Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Skorpa.
Skottorp.
den år 1858 totalt nedbrann, åter
uppbyggd med alla en sednares tid för
dylika inrättningar gjorda förbättringar.
Tackjernet tillverkas af malmer
hufvudsakligen från Bispbergs och Norbergs
grufvor, äfvensom från Stickeisbergs V4
mil från masugnen belägna grufva, hvars
närbelägenhet och goda malmtillgång
tillskyndat bruket stor fördel. Masugnen
jemte 33/4 öresland skatte i
Skammar-hytta var 1863 åsätt ett taxeringsvärde
af 54,200 rdr rmt. 3/4 öresl. af
hemmanet eges af en bonde.
Skorpa, en knipphammare, se art.
Säby egendom uti Wists socken i
Linköpings län.
Skorped. Annex-socken till Sidensjö
pastorat, *) är belägen uti Norra
Ångermanlands fögderi af Wester-Norrlands län,
ll1/^ mil från Hernösand, innef. 22 byar
med ll?fj mtl sk., jjjjjj. mtl kr.,
bebodda 1805 af 393 och 1863 af öfver
1,320 inbyggare. Jordbruksfastigheten
var 1863 åsätt ett tax.värde af 301,800
rdr rmt, å annan fastighet 19,800 rdr.
— Näringar äro boskapsskötsel,
bräd-sågning och premielärftstillverkning.
Kapellkyrkan, belägen 2mil från
moderförsamlingens, byggdes 1775 till
mera beqvämlighet för fjellboerna och
nybyggarne; men som kapellet år 1846
var förfallet, byggdes en ny af trä, med
torn. Barnundervisningen bestrides uti
en flyttbar folkskola, der under året
1862: 112 barn undervisades af en
examinerad lärare, medan 150 erhöllo
undervisning i hemmet. Från socknens
första bebyggande har man en sägen om
att tvenne Finnar, boende i Holm och
Hellåsen, skola blifvit ovänner och
utmanat hvarandra samt mötts på halfva
vägen mellan deras hemvist, der en
fruktansvärd strid uppstod; och skall marken
der förlorat ali växtlighet. Största gården
är 102/- seland Rishöjclen med såg.
Prest-bolet, för närv. ett oskattl. krononybygge-
— Af här befintliga 20 st. sågar äro
Asp ens, Djupsjö, Oppsjö, Lännäs,
Sjölands och Ubergs de största. Önskans by
är enligt kongl, bref af d. 6 Febr. 1863
förlagd hit från Anundsjö. — Adress:
Bjästad söderifrån, Nordmaling norrifrån.
*) Enligt kongl, brefvet af den fi Febr. 1803
kominer Skorped vid nuvarande v. komministerns
afgång att utgöra särskildt pastorat.
Skottek. Gård, se Marbäcks s:n.
Skottmyran, se Wenjans socken i
Dalarne.
Skottorp. Tre mantal frälse-säteri
(kalladt Gamla Skottorp), beläget uti
Skummeslöfs socken, Hööks härad af
Halmstads län, 1 mil från Laholm och
1 mil från Båstad, vid Stensån, nära
Hallandsås, utgöra jemte 14 mtl underl.
en af Hallands förnämsta egendomar.
Sjelfva hufvudgårdens areal är 1,040 tid,
hvaraf 475 tid i vexelbruk, 75 tid
trädgård, tomter och mader, 50 tid
skogsplantering och 440 tid, som innehafvas
af torpare; årliga utsädet har uppgått från
40 till 120 t:r, och uppgafs 1857 vintersäd
å 70 tid, vårsäd å 120 tid och rotfrukter å
30 tid. Till godset höra 200 tid bokskog,
200 tid furuplanteringar samt 150 tid
torfmosse, äfvensom tegelbruk och
väderqvarn med 2 par stenar. Sjelfva
hemmanet Skottorp med byggnader var år
1862 åsätt ett taxeringsvärde af 200,000
rdr rmt. Beträffande de förbättringar,
som under sednare tiden vid denna
egendom blifvit åvägabragta, må nämnas, att
på Skottorp, Dörnestorp och Rennenäs
under åren 1859—63, för andra gången
merglats 685 tid, täckdikats 522 tid
samt anlagts 2 nya gårdar, Wallberga
och Edenberga, hvarå nyodlats 730 tid,
täckdikats 68 dito samt merglats 750
dito. Jordförbättringar och nybyggnader
hafva kostat 188,921 rdr rmt, deruti
dock icke inbegripna kostnaderna för
200 tid skogsplantering.
I medlet af 1300-talet anses Rennenäs,
1 mtl i Skummeslöfs socken, hafva utgjort
hufvudgården och egdes då af Jens
Hen-driksson Körning; dottersonen Thorkil
Brahe egde och bodde på Rendenäs ännu
1447, och dottern Johanna, gift med
Magnus Lauridsson Plata till Terna,
blef stammoder till de svenska Braherna.
hvilka antogo moderns namn med
bibehållande af faderns vapen. Sedermera
anses hufvudgården hafva blifvit flyttad
till Skottorp, hvars förste kände egare
är Anders Nielsen Jernskiægg, som skref
sig till Scotterup från 1514 till 1523.
i Gården innehades år 1579 af sonsonen
Severin Axelsson; från 1609 till 1617
nämnes Curt von Bartleben, förut befall-
*) Magnus Laurentzson till Finsta efter »Adelns
Ättartaflor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
