Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Sjonhem.
Sjonhem.
annex, belägna uti Gotlands läns Norra
härad, 2V4 mil från Wisby. Arealen är i
Sjonhem:
Gårds- och trädgårdstomter . 16 tid.
Åker........321 »
Äng......... 682 »
Betesmark...... 2,447 »
Skog och utmark .... 142 »
Summa 3,608 tid.
Wiklau:
Gårds och trädgårdstomter . 14 tid.
Åker........ 308 »
Äng......... 965 »
Betesmark...... 2,073 »
Skog och utmark .... 258 »
~ Summa 3,618 tid.
Utom eu och annan höjdsträckning,
synnerligen i nordvestra delen af
pastoratet vid den s. k. Grenbjergs backe samt
de i söder och vester belägna låglända
myrarna, ligger marken för öfrigt nästan
jemn. Jordmånen består i allmänhet å
de högländare delarne af ör och sand
samt å de lågländare af vegetabilisk
mylla, merändels på sandbotten.
Folkmängden i Sjonhem uppgick år
1810 till 168 och 1862 till öfver 300
personer; inom Wiklau socken var
folkmängden år 1810: 178 och steg 1862
till omkring 300 personer. Lönen för
en dräng i husböndernas bröd uppgick
1856 till 60 à 66 rdr 32 sk. och för
en piga till 30 rdr, utom städja, till
den förre 6, och till den sednare 3 rdr
samma mynt. Boningshusen, uppförda
af sten under tegel- och brädtak,
innehålla 6 à 8 rum samt äro dessutom
försedda med flygelbyggnader.
Socknarnes hufvudnäringar äro
åkerbruk och skogshandtering, hvaraf det
sednare blifvit bedrifvet på det förras
bekostnad. Skogarna äro ock till större
delen så uthuggna, att några
hemraans-egare nära nog sakna erforderlig stängsel
och bränsel. På sednare tiden har dock
prestbolets innehafvare jemte några från
fasta landet inflyttade jordbrukare gifvit
exempel på ett vårdadt jordbruks
företräde framför ett obetänksamt skogsödande.
Återväxten beräknas i den djupare
jorden till 80 à 100 år, i den sämre
jorden erfordras dubbelt så lång tid. Inom
pastoratet finnas 5 sågqvarnar. Utsädet
uppgafs 1856 i Sjonhem till 86 t:r råg,
65 t:r korn, 12% t:r hvete, 10V2 t:r
hafra samt 117 t:r potates; i Wiklau
socken till 81 t:r råg, 68 t:r korn, 17
t:r hvete, 20V2 t:r hafra samt 98 t:r
potates. Underhållna kreatur i Sjonhem
uppgåfvos nämnda år till 50 hästar, 42
oxar, 96 kor, 53 ungboskap, 261 får,
13 getter och 42 svin. Ängarne, dels
skogsbeväxta, dels mosslupna, äro mindre
I bördiga. Redan för 40 år sedan
beslöts Stormyrans utdikande, men förslaget
afstannade; i stället har utdikning af
Wenge myr blifvit verkställd och
tillskyndat stor nytta och fördel åt
myr-lottsegarne. Betesmarkerna äro i
anseende till den mindre djupa jorden skarpa
och föga bördiga. Till förbättring af
kreatursracen hafva i sednare tiden inköpts
tjurkalfvar från Roma kungsgård.
Sjonhems kyrka är byggd af huggna
kalkstensblock i 3:ne afdelningar,
bestående af tornrummet med 53/4 alnars
bredd, skeppet med 141/2 alnars och
choret med 10l/s alnars bredd.
Sten-hvalfvet uppbäres af consoler, inmurade
i väggarne, med olika höjd för hvarje
afdelning. Efter en år 1849 verkställd
reparation har kyrkan blifvit en bland
de vackraste på Gotland.
Wiklaus kyrka, byggd af huggen
kalksten, hvaraf några större block hafva
ända till 3 alnars längd och 1% alnars
höjd, är 1853 tillbyggd 17 alnar i längd,
med 8 alnars bredd invändigt, hvarefter
hon håller 29 alnar i längd, 93/4 alnar
i bredd. I kyrkan förvaras af
antiqvarisk värde en nummertafla och tvenne
dopfuntar. Barnundervisningen bestrides
i pastoratet uti en fast folkskola af en
examinerad lärare. Endast i Wiklau
finnes fattigstuga, der under året 1856
en fattig var intagen. Hvar socken eger
sitt sockenmagazin; det i Sjonhem har
60 och det i Wiklau 50 t:r, allt råg.
Helsovården ombesörjes af
provincialläkare^ hvars station från och med år
1856 är det 3 mil härifrån liggande
Slitehamn. Tingstället är i Endre s:n.
Fornlemningar: I Sjonhems kyrka
skola finnas 2:ne märkliga runstenar, som
äro aftecknade i Liljegrens Runurkunder
Jlf 192, 193 och 194; äfven hafva mag.
P. A. och C. Säve insändt år 1853
ritningar derå till Historiæ- och
Antiqvitetsakademien. Grafkummel finnas på
åtskilliga ställen; i några har man funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
