Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skeda.
Skeda. 137
samt upptager 0,591 qvadratmil, hvaraf
O,oü3 äro vatten. Norra delen kring
kyrkan är hufvudsakligen slättland, med
enstaka kullar; men i öster stryker en
ås, här kallad Kolbyttemon och
Persbo-skotjen, fortsättningar af Asdymlingen i
Slaka socken; mot söder afbrytes slätten
alltmer af skogsbackar, och längst in är
något bergaktig trakt. Genom socknen
rinna tre obetydliga bäckar, hvaraf den
ena går genom den lilla Gåresjön.
Rådande jordmånen är på norra slätten
lera, vid östra gränsen mager sand, i
södra skogsbygden blandad lättare lera
eller sandmylla. På 13,000 tid jord
beräknas 2,350 tid öppen åker, 1,100
tid öppen äng, 900 tid kärr och
mossar, 8,650 tid beteshagar och
skogsmarker. Hufvud näringen är åkerbruk,
med något ängsbruk och boskapsskötsel,
hvartill kommer föga skogsbruk. Vid
större hemman brukas dels flerårig
cirkulation med odling af foderväxter, dels
tväsädesbruk, vid de mindre mestadels
o
tredingsbruk. Åkerns utrymme beräknas
vara ökadt på 20 år med 30 %, hvaraf
20 genom flåhackning af ängsmark.
Skogsbruket har fordom varit lönande;
nu tinnes i norra sockendelen nästan
ingen skog, i den södra tillräcklig i
enskildt ego; Kolbyttemon, försåld till
enskilda, är uthuggen; Persboskogen är ännu
allmänning af 575^ tunnlands areal.
Bränvinsbränning drefs på 1850-talet på
7 ställen med omkring 22,000 kanuors
tillverkning årligen. Här fanns då äfven
en kardfabrik, der omkring 4,500 par
kardor tillverkades.
Socknen, som år 1810 beboddes af
1,406 och 1863 af 1,950 inbyggare på
487 hushåll, innefattar 38V-> mtl, hvaraf
22% skatte, 4% krono, l"l7/8 frälse;
ali fast egendom var i 1863 års
bevillning åsätt ett värde af 1,178,800 rdr,
hvaraf blott 400 rdr för annan än
jordbruksfastighet. I bevillning efter II art.
erlades 457 rdr. Af uppgifna folkmängden
äro 21 man af indelta arméen, c:a 260
hörande till backstugu- och inhyseshjon,
54 sjelfegande hemmansbrukare, 33
arrendatorer, 24 undantagsinnehafvare.
Skeda, hvars namn torde erinra om
socknens gränsskilnad mellan
Östergötland och Småland, hvilket förhållande
upphörde 1646, då Kinds och Ydre hä-
VI.
rader upphörde att lyda till Småland,
nämnes 1352, 1378 och 1385 uti
försäljningshandlingar af jord till drotset
Bo Jonsson. Under medeltiden skall
socknen haft egna kyrkoherdar; men
sedan gymnasium inrättades i Linköping
förordnade konung Gustaf II Adolf d. 20
Januari 1628, att pastoratet skulle vara
præbende åt theologiæ lektorn derstädes,
hvilket det ock varit allt sedan, tills kongl,
brefvet af den 12 Juli 1861 förklarat
socknen för ett regalt gäll. Kyrkan,
belägen utmed allmänna landsvägen från
Linköping till Wimmerby, är ombyggd
1794, har predikstol, skänkt 1693 af
assessoren Samuel Svebilius, adlad
Adler-berg, som ligger begrafven i
Häckerstads-grafven, altartafla af Hörberg och orgelverk
från 1777: om det gamla finnes
antecknadt på läktaren, att det var omflyttadt
och med målning förbättradt på biskop
Olai Svebilii bekostnad 1682. Socknen
har utom vanliga kassor äfven bro- och
brandstodskassor, Persbo skogskassa samt
brandstods- och socken-magasiner, af
hvilka alla inkomsterna anlitas för
fattigvården, hvarför kostnaden beräknades år
1852 till 996 rdr; deraf ansågs omkring
600 rdr utgå till dem, som genom
liderlighet och laster dragit fattigdomen öfver
sitt hus. I socknens fasta och flvttbara
v
skola erhöllo år 1862: 192 barn
undervisning af en examinerad och en
oexaminerad lärare, medan 133 undervisades
o
i hemmen. Ar 1863 har löjtn. C. von
Feilitzen donerat en utjord, värd 5,000
rdr, till boställe åt skolläraren och lokal
för skolhus. Sockenbibliothek finnes. På
indragna militiæbostället Blackebo mtl,
(ej Blankebo som i Ad. Ättartaflor), föddes
1746 sedermera ärkebiskopen Jac. Axel
Lindblom, hvars äldste kände stamfader
var bonden Olof Larsson frän
Glanshammars socken i Nerike. Af fornlemningar
omtalas uti en skogsbacke på Vo mt*
sk. Ingebos egor en fyrkantig stensättning.
— Under katholska tiden hafva
præben-den och kyrkliga stiftelser här egt 12%
gårdar, Wadstena kloster 6, bland 57%
mtl, enl. 1700 års jordebok. På
1600-talet hafva adliga slägter, hvaribland
Grubb, Lunow m. fi., haft betydlig
egendom i socknen. Nu består förut
uppgifna hemmantal dels af byar, dels af
mindre herregårdar, dels af smärre hem-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
