- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
140

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

140 Skedcskamma.

Skederi.

bilda alla tre tillhopa den längre ned
s. k. Norrtelje-ån. Dalgångarne äro
tämligen smala, skogsmarken vidsträcktast i
norra och södra delarne af socknen;
mellersta bygden kring kyrkan är jemn.
Eådande jordmånen är sandmylla,
blandad med grus, sällsyntare bättre lera.
Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk. Socknen, som år 1810 beboddes
af 589 och 1863 af öfver 900 inb. på
151 hushåll, innefattar 6 mtl skatte,
2% krono, 26% frälse, taxerade till
597,400 rdr, hvartill komma frälseräntor.
Finsta tegelbruk, qvarnar och sågar, tax.
till 29,600 rdr. I bevillning efter II
och III art. erlades 304 rdr. Den
mellersta Roslagsvägen från hufvudstaden går
här åt nordost från Rö genom Rilanda
gästgifvaregård, 6 mil från Stockholm.
— Skiædarglii förekommer 1317;
kapla-ner förekomma från år 1593. Kyrkan,
gammal, byggd af gråsten, belägen 672
mil från hufvudstaden och 3/i0 mil från
moderkyrkan, har epitaphier i marmor
öfver prostarne N. Humble († 1804)
och P. J. Anjou († 1817). I socknens
fasta folkskola undervisades 1862: 88
barn af en examinerad lärare, medan 21
erhöllo undervisning i hemmen. Bland
fornlemningar, utom högar, bautastenar
och runstenar, som finnas flerstädes,
omnämnes en grotta och ett kapell och af
några författare äfven ett kloster, alla
inrättade af S:t Brigitta. — Bland
gårdar märkes Finsta säteri, hvarunder lyda
1% rå och rör Skedersby, % fr.
Björnborg, 1% fr. Böda, V2 Harkrankboda,
% Rödjan, 2 Sinninge, 2 */•> Simlunda,
1% Ösby, alla frälse, tax. till 209,400
rdr rmt. Under Beateberg i Röö socken
lyder V2 fr. Lngmundby. 7l/8 mtl med
111 inb. höra hit i judicielt afseende,
men äro belägna i Husby i Lyhundra, och

1 mtl med 18 inb. hör i både kyrkligt och
administrativt hänseende till nämnda s:n
af Lyhundra härad. 3 mtl sk. Öst-Ledinge
med såg, egare notarien Krook. 1/2 fr.
Kallö och 2 fr. West-Ledinge ett gods.

2 mtl Busby och V8 mtl Ulfriset äro
militiæ-boställen. — Adress: Norrtelge.

Skedeskamma, numer Carl Gustafs
socken i Elfsborgs län, till hvilken art.
hänvisas. Här må tilläggas, att
hemmantalet är % mtl skatte, 10% krono,
3% frälse, bebodda 1863 af 1,132 in-

byggare på 253 hushåll. Tax.värdet
var 249,500 rdr rmt. Af A. A. Afzelius,
som oriktigt skrifver Skedeshamna,
anföres, huru en stark storm år 1638
kullkastade denna sockens klockstaplar, så
att klockorna krossades i stycken.

Vid hemmanet Skedeskamma, af %
mtl skatte, samt byarna Backa, Gatan,
Hakared, Rössbo och Kolsarebo finnas
sågar, qvarn vid Ryd och Strömma. Af
öfriga hemman nämnas Mellangärde,
Mjös-hult och Moatången.

Skedevi (efter Westerlings matrikel),
Scliedevid, Schedvid efter jordeböckerna).
Socken uti Einspångaläns härad af
Linköpings län, belägen längst i norr af
häradet, 5% mil n. n. v. från
Norrköping, 8l/2 mil från Linköping, mellan
Regna och Risinge i sydvest,
Simonstorp i sydost, Östra Wingåker och sjön
Tisnaren i nordost, Westra Wingåker
i n. o. och n. v.; socknen, som är en
af de största i länet, har 3 mils längd
mot n. v. med 1 till 2 mils bredd och
upptager en areal af 2,732 qv.mil, hvaraf
0,542 äro vatten.

Läget är på norra sluttningen af
Kolmorden, mot Södermanland, och
marken genomskäres af en mängd insjöar, —
af Djurberg uppgifvas de till 118, — som
alla gå ned till Tisnaren, i orten
vanligen kallad Storsjön, 2 mil lång, % mil
bred; vattendragen skiljas från hvarandra
af föga sammanhängande rader af
bergkullar, bildande tillsammans ett tämligen
utplattadt bergland, en platå om 150
till kanske 300 fots höjd öfver hafvet.
Tisnaren inskjuter här vikarna
Kallfjärden, Kyrkviken med Skärforss och
Sö-dervikarne; utanför Kyrkviken ligger en
ö, kallad Öna, som innehåller 2’/2 mtl;
andra mindre ligga spridda utefter
stranden. Skärforssviken upptager ortens största
vattendrag Skärforss-än från sjön Hunn,
som är lV2 mil lång, % mil bred; från
vester kommer Häfla ström ur den till
hälften hithörande Regnaren. Längst i
söder når socknen till sjön Öst-Tjutten.
Hägring förekommer på Tisnaren. En
icke ringa del, i synnerhet mot sydost,
består af blott ställvis bebodd skogsbygd.
Rådande jordmånen är sand och
dung-jord, endast på få ställen stark lera.
Skogen består hufvudsakligen af barrträd;
men genom svedjande hafva dessa på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free