Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
94
Sjögerstatl.
Sjögerstatl.
gifvas inånga natursköna ställen, såsom
vid Sjögerstads kyrka och Regumatorps
by, hvarifrån utsigt i öster gifves öfver
Wettern ända till Omberg och i söder
till de omkring 6 mil aflägsne
församlingarne Sandhem och Habo.
Folket, idogt och arbetsamt, utmärker
sig mer genom ihärdighet och
uthållighet, än för sjelfständighet, tilltagsenhet,
liflighet och raskhet. Jordbruket är
sockuens hufvudnäring. Inga binäringar
finnas och handaslöjder idkas blott till
husbehof. Penningebeloppet, hvartill
produkterna afsättas utom socknen,
uppgafs på 1850-talet årligen till 30,000
rdr rmt. Spannmålen afsattes förut
uteslutande i Borås stad, dit man räknar 9
mil, numera deremot, då torgdagar
blifvit öppnade i städerna Sköfde och
Falköping — till den förra räknas 7/g
och till den sednare 2l/2 —s afsättes
nästan ali spannmål derstädes. De
allmännaste sädesslagen äro råg, ärter,
biandkorn, hafra och potates, hvilka
oftast lemna medelmåttig afkastning. Af
rotfrukter, utom potates, endast kålrötter
samt något rofvor. Åkern anses
svår-brukad med undantag i Sjögerstads östra
del. Inom pastoratet finnas 4 tröskverk,
som medelst dragare sättas i gång. Vestra
delen af Sjögerstads socken saknar nästan
helt och hållet naturlig äng, och beror
höbordets tillräcklighet här väsendtligen
på åkerjordens igensåning med
foderväxter. I detta afseende är säteriet
Bussagården redan uppdrifvet öfver de
andra hemmanen, enär Vg af dess j01"d
årligen besås med klöfver- och
timothei-frön. Egentliga betesmarken utgöres af
skogarne, och är den såväl mager som
otillräcklig; till de större egendomarne
finnes likväl tillräckligt bete, utan att
skogsmarken dertill behöfver särdeles
anlitas.
Större trädgårdar finnas å
ståndspersonernas egendomar, och har allmogen i
allmänhet följt exemplet, dock i mindre skala.
Redan år 1834 anlades vid
Sjöger-stad en för båda socknarne gemensam
skola. Barnundervisningen bestrides nu
af en examinerad lärare och 2 lärarinnor
nti en fast folkskola, 2 dito
småbarnsskolor, der 127 barn erhöllo undervisning
år 1862, medan 24 barn undervisades
i hemmet. Tvenne fattighus finnas inom
pastoratet och magazin i hvardera socken.
Fattigkassor äro bildade för flera år
tillbaka. Innan den gemensamma
sparbanken för länet blef inrättad hade en
och annan husbonde gjort insättningar
i Mariestads sparbank af en del å sitt
tjenstfolks löner och derigenom beredt
dem ett mindre kapital. Den nya
inrättningen vann i början förtroende, men
ifvern synes sedermera aftagit.
Sjögerstads kyrkas ålder är okänd;
redan år 1288 omnämnes en Benediktus
såsom pastor derstädes; hon är i
förhållande till folkmängden högst
otillräcklig: har en längd med chor och
tornbyggnad af 31 alnar, högsta bredden
är 9l/2 Kyrkan uppgifves till arki-
tekturen, hvad det inre med sina 3
höga hvalf beträffar, vacker. Tornet
med spira är 51 alnar högt. I kyrkan
förekommer en vacker tafla målad i olja
och föreställande Simeon,då han i templet
vid omskärelsen tager Jesus i famnen;
taflan skall vara af en fulländad
mästarhand. Rådeneds kyrkas ålder anses
v
öfvergå vida Sjögerstads (folksägnen vill
t. o. ra. förlägga hennes ålder före
syndafloden). Hon är högst inskränkt.
På kyrkogården finnes en vacker
grafvård i Götisk stil, der öfverstelöjtn. C.
M. Sparrsköld med dess fru A. L.
Ehrenpreus ligga begrafne. Här förekommer
äfven en pestgraf, der 24 i pesten aflidna
personer, år 1711, blifvit nedlagda. Af
kyrkornas tillhörigheter förtjenar endast
omnämnas en i Sjögerstad varande
förgylld och ganska vacker brudkrona af
silfver. Vid byn Regumatorp skola finnas
lemningar efter en tredje kyrka, invigd
till de tre heliga konungars åminnelse,
som åtminstone i namnet förvarar dessa
förmenta regenters hågkomst. Bland
kyrkoherdarne förtjenar Helge Ekberg,
sora dog här d. 10 September 1746 vid
75 års ålder, efter att hafva innehaft
embetet i 44 år, att lefva i åminnelse.
Han var utmärkt, icke blott för sin
rediga och ordentliga embetsförvaltning,
sin resliga växt och kroppsstyrka, utan
äfven för sin kännedom i läkarekonsten,
hvilken förskaffade honom en mängd
besök af när och fjerran boende personer.
Två af sina tjenstgossar inöfvade han,
den ene i örtkännedomen och huskurers
användande, den andra i veterinärkonsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
