Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Skeppsholmen.
Skeppsås.
Skeppsholmen. Ett halft mtl frälse;
om denna vackert belägna egendom få
vi hänvisa till art. Liareds socken.
Skeppsta. Bruks- och landtegendom
uti Gåsinge socken, Daga härad af
Nyköpings län, vid Barsäterns utlopp, %
mil norr från kyrkan, som ligger 2V2
mil från Mariefred, samt vid pass 1 mil
från Björnlunda jernvägsstation, utgöres
af Skeppsta stångjernsbruk med 2 härdar,
2 hamrar, 1 valsverk, 1 spik och
räck-hammare, hvars fastigh.värde, inberäknadt
kolhus, smedernas bostäder och jernbod,
var i 1863 års bevillning åsätt ett värde
af 56,000 rdr rmt; härtill hörer äfven
Forssbro stålbruk mellan Skylsjön och
Barsätern, som erhöll privilegier 1846
och taxeras till 15,000 rdr rmt, 37/8
mantal skatte, 75/8 mtl frälse; Skeppsta
mjölqvarn med 4 par stenar, tegelbruk
och kalkugn, allts. inom samma socken
tax. till 376,250 rdr rmt; dessutom lyda
derunder 2l/2 mtl skatte, 3:78 mtl frälse,
Orlösa qvarn med 2 par stenar samt
såg inom Gryths socken; Sjunda 1 mtl
säteri, 2 frälse, 1 skatte, 1 mtl rå och
rör, med Sjunda kalkugn, qvarn med två
par stenar, såg med ett blad inom
Wår-dinge socken. Vid bruket och på
underlydande hemmaus egor inom Gåsinge
socken bodde 1863: 300 personer, hvaraf
vid sjelfva bruket 180 på 36 hushåll.
Bruket skall vara anlagdt omkring
1600 på Grönlöts egor af Paul Rännare,
som afstod det 1635 jemte Hytta masugn
åt enkedrottn. Maria Eleonora; det
brukades en tid under arrende och såldes 1640
u
jemte Åkers och Krampa bruk till Hans
von Föhrden och Henr. Lohe, af hvilka
den förre 1641 öfverlät sin rätt till N.
Nothman. Sedermera nämnas följande
egare: W. Momma, grefve Jac.
lleen-stjerna, H. Herdhjelm och dess arfvingar,
Transköld, friherre S. Liljencrantz,
kommersrådet Wallendorff vid slutet af förra
seklet, hvarefter godset stadnat inom
denna slägt och tillhörde 1863
hofmarskalken H. G. von Wahrendorff. Enda
kända tillverkningen är för år 1850 och
uppgifves vid 4 härdar till 267^J skU
stångjern, hvaraf 224V2 förädlades till
manufaktur, jemte 1,102 skU köpt
ämnes-jern. Afsättningsorten är Stockholm;
bruksstämpeln är en kam med 3
prickar öfver.
I närheten af egendomen ligger en
hög ås, sträckande sig fram mot Blacksta
gästgifvaregård, och på hvilken, i
synnerhet der nedomkring, äro flera grafhögar,
hvari man tid efter annan träffat urnor
med aska och ben.
Skeppsås. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Gullbergs och
Bobergs kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af socknarna Skeppsås och
Elfve-stad, med 61}^ mtl, bebodda 1860 af
något öfver 1,500 inbyggare. — Skeppsås,
modersocken, är belägen uti Bobergs
härad af Linköpings län, 2V2 mil från
Linköping, 2V4 mil från Wadstena, 1
mil från Skenninge, mellan Fornåsa i
norr, Elfvestad i öster, Normlösa i
sydost, Wallerstad i sydvest, Hvarf i vester,
samt omfattar 0,i3i qvadratmil land,
fördelade på 265/8 mtl, hvaraf 223/8 skatte,
2 krono, 2V4 frälse. Landet är en slätt
på landhöjdens lutning mot Svartån,
som utgör V8 mil lång gräns i sydost
och har fall vid Wågforssen; i öster är
sidländ bygd, enligt sägen en igenvallad
sjö, kring en liten bäck; i midten
fortgår den ås eller rad af kalkhaltiga kullar
i rigtning från norr till söder, som
omnämndes under art. Fornåsa; mot
nordvest finnes någon skogsmark, en sydlig
fortsättning af Bosemarken. Rådande
jordmånen är dels lera, dels ör- och
dung-jord. Åkern är i allmänhet gifvande,
äng och bete knappa, skog finnes endast
till hemmanen Remsta (Rimstad), Ebborp
och Träda. Hufvudnäringen, och nästan
den enda, är åkerbruk med boskapsskötsel.
Ali fast egendom var i 1863 års
bevillning uppskattad till 626,800 rdr
rmt, hvaraf 15,000 för Wågforssens
mjölqvarn, 35,400 rdr för utjordar.
Folkmängden har från att 1805 vara 356
uppgått 1863 till öfver 590. Af indelta
arméen underhålla roteringsskyldiga
hemman 12 man.
Kyrkan är af sten, från katholska
tiden, men tillbyggd 1750 på södra sidan,
med hvälfdt chor och sexkantigt spånadt
torn; altartaflan är af gammalt träsnideri.
Socknen har fast skola, der under året
1862: 60 barn undervisades af en
examinerad lärare, medan 15 erhöllo
undervisning i hemmet. Af fornlemningar
omtalas en runsten i kyrkan, högar och
bautastenar vid Hedeustorp m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
