Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Schedevi.
Schedvi, Stora.
ihogkommes med ära, bland annat för
sin vägran af handräckning till
konungens gifna uppdrag om hertigarnes
af-dagatagande. Ar 1598 har Christopher
von Scheiding skrifvit sig härtill, och
synes Schedevi förblifvit någon tid inom
slägten samt derifrån köpt af kongl. r.
grefve Jak. Spens; dessförinnan befinnes
dock G. Rålamb varit egare 1686. På
1630-talet utgjorde egendomen 26
hemman, hvaribland I9V2 gamla frälse.
Under åren 1769—81 lät dåvarande egaren,
r. r. grefve M. Falkenberg, här uppföra
en vacker manbyggnad af sten,
innehållande uti 3 våningar under tegeltak 31
rum och 7 hvälfda källrar m. m. Från
stora salongen en trappa upp har man
utsigt öfver sjön från alla 4 sidorna.
Ar 1810 såldes Schedevi af hofm. gr.
H. Falkenberg till ryttm. C. Engelcrantz
och har sedan genom köp innehafts af
7 egare, af hvilka må nämnas friherre
Aug. Friesendorff 1820 och hr fältkamrer
CJ
S. J. Bergman, nuvarande egaren, som
köpte det år 1853 för en summa af
112,333 V;? rdr rmt.
Egendomen utgjordes på 1830-talet
och ännu 1862 af 2l/2 mtl frälse-säteri
Schedevi med derunder afhysta
frälsehemmanet Lund, I1/*» mtl, och Ofverbo
5/g mtl. 3 mtl fr. Rimfor ssa, 2 mtl fr.
Ytterbo, Vo ratl Forssebo, alla belägna i
samma socken som hufvudgården, hvartill
hörde en tvåbladig tullsåg vid
frälsehemmanet Forssebo och hälften af Grytladts
enbladiga tullsåg, belägen uti den s. k.
Hallstad-ån, Hallstads qvarn och Forssa
ålfiske, 15 torp på Rimforssa egor.
Tax.-värdet år 1862 var 234,000 rdr rmt,
hvaraf 80,000 rdr för Schedvi, inber.
för ett tegelbruk. Utsädet uppgafs på
1830-talet till 8 t:r hvete, 45 t:r råg,
10 t:r korn, 25 t:r blandsäd, 15 t:r
hafra, 3 t:r ärter, 80 t:r potates,
höaf-kastningen uppgick till c:a 300 lass à
40 166. samt 120 lass klöfver och timothej.
Ar 1834 böljade här med fördel nyttjas
mvllård er af 5 billar. Enligt en på
1830-talet upprättad kalkyl öfver gårdens
inkomster och utgifter stego de förra till
6,477 rdr, och de sednare till 1,370 rdr,
allt bco.
Jordmånen består till större delen af
god lera på lerbotten och till mindre
delen af sandmylla på örbotten. Skogs-
marken är bergig och stenig. I hagarna
finnas skog till vedbrand och gärdsle;
men byggnadstimmer hemtas från
Rim-forssa skog.
Manbyggnaden omgifves af en
engelsk park och trenne trädgårdar. Stället
finnes afritadt uti Thersners »Fordna och
Närvarande Sverige».
Schedevid. Socken i Linköpings län,
se art. Skedevi.
Schedvi, Stora. Socken uti
Kopparbergs fögderi af Stora Kopparbergs län,
omgifven af Husby, Wika, Säthers och
Gustafs socknar, ligger 2 mil från
Hedemora samt omfattar en areal af 2,814
qv.mil, hvaraf 0,066 äro vatten. Socknen,
som indelas uti Ofvan- och Utanskogs,
Bo och Nybergs, är i allmänhet jemn.
Rådande jordmånen är lera, som likväl
närmare Dalelfven, hvilken flyter genom
socknen, är något sandblandad. Skogen
har genom kolning i fordna tider blifvit
mycket förminskad och redan 1640
finner man, att då åtskilliga hyttor blifvit
kort förut ödelagda, i anseende till
skogsbrist. Af sjöar märkas: Lungevattnet
eller Lönnvattnet, Klingar ne f Hyen och
Ryggen. Åkerbruket är hufvudnäringen;
vidsträckta myrodlingar förefinnas.
Bergs-j bruk idkades här fordom vid åtskilliga
hyttor, numer arbetas endast Löjas
silfver- och koppargrufvor, någon jernmalm
brytes ock; ur Graf backs tvänne grufvor
upphemtades 1861: 253 centner
jernmalm. Socknen, som innefattar, enligt
1825 års jordebok, 743/8 mantal skatte,
113/8 bergfrälse, 1 Vg krono, frälse,
eller enligt taxeringsländen 297 spannl.
15 snäsl. 8 bandi., beboddes 1805 af
3,217 och 1862 af 3,700 personer. Hela
taxeringsvärdet år 1863 var 218.489
rdr rmt (år 1830 öfver 700,000 rdr),
hvaraf 41,739 rdr för annan än
jord-ruksfastighet. I bev. för fast egendom och
inkomst erl. 291 rdr. Kyrkan, af sten,
belägen på en höjd nära Dalelfven, är,
efter att hafva blifvit utvidgad flera
gånger, nu ljus och rymlig 110g. På
1840-talet blef här uppsatt orgel. Stora Schedvi
utgör ensamt ett konsistorielt pastorat
af l:sta klassen, hörande till Stora Tuna
kontrakt af Westerås stift, och beläget
11 mil från stiftsstaden. — Af pastorer
må nämnas deri först kände, Erengislaus
1392, Dit mar us 1414, 01. Dalekarlus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
