Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Selånger.
Selö- Ytter. 57
Kyrkan, som uppbyggdes ar 1781
och blef kallad Gustaf Adolfs, är, om ej
den största, åtminstone en af de större
landtkyrkor i Medelpad, 52 alnar lång,
23Vo aln bred, oberäknadt den rymliga
sakristian. Hvalfvet skall vara det högsta
man får se i någon landtkyrka. Det
byggdes genast af sten, men måste strax
efter dess uppbyggande nedtagas och
utbytas till ett af trä, som öfverströks
med rappning. Orgelverket, uppbygdt
1837 är s. k. mästerstycket af direktör
Ek. Det innehåller 13 stämmor. I
kyrkan finnes det enda adliga vapnet i
Medelpad efter en häradshöfding Er. Teet
till Sonnanö, född 1646, död 1693. —
Enligt annan uppgift finnes midt öfver
altaret en gammal målning, bestående
af ett svart kors på ena sidan och en
gul orrefot med halfva låret på andra
sidan, och skall detta vara erkebiskopen
Jacobi Ulphonis vapen. »Han var af en
gammal adelig slägt, som kallas
Otte-söner- och fört i Skiöldemerke en gol
Ornefot med hvita fiedrar i blått feldt.»
— Denne Jacob Ulphonis erhöll i
förläning, enl. Calmare beslut 1422,
»Norre-botn med alla thes Sochnar.» Han skall
hafva »påbyggt Selånger kyrka, hvilken
förmenas först vara uppförd vid slutet
af 1400-talet genom en i orten då
namnkunnig munk Josephs försorg.»
Målningarne, hvilka tros vara från Jac.
Ulphonis tid, föreställa händelser ur den H.
Skrift. Biskop Jacob uppgifves af andra
hafva dött först år 1522. — 1 socknen
är född sederm. prosten i Skellefteå, Pehr
Högström, som utgifvit en förträfflig
beskrifning öfver Lappmarken.
Fornlemningar: Ruiner efter gamla
kyrkan finnas nära vid fjärden. Den
antages fordom varit ett fäste, som, då
hafvet trängde längre in i socknen, skulle
tillspärra fiendtliga snäckors väg; eller
ock ett slags magazin, der Birkekarlarne
upplade sina varor. Beviset härför har
man velat finna bland annat i de
kolossala jernringar, som lära varit fastsmidda
i stenmuren. Hvad som kan vara
anmärkningsvärdt om henne är att
Ilel-singe-lagen skrifven på trätaflor har länge
varit förvarad uti henne, fastsmidd vid
’ o
muren med jernkedjor. — Ar 1684 fanns
en runsten öster om kyrkan öfver mag.
Henrici Laurentii graf; han var kyrkoh.
vi.
här och dog 1649. Inskriften på stenen
är denna: Sifjurff) il 11 fi tf) mtl* <f)ftff)in fllili
(jarsr raistu stnin tfjina aftir tfjurtfj
Siftltfju fettf)ur 8ill. Runstenar finnas
dessutom vid Oggesta, Silge och Högom.
Ännu 1771 funnos vid kungsgården eller
Kungsnäs lemningar af ett aflångt
tingshus, äfvensom af murar. — Vid Knäfland
finnas några stensättningar, som kallas
Jarlaborg.
Socknen åligger underhålla i ordinarie
rotering: 8 båtsmän. Största delen af kronotionden
är tjenstemännen till lön anslagen. Rörande
stats- och kommunala afgifter hafva vi att
meddela följande uppgifter:
Klereci-statens underhåll: kyrkoherdens lön
är ungefär 1,875 rdr rmt, kapellanens 256 rdr,
kyrkobetjeuingeus 202 rdr. — Fattig försörjning en
uppgick 1852 till 870 rdr rmt, skjuts till 1,380
rdr rmt. Hållskjuts utgöres både vid Kotiands
och Sundsvalls gästgifvaregårdar. Väghållningen
kostade 1,641 rdr rmt. Diverse onera och
all-mäuna besvär utgjorde 1,250 rdr rmt.
Bevillningen efter II och III art. uppgick till 547
rdr rmt. — Hemmantalet är 31mtl, deraf
24»{ mtl sk., 13/4 kr., 4f| fr., täx. 1S62 till
922,800 rdr, annan än jordbruksfastighet var
taxerad till 16,280 rdr rmt.
Större byar äro: 72 mål skatte, 48 fr. eller
21/o mtl Bergsåker, med 420 tid, hvaraf 106
äro åker; 107 mål fr. 2 mål sk. Ihdu, 11 egare,
har 1,142 tid, hvaraf 71 åker; 100’/4 mål sk.
Håf 0 egare. — 88»/2 mål sk. Näfsta; 68’/2
mål skatte Söderåsen, 6 egare, deribland ega
Sörfors bruksegare 22 mål. Största gården är
367* mål sk., 1 (>1 /4 mål fr. Nacksta, tax. till
78,000 rdr, egare hr Bern i Sundsvall.
Granloholms knipphammarverk, privilegieradt 1758 för
smide af plogbillar, yxor, spadar, hästskor, liar,
spik m. m., omnämnes af äldre författare, men
tinnes ej upptaget i sednare tax.längden, dor
dock 45’/3 mål sk., 6 mål fr., tax. till 51,000
rdr rmt, uppgifvas egas af Granlo bolagsmän,
45 mål i denna by äro indelta till kronofogden.
Af byar nämnas vidare Oggesta, Qvarsät,
Rasåsen och Österkohlsta. Benificii-hemman äro:
mtl Knäfland, 45~/3 mål i Westerkohlsta by.
— 24 mål sk., 21 V2 fr. Ilögom, tax. till 68,000
rdr, egas af handl. Dahlin m. fi. i Sundsvall,
som är socknens adressort.
Selö- Ytter. Socken i Selebo härad
af Nyköpings län, utgör östra hälften
af Sela-ön och ligger nedom Prestfjärden
i öster, Grönöfjärden med Hornboviken
i norr och vester, Ofver-Selö i nordvest,
Stallarholms- och Kolsunden i söder,
samt omfattar, utom andelarne af
Mälaren, 0,437 qvadratmil, hvaraf ingenting
af betydenhet upptages af inre vatten.
Till socknen höra derjemte åtskilliga öar
och holmar, af hvilka Ringsön i nordost
är den största. Landet är i det hela
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
