Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Skirö.
Skirö.
och Skirö Botvidsgård, sora först brant
aftaga mot sjön Saljen, hvilken ligger
900 fot öfver hafvet. Med sina många
af löf- och barrskog bekransade sjöar
förtjenar socknen med skäl sin benämning
af »Östra Härads Trädgård», särdeles,
som å inegorna, hvilka omgifva sjöarne,
finnas alla slag i södra Sverige befintliga
löfträd. Af de inom socknen belägna
14 st. sjöar och gölar är Öfra sjön den
största; sjön Saljen, hvilken dels stryker
genom socknen och dels utgör gräns
mot Stenberga socken, är 5/ß lång,
och i allmänhet 1500 alnar bred, dess
vatten banar sig väg genom Salje-ån
till Skerfvetesjön, vidare derifrån genom
Skerfvete-ån till Narfveten på gränsen
af Kalmar län. Salje-ån har en mycket
stenig strömfåra, och blott ett ringa fall
vid Salje sågqvarn och ålfiske.
Jordmånen å inegorna är i allmänhet
god svartmylla å s. k. fast gätterbotten,
eller något svagare å alfbotten.
Betesmarken är i allmänhet mycket god och
förbättras årligen derigenom att svedjning
mer och mer bortlägges samt
användandet af fyrfällning i stället. I sydöstra delen
af socknen, der marken är mer
bergbun-den är betet betydligt sämre. Sjömalm
finnes i Saljen och är inmutad för
Bruza-holras masugn. Kringboende
hemmans-egare, sora upphemta malmen vintertiden
och frakta den till sin bestämmelse,
taga^ stångjern i utbyte.
A Millebo Sörgårds egor nära
Skärf-vetevägen finnes en källa med klart och
godt mineralhaltigt vatten, sora i sednare
åren mycket anlitats. Så väl bruns- som
badhus ha blifvit uppförda, år 1854, af
egaren possessionaten J. P. Jonsson på
Rudu. Vegetationen är högst liflig och
floran rik på ovanliga blomsterslag, så
till exempel finnes å Östra Skirö
Bäckagårds egor, vester om vägen, som leder
åt Tolja, den rara blomman »Noli me
tangere». Marken grönskar och blomstrar
tidigare inom denna än i angränsande
socknar; hvilket härleder sig från egornas
sluttning mot sjöarne, som tidigt blifva
isfria, emedan höjderna vid Alsheda
sockengräns afleda de nordliga vindarne.
Folkmängden, sora år 1810 var 808,
uppgick 1863 till nära 1,040 på 265
hushåll. Befolkningen, med undantag
af säteriegarne och några få tjenstemän,
utgöres af välbergade bönder, deras
tjenstfolk, torpare och inhyseshjon.
Byggnadssättet är allmännast 2-våningars manhus
med tegeltak, inredda i ljusa och rymliga
rum, som äro målade eller tapetserade.
Folkupplysningen, som här är högre och
mer i tilltagande än i andra orter, gör
att allmogen är tämligen fördomsfri och
skild från hedniska vanor och bruk.
Fordna klädedrägten, bestående af kort
tröja och knäbyxor, begagnas numera
sällan, och då endast af äldre personer;
deremot har blå långbyxor och röck,
jemte svart hatt, blifvit rådande. Af
förmöget folk begagnas svarta
klädeskläder vid högtidligare tillfällen, samt
plyshattar. — Hufvudnäringen är
åkerbruk och boskapsskötsel. Utsädet, som
år 1818 uppgafs till 500 tunnor,
uppgifves för året 1854 varit 3491/2 tunna
hafra, 217 tunnor råg, 166 t:r korn,
93/8 tunnor ärter, 3/4 tunna hvete, samt
385 tunnor potates. Spannmålstillgången
öfverstiger vida socknens behof;
öfverskottet afsättes antingen på Östersjökusten
eller vid Hvetlanda torgdagar. Linsädet
utgör så väl här som i hela orten, en
hufvudnäring. För hushållens behof
be-håiles obetydligt, helst den gröfre väf,
som qvinnfolken om vintren förfärdiga,
äfven försäljes. Väfnader af bomullsgarn,
som köpes från städer eller
landthand-lande, får ersätta linet. Trädgårdsskötseln
och humleplanteringen är i tilltagande,
de största anläggningarne äro på
Göl-berga, Wallby, Tolja, Snugg arp och
Karin-torp. Hästracensförädling befordras genom
en inom socknen stationerad
sqvadrons-hingst vid Smålands husar-regemente.
Allmogens kor äro små, dock afsättas
härifrån på Stockholm stora och vackra
oxar. Socknens läge vid många och
fiskrika sjöar, bidrager i sin mån till
binäring af fiske. Gädda, mört, aborre,
laxöring, sik och den utmärktaste braxen
utgöra fisksorterna. Ett nytt fiskredskap,
under namn af kattsor, har börjat att
begagnas; det består af från stränderna
nog sinnrikt nedslagna unga träd, som
slutligen bilda en liten bassin, hvari
fisken inkommen icke råkar ut. Af
barrskogen i sydöstra delen af socknen kan
något begagnas till afsalu, af löfskog
finnes till öfverflöd nästan å hvarje
hemman. — Allmogen förfärdigar utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
