Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Skatelöf.
Skatelof.
gräset växer 5 fot långt vid Huseby;
på tegelmuren vid Skatelöfs gamla kyrka
anmärkte von Linné Betula nana. Skogen
är otillräcklig, i Kinnevalds härads del
växer någon bok. Uti förutnämnda sjöar
hemtas kornig sjömalm för Huseby
masugn, vid gjuteriet tillverkades år 1861:
1,310 centner gjutgods. Flera
mineralkällor med starkt jernhaltigt vatten lia
begagnats, men som läkare har saknats,
hafva de sjuka på en sednare tid allt
mer begifvit sig till Ronneby.
Socknens fasta egendom upptogs i
1863 års bevillning till 1,450,700 rdr,
hvaraf 43,800 rdr för annan än
jordbruksfastighet. I bevillning för inkomst
erlades n. år 277 rdr rmt. Folkmängden,
som på 50 år ökats med 1,265
personer, uppgick år 1863 till något öfver
3,350 (enligt pastors uppgift till 3,380).
Hufvudnäringen är jordbruk. Enl.
uppgifter insamlade af Kongl.
Hushållningssällskapet upptager den odlade jorden
2,800 tid, naturlig äng 3,000 tid, hvaraf
1,600 uti ensädes- och 1,200 uti
cirkulationsbruk. Jordens allmänna
beskaffenhet är god; utsädet, som år 1818
uppgafs till 900 t:r, uppgifves nu bestå
af 25 t:r hvete, 500 t:r råg, 750
tu-korn, 675 t:r hafra, 65 t:r blandsäd, 30
t:r trindsäd, 1,500 t:r potates, 40t:rlin;
skörden beräknas till 7 à 8:de kornet.
Antalet vinterfödda kreatur uppgifves till
198 hästar, 20 tjurar, 390 oxar, 1,020
kor, 800 ungnöt, 1,050 får och 500
svin; af ladugårdens afkastning försäljas
100 oxar, 40 kor, 60 ungnöt, 400 lü
ost, 350 VH. smör. Utom Huseby
jernverk finnes lerkärlsfabrik på Granhyttan,
qvarn vid Gottåsa (Gåtåsa). — Socknens
nya kyrka är byggd 1820—21 af sten,
60 alnar lång, 30 bred, 25 hög, har
torn af sten och en stor sakristia.
Barnundervisningen bestrides uti en fast och
en flyttbar folkskola, der 362 barn
erhöllo år 1862 undervisning af två
examinerade lärare; hela antalet af i
skolålder varande barn uppgafs till 550.
Beslut var sistn. år fattadt om inrättande
af sockenbibliothek. Bland pastoratets
kyrkoherdar vilja vi nämna den först
kände, Johannes Petri, som anses 1460
haft Skatelöf såsom præbende, M. Petr.
Floderus 1726, † 1741, M. Jon.
Kjellgren 1786, † 1804 (skaldens broder),
d:r C. M. Agrell 1805—40, prof. M. J.
L. Wickelgren 1842, † 44. — Orten är
rik på fornlemningar, isynnerhet kring
Asnens stränder, och att här funnits
bebyggare redan i »stenvapenstiden, då
samma hammare, som lyftes mot fienden
i strid och visst användes som
hushållsredskap i fred, kan man sluta af en i
Åsnen längesedan funnen hammare eller
yxa af grönaktig slät stenart, samt
pil-eller spjutspetsar af gul flinta»; fyndet
förvaras på Araslöf i Skåne. I
ättehögarne, hvaraf här är godt förråd, ha
jernvapen ofta funnits. Smeden Verland
lefver här i folkminnet. Bynamnen Ströby,
Odensjö, Skäggelösa, Hunna, Skallehdla
och Olofstorp anses vara minnen från
Wärendsqvinnornas seger öfver Danskarne,
de sednare skola nämligen blifvit
förströdda vid Ströby; vid Odensjö skola
qvinnorna i glädie öfver segren offrat åt
gudarne och isynnerhet åt Odén. Hunner
anses lia stupat vid Hunna, skallarne
laggts i kullar vid Skallekulla, danske
konungen Olof stupat vid Olofstorp. På
Skäggelösa sten skall Blända suttit och
skådat omkring sig, förrän hon utdelat
sina orakler. Vid Frulund finnes en
blothög, hvaraf för öfrigt stort antal
förekommer i Wärend; den har bevisligen
varit ända in på 1500-talet brukad som
tingshög. Imellan Odensjö och
Skägglösa byar ligger ett åt sjösidan
högslut-tande berg, kalladt Blodberget, vid hvars
vestra sluttning finnes det beryktade Puke
kapell, hvarom åtskilliga traditioner gifvas.
Helge Thors källa skall fått namn af
missionären Thordo, som här blifvit
dödad af hedningarne för sitt nit om deras
omvändelse, och af hvars blod källan
uppsprang. En annan sägen låter
henne-ha blifvit framkallad af dunder-guden
Thor, på det ställe der en flicka mördat
och begrafvit sin fästman. På Rudbecks tid
stod ett vårdträd, kalladt Helige Lind, vid
Hunna by, och finnes upptaget på en af gr.
Erik Dahlbergs ritningar öfver Bråvalla
hed. Af minnen från en sednare tid
har folket än att förtälja om Helge i
Skatelöf, en frimodig Smålänning, att
han strax efter kung Carls (IX) död, dä
Danskarne, som tyckte sig hafva fått
fritt spel i landet, drogo omkring, såsom
i spridda röfvareflockar, brände och
plundrade i städer och byar (i denna socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
