Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJßtorp.
SJötuna. 105
Erik XIV ur fängelset, och åter till
kronan. På 1850-talet inköptes Sjötorp
af veteriuärläkaren, agronomen Johan
Renström, närvarande egaren, som
antagit den kloka regeln att först företaga
det nyttiga — jordbrukets förbättring —
och sedan det prydliga, hvadan gården,
såsom dittills arrenderad af bönder, ännu
1856 var ringa bebyggd. Taxeringsvärdet
år 1862 var 33,000 rdr rmt.
Sjötorp. Station på Göta kanal, uti
Lyrestads socken af Skaraborgs län, vid
Sjötorps-viken i Wenern, 1’/2 mil från
Mariestad, med kusthamn af något mer
än 10 fots djup, för omkring 50 fartyg
samt reparations-docka, som rymmer 6
fartyg, af de största som kunna passera
kanalen, eller 16 à 20 om 20 à 30
lästers drägt, — här finnas vidare
verkstäder, magaziner, lastageplats och
uppbördsställe. Under fortgången af
kanalens anläggande, var hela kanal-linien
indelad i stationer eller distrikter,
innefattande vissa delar af kanalen med egen
styrelse och arbetsbefäl — Sjötorps
sträckte sig från sjön Wenern till
Lyrestads kyrka och bassin, 12,600 alnar i
längd; den är icke blott kanaMiniens
kanske vackraste station, utan ock en af
de vigtigaste platserna vid hela kanalen.
Till Sjötorps andra sluss sträckte sjön i
fordna dagar sitt herravälde, men är nu
utestängd derifrån af fyllningar och
uppmurade granitkajer, medan marken
deromkring sammanbundits utaf löfträdens
rötter till ett bottenfast land. Vid
reparations-dockan, som är utarrenderad
till enskild person, ha blifvit reparerade:
Ar 1856 med 12 arbetare 22 fartyg.
» 1859 »18 » 22 »
» 1860 » 13 » 16 »
Hemmanet Sjötorp eller såsom det
skrifves i jordeböckerna Skjöttorp och
hvaraf stationen samt viken fått namn,
köptes från kronan år 1624 af
dåvarande kapiten Conrad Falkenberg och
har troligen lydt under Börstorp i Hassle
socken; det är nu af frälse-natur och
har 4 egare, hvaraf en innehafver 3/g
mantal, tax. till 15,000 rdr rmt.
Sjötorp. Ett mantal frälse-säteri uti
Larfs socken af Laske härad och
Skaraborgs län, är beläget utmed ån Lidan,
2 mil från Falköping, 1 mil från Sorby
jeruvägsstation. Såsom dess först kände
vi.
egare uppgifves Kafle-slägtens stamfader,
MattsLarsson Kafle, redan omnämnd under
art. Brodarp, Hallanda (ej Hallarne efter
Adelns ättartaflor) och Larfslied,
äfvensom att under hans tid Sjötorps gård
skall blifvit plundrad och uppbränd
genom de upproriske vestgötaherrarnes
anstiftan, är ovisst, hvilket deremot
skedde med hans gård Hall and a i
Elfsborgs län. I Adelns ättartaflor befinnes
ock först sonen Laurentz eller Lasse,
slottslof på Läckö 1534, hafva skrifvit
sig till Sjötorp. Imellertid innehades
gården af Kafle-slägten ända till 1751,
då den såldes af kapiten Johan
Ridder-bjelke, gift med M. C. Hansdotter Kafle,
till r. r. grefve Sv. Lagerbergs enka,
Ottiliana Wellingk; sonen sålde
egendomen 1772 till magen, öfverjägmästaren
G. M. Fleetwood; egare i början af
innevarande sekel var major L.
Gyllenhaal, och år 1863 hr C. E. Noring.
Af Djurberg uppgifves gården ega
40 à 45 t:rs utsäde af råg och liafra,
höbol till 250 stackar, ymnig skog af
gran och björk, gammal
mangårdsbyggnad af trä samt väl underhållen träd-
o
gård. Ar 1863 var Sjötorp med 1%
mtl underlydande (se art. Larfs socken)
åsätt ett taxeringsvärde af 89,200 rdr
rmt, hvaraf 50,000 rdr för Sjöttorp
såsom det skrifves i tax.längden.
Sjöttorp (Skiöttorp i 1807 års
jordebok). Ett mantal frälse uti Höra
socken af Kållands härad och Skaraborgs
län, omkring 2 mil från Skara, var år
1863 åsätt ett taxeringsvärde af 50,000
rdr; egare herr grosshandlanden Dahlins
sterbhus.
Sjötuna. Tre mtl frälse-säteri, uti
Kumla socken af Lysings härad och
Linköpings län, beläget omkring 1V4
mil frän Linköping, vid Tåkern, är
sam-manbygdt af 2 mantal Tuna och 1 mtl
B ag ge tuna, hvaraf det förra varit
gammalt frälse och det sednare tillhörigt
Wadstena kloster; båda utbyttes från
kronan af kongl, rådet, friherre Claes
Fleming, mot andra hemman i Finland
och erkändes 1691 som frälse; Tuna
innehades som säteri af Per Månssons
enka 1636, derpå af fru Magd. Ulfsparre.
Båda gårdarne mistade säterifriheten med
afseende på bristfällig brukning 1681,
men åtcrfingo den 1683; tillhörde se-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
