Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillra.
Schafresiiud.
43
det svåra läget på ett vildt fjäll, 12 mil
bortom menniskoboningar. En annan
väg dit synes väl lämpligare, näml. ned
till fjordarna i Westerhafvet, (lit man ej
har, såsom ofvan nämndt, längre än 3 à
4 mil; men hvilka mil! Hela denna
sträcka utgöres af det vildaste klippland
ett menniskoöga har skådat,
oupphörligen genomskuret af de rysligaste
afgrunder med ättestupor, iner än 100
alnar djupa. Man lärer likväl nu vara
betänkt på att här anlägga en dylik väg,
som Napoleon byggde öfver eller rättare
sprängde genom Alperna.
Schillra. Prestgård, 1 mtl krono,
uti Stigtomta socken, Jönåkers härad
och Nyköpings län, tax. 1862 till 35,000
rdr riksmynt. Af detta hemman tog den
under Carl XLs tid genom sitt
bedrägliga reduktionsförsök olyckligt bekante
Schillerus eller Schiller sitt namn; fadren
var kyrkoherde i socknen. Slägten har
ursprungligen kommit från Norge, hetat
Kula eller Kulle och ansåg sig vara
af adlig stam. Händelsen med hans
bedrägeri läses uti Fryxells Sv. historia,
XVII del., sid. 243.
Schiringe. Ett och 1/8 mtl
frälsesäteri med underlydande 1V4 mtl (se
art. Mellösa) frälse, i Mällösa socken af
Nyköpings län, lV4 mü från
Malmköping samt >/« ra il från Flens
gästgifvaregård vid Flens jernvägsstation. Gården
med behagligt läge vid Orhammarsjön,
är väl bebyggd; har nära 1,500 tids
egovidd god jordmån, vacker skog öfver
eget behof. Till gården höra qvarn, såg
och tegelbruk; säteriets taxeringsvärde
år 1862 var 50,000 rdr rmt. Schiringe
har egts af r. r. frih. Thure Friksson
Sparre (död 1664) och stannade i slägten
till omkring 1770; tillhörde från 1788
slägten Drakenhjelm, hvarifrån godset
köptes 1863 af expeditionssekreteraren
A. L. Nordvall för 158,000 rdr.
Schisshyttan. Stångjernsbruk och
stålverk samt masugn uti Norrberkes socken
af Stora Kopparbergs län. Gamla hyttan
byggdes 1643, men är sedan ombyggd.
Genom kongl, resolution af d. 14 Nov.
1827 tilläts egaren, att genom dubbel
hammarskatt i afräkning på
stålberedningen smida 150 skU stångjern.
Stålberedningen sker vid 2:ne garfståls- och
2:ne råstålshamrar med lika många här-
dar, der årligen utsmidas omkring 130
skit, medan det privilegierade smidet är
150 skfé. Under året 1857 var
tack-jernshytta under anläggning. Till bruket
hörer äfven en betydlig landtegendom,
bestående af 5V8 mtl Schisshytte gård
med underl. J.J mtl, taxerade till 212,000
rdr rmt; masugnen är taxerad till 75,000
rdr, stålsmedjan till 1,000 rdr, blyhyttan
till 6,500 rdr; vid den sednare erhöllos
år 1862: 2,000 centner bly och 1863
något mindre. Till bruket höra
jerngrufvor uti Gräsberget, Torstensberget,
Massjöberget och Gussjöberget.
Kända egare hafva varit hrr
Wengelin på 1840-talet, sederm. baron C. F.
Nieroth, som i tidningarna uppgifves
nyligen hafva sålt Schisshytte bruk och
Käms masugn för en köpeskilling af
408,000 rdr rmt.
Schäfvesund. Tre mtl ber. säteri i
Glanshammars socken af Örebro län,
l3/4 mil från Örebro samt nära kyrkan,
med derunder lydande 4 mtl och
Essö-sunds fiske — utgör en egendom, som
är väl bebyggd, har vacker trädgård och
park samt herrlig utsigt åt Hjelmaren.
— Godset var år 1862 åsätt ett
tax.-värde af 132,900 rdr rmt.
Flera fornlemningar antyda, att detta
ställe varit ett jarl- eller herresäte.
Gården tillhörde länge friherrliga familjen
Kagg, tills den omkring år 1660 tillföll
kammarherren Gustaf Reuter och efter
hans död 1703 sonen Gustaf Keuter,
egare till Schäfvesund, Stäholm,
lleuters-berg och Attorp; han gick 1700 ut i
fält med Carl XILs armé och var 1709
major vid Westmanlands regim., hvilket
han anförde i den namnkunniga
drabbningen vid Pultava s. år, samt blef der
fången; uthärdade sedan 13 års
fången-ßkap i Moskau, och återkom till Sverige
ändtligen 1721 efter nära 22 års
skiljsmessa från hustru, barn och sina många
egendomar, då han, mätt på mödor, ära
och försakelser, tog afsked med
öfverste-naran.
Till det i Glanshammars kyrka
befintliga prydliga lleuterska grafkoret,
försedt med hans samt flera af familjens
porträtter och sköldemärken, och
hvarunder äfven öfverste Keuters stoft hvilar,
har han skänkt räntan af 1 mtl
Qvin-nersta i Axbergs socken att årligen utgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
