Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skee.
Skee.
143
indelad uti fyra s. k. fjerdingar, näml.
Stensfjerdingen, eller trakten norr om
Strömstad; Masslebergsfjerdingen, eller
nordöstra delen af socknen, till hvilken
de flesta fjallhemman höra, har för det
mesta sandjord, hvilken ock till stor del
utgör jordmåuen uti det öfriga af
socknen, särdeles på höjderna, då lera och
svartmylla träffas i dalarne; Reliefjer
ditigen, inbegripande dess medlersta, och
Getefjerdingen dess södra del. Den sistn.
och isynnerhet den dalsträckning, som
benämnes Skärabygden och enligt
traditionen varit en klosterdonation, eger den
bördigaste jordmånen, bestående af
grålera och mylla på lerbotten, här och der
mergelartad, samt någon torfmossejord;
socknens östra del harypperligaskogar, för
öfrigt ega de flesta gårdar husbehofsskog
af gran och tall. Skälsandsbankar träffas
särdeles i grannskapet af stranden;
flerstädes upptages i bottnen en fin lera,
hvilken kan användas till
krukinakare-arbeten. På Dansaremoen finnes flygsand,
oaktadt den ligger långt ifrån hafvet
och är skild derifrån genom höga
bergs-ryggar. Svaga malmådror skola finnas
vid Hällekind uppemot Hålkedal samt
vid Helle och Buvall; vid sistnämnda
ställe skola antimonium och något
silf-verhaltigt mineral förekomma. — Af
mineralkällor nämnes uti en skogsbacke på
gården Folkestads egor en af starkare
mineralhalt än Lejonkällan vid
Strömstad ; en i alléen, som förer till
IVätte-larids gård, och en i Wadalen på
Lån-gens södra strand. Folkmängden, som
är 1805 var 2,857, hade 1862 uppgått
till 5,576 personer. Allmogen här
förtjenar i de flesta afseenden att anses
såsom den första i länet. Välmåga röjer
sig uti byggnadssätt, klädedrägt och
bohagsting. Hufvudnäringen är jordbruk,
men tiske och en ännu mindre
skogs-haudtering obetydliga binäringar.
Socknen kallas uti gamla
pergaments-bref Skedie, Sked/tog och Sk ef hof.
Namnet skall enligt traditionen kommit af
en persons yttrande: »det skall ske»,
då allmogen opponerade sig emot
kyrkans flyttning till sin nuvarande plats.
Kyrkan är, oaktadt sin höga ålder,
ett af länets ljusaste och rymligaste
tempel och utgöres af ett aflångt
fyrkantigt skepp samt chor med ett half-
rundt utsprång. Kyrkans hela längd
invändigt är 57V-» alnar, skeppets bredd
19 dito och chorets 12 dito;
murarne äro I2V2 a^nar höga och förenade
med ett högspändt trähvalf. På altaret
står ett sällsynt altarskåp af ek, med
bilder i hel-upphöjdt arbete, ett fulländadt
verk af medeltidens fromma snidkonst.
I midten afbildas korsfästelsen. En
dopfunt af tälgsten förvaras här med
sällsamt bildverk, beskrifvet af prof. O. G.
Brunius uti hans antiqvariska resa, pag.
124, och förklaras af honom sålunda:
att lejonen med det gemensamma
hufvudet beteckna gudomen, och
djur-menniskan en nykristen, som hos den
förra söker skydd undan
afgrundsmak-ternas på en gång förenade och dock
sinsimellan stridiga verkningar. På stora
gången finnes en grafhäll öfver
kyrkoherden Christoffer Lavridtzon, död här
1667. Barnundervisningen bestreds år
1862 af 4 examinerade och 2
oexaminerade lärare uti 4 flyttbara folkskolor
och 2 flyttbara småbarnsskolor; barn
inom skolåldern voro 852, deraf 75
undervisades i hemmet och 31 saknade ali
undervisning.
Fornlemningar förekomma till ovanlig
myckenhet inom socknen. De märkligaste
äro Kämpe stenar ne, såsom allmogen
benämner en skeppssättning i denna
socken, och hvilken är i sitt slag säkert
den största i Norden och står icke efter
de snart sagdt verldsberyktade engelska
och skottska. Den är belägen på
säteriet Blomsholiris egor å en höjd i gärdet,
sydost från gården, och består af 47
resta stenar, hvilka tillsaminans, lika
vackert som enkelt, afbilda ett jättelikt,
i båda ändar spetsigt skepp af icke
mindre än 70 alnars längd och 15 alnars
bredd. Ett stycke norr om
skeppssätt-ningen på andra sidan om den sorlande,
af vackra alar beskuggade ån, som
drifver Fors qvarnar, ses i mörk tallskog
ett af Nordens största domaresäten. Uti
de högar, som finnas vid det historiskt
minnesvärda Wetteland, vill A. E.
Holmberg söka den mäktige odalbonden
Bryniolf Ullfalldis graf. Inga ruiner ha likväl
funnits efter det gamla länsherresätet.
Traditionen nämner 0111 ett kloster vid
gården Skär. Vid det i sednare
krigshistorien bekanta Krokstrand vid Ide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
