Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68
Siene,
Siene.
skaffenheten mager skörd. Under ären
1850—54 har sänkning af ån mellan
Wårgårda och Spånga qvarnar genom
betydlig bergsprängning och gräfning
blifvit verkställd, dervid 2,262 famnar
diken med 8 fots bredd i dagen och 4
fots djup blifvit, upptagna. Boskapsracen
är nästan allmänt småväxt och synes ej
vara blandad med främmande ädlare
racer, men är passande för orten med
dess svaga betesmarker. Sedan längre
tid tillbaka har här nästan varit total
brist på skog, ej allenast till alla
nybyggnader, utan äfven till bränsle; men
i sednare åren har åtskillig mark blifvit
besådd med skogsfrön, hvaribland må
nämnas säteriet Bruulids, som nu har
riklig tillgång på skog, ej allenast till
egna behofvet, utan äfven till drifvande
af ångbränneri och tegelbruk. Till
brännmaterial användes uteslutande torf, hvaraf
dock nu tillgången är i betydligt
aftagande. Ett enbetsiass kostar vanligen
1 rdr 75 öre. Behofvet af
byggnadsvirke förses från den s. k. norska
skogsbygden. Den vanliga stängseln utgöres
af jordvallar, äfven till någon del af
stenmurar. Endast afsalu af några få
alnar väf, forsling till och från Göteborg
samt obetydlig bränvinsbränning,
undantagandes ångbrännerierna på Wårgårda
och Tubbetorp, utgöra socknens
binäringar. Ortens produkter afsättas på
marknader i Alingsås, utom bränvinet, som
afsättes i Göteborg och Borås.
Kyrkan, hvars ålder är okänd, är
belägen på en mindre höjd. 3/5 mil fr.
moderkyrkan; hon är murad af gråsten,
täckt med bräder och tegel, innehållande
i längd med choret 66 och i bredd 30
fot; särskild klockstapel af trä finnes. I
kyrkan märkes en grafsten öfver Jonas
Kempenfelt, hvilken såsom kommendant
på Ny-Elfsborg tappert försvarade
fästningen mot Danskarne 1677. —
Barnundervisningen sker hufvudsakligen i den
för pastoratet inom Iiohls socken
belägna, fasta folkskolan, men äfven till
någon del i hemmen. Sockenmagazin
bildad
es här år 1836 genom insättning
under 3 års tid af 1% t:a spannmål
årligen af hvarje helt förmedladt mtl
samt 5 kappar af hvarje torpare; fonden
utgjorde år 1856 omkring 130 t:r. —
Socknens fattiga äro indelade i 2 klasser:
’/2 och
Klereci-
orkeslösa, som sakna bostad, och till
någon del arbetsföra, som hafva egna
bostäder; de förra blifva bortackorderade.
Fattigförsörjningen kostade 1860: 181
rdr 67 öre. — Socknen genomskäres af
2:ne stora landsvägar, hvaraf den södra
från Göteborg öfver Alingsås och
Jönköping till Stockholm löper vid Eklanda
gästgifvaregård öfver Säfve-ån på en 176
fot lång, på 3:iie stenhvalf hvilande bro,
den nordliga s. k. Skara-vägen går in i
socknen vid Wårgårda öfver ån på en
130 fot lång bro, som hvilar på endast
ett stenhvalf. Vid Wårgårda finnes
jern-vägsstation.
Statsbidrag och kommunala afgifter uppgingo
1860 till 3,961 rdr 20 öre. Af alla ouera anses
den ordinarie roteringen mest tryckande,
synnerligast derföre, att 1 ’/g hemman finnes anslaget
till hvarje hel rote; hemman finnas äfven som
äro hårdare roterade, såsom Wårgårda Nohl- och
Millomgårdarne, tills. 1 mtl, utgörande 1 rote,
3/8 mtl Svenstorp Storegårdeu öfver
1/4 mtl Gongstorp Sörgården 1/s rote.
statens underhåll: Enligt af Kongl. Maj:t d. 16
Oktober 1855 fastställd konveutiou erlägges för
hvarje helt hemman 2 t:r spannmål samt 8 tt.
smör i lön åt kyrkoherden. Kyrkobetjeningens
lön utgår med 3 rdr på hvarje helt mtl. — Vid
Eklanda gästgifveri utgöres reservskjnts af mer
än halfva socknens hemmantal, för hvilken
kostnaden är beräknad till 80 rdr för hvarje helt
mtl. — För de hemman, som äro anslagna till
kronoskjutsens ntgörande, är kostnaden upptagen
till rdr för helt mtl. Socknen åligger att
underhålla en ryttare och fem soldater. Ett
hemman, säteriet Brunlid, är extra roteradt med
8 daler. Beloppet af diverse oncra var 1860:
227 rdr 50 öre, dito för väghållning 271 rdr
34 öre, bränvinsbränningsafgiften 346 rdr. —
Ständiga räntor 1,170 rdr rmt; kostnad för
rustning och rotering 384 rdr 77 öre.
Hemmantalet utgöres af 257/« mtl,
förmedlade till l2’/i<; mtl, deraf äro 1 mtl fr. säteri,
1 kr.-säteri militiæ-bost., 2’//( allm. frälse, 63/fG
krono-skatte, 1 skatte-rusthåll, 5/8
ecklesiastikboställe. Taxeringsvärdet är 258,800 rdr, hvaraf
14,500 rdr för verk och lägenheter. Af
hem-mansbrukarnes antal äro ungefär 3/4:delar
sjelf-egande; 6 ryttare- och soldat-torp finnas,
jordtorp, 15 backstugor.
Hemman, byar och verk:
46
1
Brunlid.....I fr.-sät. 351) tid. 81.
Mängsholm, kapt.bost. 1 kr.-sät. 295 d-.o 161.
Wårgårda . . ^ fr. sk. 857 d.-o 293.
Siene......l|^ sk. 728 d:o 201.
d:o Österg. ... | sk. 145 d:o 22.
d:o Stommen . . f kr. 145 d:o 130.
d:o —. . . . i fr. 130 d:o 40.
Tubbetorp , . . . £ sk. 1
Svenstorp .... } sk. / 554 d:o 217,
d:o.....| fr. ’
S:ma
areal.
hvaraf
inegor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
