göteborg, och
bruksstämpeln ett S med linie ofvan och
nedanföre. Under Saxåhyttau, hvars
fastighetsvärde år 1862 var 200,000
rdr rmt, lyda hemmansdelar uti
Mört-kjernshyttan, Orlingshjttan, Dalbotorp och
Yngshyttan, äfvensom Saxå tullmjölqvarn
med 2 par stenar; masugn, tax. till
’35,000 rdr; utsädet uppgafs 1857 till
22 t:r råg, 135 t:r hafra. Saxåhyttan,
bebyggd med ett hus af sten och slagg
med altan, hvarifrån en herrlig utsigt
erbjudes, eges till af enkefru F. L.
Berggren, af brukspatron B.
Berggren, 5/39 af sexman Svenssons sterbhus.
Vid bruket bodde år 1862: 319 inv.
med 66 hushåll.
Schebo, Skebo. Bruks- och
landtegendom, belägen uti Ununge socken af
Närdinghundra härad och Stockholms
län, vid Närdingens utlopp, omkring 3
mil från Norrtelje och 6 mil från
Uppsala. Äldsta underrättelsen man har om
detta gods upplyser, att säteriet Schebo
blifvit flyttadt af erkebiskop Kenicius
från Edebo socken till Ununge och att
en dess qvarn tillhört S:t Clara kloster,
men efter dettas indragning tillfallit
kronan jemte hela Schebo gods. I slutet
eller medio af 1500-talet inneh. det åter
af enskild person, ity Tönnes Tott d. A.,
sonson till Danmarks rikes råd Ake
Axelsson, som inkom i början af nämnda
århundrade till Sverige, befinnes hafva
skrifvit sig till Skedebo; godset förblef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
