Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Selö- Öfver.
Selö- Öfver.
59
oupphörligen. Mårrarön har på sådant
sätt blifvit sammanhängande med Aspön.
Vid högt vattenstånd är landet dem
emellan under vatten ännu stundom, och
sednast sommaren 1851, då 595 tids
egor af denna sockens mark voro
öfversvämmade. Kärr finnas flerstädes, och
de flesta äro, med undantag af dem vid
sjöstränderna, möjliga att aftappa och
odla. Med de få mossar, som finnas,
är förhållandet enahanda. Den odlade
och odlingsbara jorden består på
hög-ländare ställen af god sand och lerblandad
mylla, hvars medeldjup kan antagas vara
1 fot, flerstädes kalkhaltig, och på en
alf af sand och lera blandade samt mergel,
och på sanka ställen af dyjord, på botten
af mer eller mindre sand- och
mergel-blandad lera. På dessa sednare platser
förekomma stundom en mängd snäckskal,
2 à 3 fot under jordytan, t. ex. vid
Jättne. Bergens hufvudbeståndsdel är
granit. Vid Aljö, Ekeby och Tynnelsö
m. fl. ställen finnas miueralkällor.
Hufvud-och nästan enda näringen är åkerbruk.
Öns naturliga fruktbarhet, dess uppodlade
tillstånd och den lätta kommunikationen
med afsättningsorter vid Mälarestränderna,
bidraga tillsammans att göra åkerbrukets
bedrifvande och dess produkters
afsättande förmånligt. Skogen, som
hufvudsakligen består af tall, gran, björk och
ek, är på de flesta ställen knapp och ej
tillräcklig till eget behof. Häradets
allmänning af 1,796 tunnlands vidd är på
1850-talet indelad till trakthuggning. Af
binäringar må nämnas fiske, som i
sednare åren dock betydligt aftagit i följd
af omåttligt fiskande under lektiden.
Församlingen lärer fordom hetat
Ulfvilla (Wluildækirkiu) och var förenad
med Ytter-Selö eller det gamla Tuna,
utgörande annexer åt præpositus i
Strengnäs, är nu præbende åt äldsta lektorn
vid Strengnäs elementarläroverk och hör
till Ofver-Selö kontrakt af Strengnäs stift.
Inom Wäla bys ego-område på en med
träd planterad kyrkogård, omgifven af
odlade fält, ligger kyrkan, af okänd ålder.
Hon är byggd af osprängd gråsten, utom
öfra delarne af gaflarne, som bestå af
tegel. En utbyggnad på södra sidan är
yngre och kallas Nykyrkan. På väggarne
finnas vapensköldar med namnen Bååt,
Roos, Soop, Kyhle, Slätte, Månesköld,
Lilja, Posse, Ryter, Åkensson,
Dufva, Borkhols, Nordenstråle, Stjernsköld,
Laxespol, Hund och Fahrgalt.
Skolan eger en fond af 6,000 rdr
rmt, tillkommen dels genom äldre
donationer från Tynnelsö och Stora Lundby,
dels genom hela församlingens
sammanskott. Egaren af Tynnelsö har på
1850-talet donerat en fond af 10,000 rdr rmt
för uppköp och underhåll af sockenapothek,
koppnings- och förlossningsinstrumenter
samt för faitiga barns uppfostran. —
Sockenmagazin finnes med en fond af
200 t:r (år 1854).
Främst bland fornlemningar märkas
7’t/nnelsö slott. På Aljöholmen träffas
lemningar efter en skans eller
vikingaborg; ättehögar finnas flerstädes, hvaraf
de två vid Björkeby äro de största.
Runstenar finnas å Ljunga egor på Lilla
Lundby och Fröberga egor samt en på
kyrkogården. Vid Runsö föddes 1608
den namnkunnige Peringsköld, och i
Klohammar lärer, enligt sägnen, den
siste lagmannen bott, som vid Asa
tingsställe hållit ting; på Asa egor i
Ytter-Selö socken, på gränsen af denna, finnas
ännu betydligare stensättningar. I
prest-gården blef år 1491 r. r. den äregirige
och våldsamme Erik Carlsson Wase
ihjälslagen af kyrkoherden Sigfrid med
tillhjelp af biskop Cordts tjenare ifrån
Tynnelsö. I socknen föddes den 4 Febr.
1798 Pehr Er. Bergfalk, väld till
justitieombudsman 1857, men afsade sig det
embetet; har utgifvit 4 akademiska
dispu-tationer: Om Svenska jordens beskattning
t. o. in. början af 17:de århundradet, år
1832. — Om försvarslösa personers
behandling enl. kongl, förordn, d. 29 Juni
1833. Om Svenska städernas författning
och förvaltning, 1838. — Om
■postinrättningen i Sverige, m. fl. — I Stora
Frös-luncla by föddes 1726 af fattigt bondfolk
sedermera biskopen Stefan Insulin.
Folkmängd. Hemmantal. Fastighetsvärde.
1805 — 1802 sk. kr. fr. år 1862.
1,188. 1,321. 23jj. U. 30;?. 1,458,250 rdr.
Af fastighetsvärdet äro 25,500 rdr för verk
och inrättningar, 17,050 rdr för allmänna
barm-hertighetsbyggnader. I bevillning efter II och
III art. erlades 056 rdr rmt. Jordegarnes antal
uppgick 1854 till 22, arrendatorers och brukares
till 31, jordtorpares till 34. Bland säterierna
har Johannislunda största och Tynnelsö minsta
egobeloppct i förhållande till hemmantalet,
hvarvid dock bör observeras, att Tyunelsö eger en
1 ej obetydlig skog Ilornskogen, med 4 derå an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
