Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sinionstorp.
Sim onstorp. 81
den art. Hemmanet var 1862 taxeradt
till 12,000 rdr rmt.
Simonstorp eller S:t Pehrs kapell.
Annex-socken till Qvillinge pastorat, är
belägen uti norra delen af Bråbo härad
och Linköpings län, hel och hållen på
Kolmorden, mellan Qvillinge i sydost
och söder, Krokek i öster, Kila,
Björkvik och Stora Malm af Södermanland i
nordost, Skedevi i nordvest samt llisinge
i vester; den har lV2 till 2 mils längd,
11/2 mils bredd samt upptager 1,444
qv.mil, hvaraf 0,i27 äro vatten. Ehuru
socknen är dubbelt så stor som
moderförsamlingen, innehåller den knappt 1/6
så stort hemmantal, näml. mantal,
hvaraf sk., 1V6 kr., 5’/g fr., tax.
1862 till 579,900 rdr, hvartill komma
5,100 rdr för sågar och qvarnar vid
Rodga och Tummetorp samt Flätdams
ålfiske. Hela socknen, hvars nordligaste
spets när till Fjälaren och hör till
Tis-narens floddal, är uppfylld af större och
mindre bergsträckningar eller
bergklumpar, till en del de högsta och vildaste
uti Kolmordens östra del, samt af kärr
och sjöar, från hvilka en mängd bäckar
utgå genom trånga dalar till Bråviken
och Glan samt till Wingåkers- och
Jön-åkers-vattnen i Södermanland. Bland
socknens många sjöar äro Fläten (1 mil
lång), Svin- eller Svängbogen,
Wehnan-gen, Storbolen, Gransjön, Livasjön, Busjön,
Trehörningen, Södra och Norra
Rodga-sjöarne, Osjöit, Braæsjön och
Myckel-måsasjön de märkligaste. Sjöarnes
uppdämning för de nedanför belägna
jern-verkens skull har menlig inverkan på
den kring dem eller kring kärren
liggande bygden. Rådande jordmånen i
orten är sand. dungjord och föga lera;
klimatet är något hårdt, men friskt,
växtligheten svag. Åkerbruk,
boskapsskötsel och skogshandtering äro
hufvudnäringar; skogsbruket består mest i
kolning för kringliggande orters jernverk,
som här ega hemman och skogar. Fordna
häradsallmänningen är delad. Fordom
fanns en betydlig binäring uti nu mer
nedlagda llodga segelduksfabrik, se den
art.; på egorna hafva jerngrufvor varit
bearbetade på 1820-talet. Åkern är ej
betydlig till omfång och svag till
bördighet, ängen vidsträckt, men mager,
mest bestående af kärr. Utsädet af säd
vi.
beräknades på 1850-talet till 110 t-.r
råg, 30 t:r hafra, och af potates till 75 t:r.
I bevillning efter II och III art. erlades
1862: 195 rdr 32 öre.
Socknen beboddes år 1750 af 560,
år 1805 af 568 och 1863 af omkring
820 inbyggare. De flesta jordegarne äro
boende utom socknen, och här finnas blott
brukare samt arbetsfolk. Folket
uppgifves vara i yngre åren raskt och
arbetsfört, men i anseende till knapp
bergning och strängt arbete aftaga krafterna
redan i medelåldern.
Simonstorp har hört till Qvillinge
socken intill 1600-talet, då det enligt
kongl, resolution af år 1649 fick egen
kyrka och prest från 1653, men är
ännu annex till Qvillinge pastorat.
Kyrkan, af trä och liten, tillbyggdes i norr
169? med den s. k. llodga-kyrkan, har
torn af trä från 1757; på kyrkogården
är Peter Helwegh den äldres
minnesvård. Vid Rodga finnes en särskild
grafplats med minnesvårdar öfver flera
af gårdens egare. — Barnundervisningen
bestrides uti en flyttbar folkskola, der
146 barn år 1862 erhöllo undervisning
af en oexaminerad lärare och en
lärarinna. En sägen omnämner, att vid
Myckeln)åsa ännu qvarstår en loge,
uppsatt af vallherdar i kon. Gustaf I:s tid.
I socknen märkas säterierna Rodga,
Myckel-måsa och Tägnetorp, de förstnämnda äro
beskrifna på sina ställen, det sednare, ’/g mantal
frälse-säteri, innehafves sedan 1680-talet jemte
frälse-hemmanen V4 Djupesund, V2 Lufvebo,
1/2 Espedal, V4 Köpshult, Klinta, samt
Tummetorps mjölqvarn, af egarne till Stens bruk.
— 13/4 mtl fr. Brevik donerades år 1645 till
Joh. Lilljehööks arfv., tax. till 95,000 rdr. —
1 /2 mtl sk. Damhult, 1/4 sk. Kosjöhult, Vg
Mjäln-us, Flätdams ålfiske lyda under Stafsjö bruk. —
1 /4 mtl sk. Säfsebo lyder under Malmö säteri.—
’/g mtl kr. Tummetorp, indraget skogvaktare-bost.
— Vg mtl Yddetorp, kommin.-boställe från 1674,
genom utbyte med mtl Össby i Qvillinge,
som 1663 dertill donerades. Simoustorps
gästgifvaregård, se nedan. — Adress: Norrköping.
Simonstorp. Gästgifverihemman, lj.1
mtl skatte, uti ofvanbeskrifna socken,
vid Flätens södra ända, 2l/4 mil från
Norrköping, nära intill kyrkan, i en
bergig och ganska vacker, ehuru föga
odlad trakt, lyder under Stafsjö bruk;
, härifrån skjutsas till
Lilla Åby i söder . . . . 1 ’/2 mil.
Denna väg är i sednaste åren
betydligt förbättrad: en sträcka af V*
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
