Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skog.
Kyrlcobohlet och Möland, alla grofbladiga;
vid Träsk, Nyland och Öfvered finnas
finbladiga sågar. Af byar må vidtre
nämnas 30 seland Gällsätter. — I socknen
är poststation att direkt utvexla post med
Hernösand och Ullånger.
Skog. Socken uti Gefleborgs län och
Södra Helsinglands fögderi, är belägen
3 mil från Söderhamn, samt omfattar
3,585 qvadratmil, hvaraf 0,356 äro vatten.
Marken är i allmänhet bergaktig och
för öfrigt uppfylld med mossar, kärr och
sjöar. Åkerjorden består mestadels af
sandmylla och något lermylla.
Hufvudsakliga näringsfången äro boskapsskötsel
och skogsbruk. På sednare tiden har
granskogen här så väl som i södra delen
o o
af provinsen börjat torka bort, så att
på hela skogsskiften inom denna socken
numer finnes knappast en enda frisk gran.
Orsaken härtill, upplyser en korrespondent
till tidningen »Helsingland», lärer icke vara
stormarne, såsom man förut förmodat,
utan en mängd hvita, omkring en tum
långa maskar, hvilka inom kort med
otrolig hastighet förtära hela roten.
Socknen, som år 1805 beboddes af
1,429 och 1863 af öfver 2,870 inbyggare
på 650 hushåll, innefattar 432 öresland
12 pgl. skatte, 1 öresl. 6 pgl. krono,
eller 27l/.32 skatte, 5/64 mtl krono,
taxerade till 504,300 rdr rmt; verk och
lägenheter upptogo dessutom ett
tax.värde af 182,450 rdr. Bevilluingafgiften
efter II och III art. var 709 rdr rmt.
Om socknens första bebyggande
inhemtas af Justi och Flintenbergs
disputa-tioner samt uturDiplomatarium Svecanum,
att socknen utgöres af delar af den fordna
obebyggda Ödmorden, som utgjort
Norrlands sydligaste gräns, och skall den
nitiske samt verksamme erkebiskop Nils
Alleson, som år 1302 var stadd på en
visitationsresa i Helsingland, förmått
Hanebo, Särstad och Söderala
socknc-raän, på ett sammanträde vid Skogs
kyrka, att af denna allmänning omkring
det fordna Sälohuset (uppsatt redan under
hednatiden till ett härberge, i hvilket
trötte vägfarande fingo en brasa och
ett nattläger), afstå en mils omkrets till
odling, inhägnad och skogsfång; men
de förbehöllo dock, att afkomsten deraf
skulle komma fattiga resande till gagn,
och ingen arfsrätt till nämnda område
vi.
Skog. 169
tillfalla innehafvarens slägt, äfvensom
att socknarne framgent derstädes skulle
hafva rätt till fiske, näfvertägt och bete
för sina kreatur. Vid byn Själstuga,
belägen vid en liten sjö på vestra sidan
om vägen, 3/4 mil söder om Skogs
kyrka, utvisas ännu platsen för de gamla
Sälohusen. Uti ett register öfver
Uppsala Domkyrkogods af år 1376 uppräknas
äfven Själstuga, liggande i midten af
Odemordsskogen. Efter reformationen
c
indrogs godset till kronan af konung
Gustaf I. Se vidare Widmarks beskrif-
o
ning öfver Helsingland, sid. 79—80. Ar
1592 meddelades Hans Garp, för långvarig
trogen tjenst, skatte-frihet för Skjälstuga.
Kyrkan är belägen 5,6 mil från
Gefle och 17 mil från Uppsala. Socknen
utgör med Lingbo kapell ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Helsinglands östra kontrakt af Uppsala
stift. Komministraturen bortgifves af
församlingen utan förslag. I socknens fasta
och flyttbara folkskolor erhöllo 1862:
133 barn undervisning af två examinerade
lärare, medan 153 undervisades hemma.
i *
Den helige Staffan skall blifvit för
sin ifver i hedningarnes omvändelse dödad
på Tönnebroskogen, och har man
antagit, att detta skett vid Tönnebro-ån i
denna socken, på gränsskilnaden mellan
Helsingland och Gestrikland, och skall
denna å deraf fått namnet Mordbücken.
(Se vidare sid. 62, Widmarks beskrifning
öfver Helsingland).
Af Helsinglands alla socknar är Skog
den mest betungade i afseende på
skjutsinrättningen, emedan den å 27 mantal,
utan andra socknars biträde, ensamt
ansvarar för ali skjuts vid 2:ne i socknen
belägna gästgifvaregårdar, icke blott å
allmänna kustvägen, utan å sidovägar
till Hanebo i Helsingland och Ugglebo
i Gestrikland. På sednare tider hafva
nya vägar blifvit anlagda inom socknen,
såsom en, hvilken går härigenom från
Bollnäs till Hanebo, och Henningevägen
från Hanebo till Skog.
Iuom socknen märkas af gods och verk:
Sunnäs, Tönnebro, Gullgrufve och Tönshammars
stångjernsbruk. Sagar och qvarnar finnas vid
följande byar: Sunnäs, Wrånga, ldaforss, Ilamnås,
JJenninge, Kyrktjern, Elgnäs, Tönnebro,
Brönn-ånge, Strand, Norrbo, Stråtjära, West- och Öst’
byOüe* Hernebo, Långbo, Lingbo, Hàkanbo, Hunsbo,
Gosjö, Lingbonäs, Gopå, Kallbäck, Dragg,
Små-ström och Åberg; grynverk finnes vid llerne-å,
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
