Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skaraborgs lån.
Skaraborgs lån. 125
för biskötseln, såsom t. ex. en
öfver-jägare Isak Gren; men man visste ej
att begagna sig af hans 40-åriga
erfarenheter i biskötseln. Salpetertillverkningen
inställdes alldeles 1842. Tillgången på
nyttigt villebråd har betydligt minskats;
elgar uppehålla sig endast kortare tider
af året i de skogrikare trakterna.
Kronhjortar, som för omkring 40 år tillbaka
funnos i myckenhet på Kållandsö, hafva
numer alldeles försvunnit. Angående
bränvinstillverkning en, så befinnes den år
1835 vara idkad med en beskattning af
18,300 rdr, år 1842 med 33,990 rdrs
afgift, ehuru pannornas antal var minskadt
med 6,000; år 1860 hade länet 47
brännerier, för hvilkas tillverkn., 948,873
kannor, afgift erlades med 570,488
rdr rmt. Länets belägenhet mellan 2:ne
af rikets största insjöar är särdeles
gynnsam för handel och sjöfart, hvilka
fördelar än mer befordrats genom Göta
kanal samt Vestra stambanan. Till
inrikes sjöfart begagnades år 1860: 54
fartyg om 1,029 läster; endast ett fartyg
om 35 läster, tillhörigt Arnäs glasbruk,
var beräknadt för utrikes sjöfart. Handel
idkades nämnde år af 43 landthandlare
med 15 mans betjening. Hufvudsakliga
afsättningsorter utom länet hafva varit
Göteborg, Elfsborgs län och Wärmland
för spannmål, Nerike och Wärmland för
kreatur, Göteborg dessutom för
ladugårdsprodukter, lin, jern och skeppseffester,
Stockholm för fläsk-exporten samt
Östergötland via Motala. Till länet införes
jernmalm från Nerike, tackjern och
skogseffekter från Wärmland, humla och talg
från Småland samt väfnader från
Elfsborgs län.
Bland länets kommunikationsanstalter
må främst nämnas Vestra stambanan,
som går genom socknarna Floby, Sorby,
Gökhem, Marka, Falköping, Friggeråker,
Thor björntorp, Hvaltorp, Segerstad,
Stenstorp, Dorgunda, Sjögersta, Kyrketorp,
Sköfde, Frödsved, Locketorp, Stora
Wä-ring, Götlunda, Wad, Mo, Fägred,
Björkäng (med Töreboda station), Elgar ås,
Hofva och Finnerödja till Örebro läns
gräns vid Bodarne. Banan mellan
Falköping och Jönköping stryker genom
socknarna Luttra, Slöta, Åsaka,
Yllestad, Sandhem, Nykyrka och Habo till
Jönköpings läns gräns öfver Dumraeån
in i Rankeryds socken. De hufvudsakliga
sjötrafikslinierna sträcka sig från
kust-hamnarna vid Wenern till Wärmland och
genom Göta kanal till Göteborg samt
öfver Wettern från Motala till kanalens
inlopp vid Rödesund, i öster och vester
4 sjömil, från Rödesund öfver
Bottensjön till Forsviks kanalstation i nordvest,
1 sjömil, och derifrån öfver sjön Wiken
först från söder åt norr samt sedermera
i sydvestlig rigtning till Göta kanal vid
Tåtorp, 3 sjömil, äfvensom från Wettern,
Botten och Wiken genom kanalen till
Göteborg. Kusthamnar finnas vid
Sjötorp, Bromö och Rödesund, två vid
Forsviks bruk, deraf en i sjön Botten och
den andra i sjön Wiken, samt vid
Carlsborg, alla något mer än 10 fot djupa,
äfvensom vid Hellekis, Hönsesäter, Sjöberg,
Arnäs och Sotenäs. Dessutom finnas
hamnar i städerna Mariestad, Hjo och
Lidköping.
Helsobrunnar och badorter inom länet
äro: Lunds brunn, Himmelskällan i Walle
härad samt Walhall i Trästena socken,
den sistnämnda endast besökt af närmast
boende befolkning. Helsovården
besörjes af 5 provincialläkare, af hvilka 4
äro stationerade i städerna Mariestad,
Lidköping, Hjo och Falköping samt den
femte i grannskapet af Naums
gästgifvaregård i Barne härad; utom apotheken
i städerna finnas å landet 2:ne, ett i
Hofva samt ett å Carlsborg.
Länslasarettet och kurhuset äro förlagda i
Mariestad. Samtliga utgifterna i och
! för fattigvården uppgingo år 1860 till
128,678 rdr; antalet fattighus uppgifves
till 232 och antalet fattighjon till 7,255,
hvaraf 2,744 erhållit full försörjning.
Utom de i det föregående omnämnda
bruken och fabriksanläggningarna märkas
inom länet, bland historiska orter:
Jarlehus, i Rackeby socken, Lumbs hög i
Wånga socken, Götala, Husaby kyrka,
Gudhems kloster, Levene socken,
Karle-bylånga, Warnhems kloster, Elgarås,
Kongslena, Gestilren, Ymseborgs slott,
Hofva, Axevalla, Spärr sätra, Aranäs,
Larfshed, Carlsborg. — Bland större gods
och gårdar märkas:
Annefors,Bromö,Fors-vik, Hönsesäter, Skagersholm, Tidaholm,
Åboholm, Almnäs, Bjurum, Blomberg,
Dagsnäs, Degeberg, Leckö, Margreteholm,
Ma-, rieholm, Ribbingsfors, Malma, Mariedal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
