Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skräple ångar.
Skultuna. 185
söner och herrskap, men mestadels ett
groft, stormodigt och tilltagset landtfolk
bodde.» Hans fader Peter Nyman eller
Neuman, bondson från Östra Ny, var
trumpetare vid Östgöta kavalleri och
omkom år 1743 i Bottniska viken, under
reträtten från Finland. Han var en
allvarsam och gudfruktig man, som, ehuru
i knappa vilkor, på en gång höll fyra
söner i Linköpings skola. Sonen Carl,
hvilken redan tidigt visade den största
lärgirighet, förestod en tid Alströmerska
manufakturierna i Alingsås, biet slutligen
theologiæ doktor och kyrkoherde i Kuddby.
Hans biografi finnes i 10:de bandet af
Biogr. Lexikon. Kronohemmanet är ett
indraget militiæ-boställe.
Skräple ängar uti Högsby socken af
Kalmar län, omnämnas uti fordna
fejderna med grannarna pä andra sidan
sundet och bland dessa särskildt under
början af konung Gustaf II Adolfs
regering — »der», säger Småländska
bonden, något stolt, »slogo vi bönder
Danskarne.» Händelsen är närmare omnämnd
under art. Högsby.
Skuggan, förr jägare-bostället
Roslags-torpet, på Kongl. Djurgården utanför
Stockholm, donerades af kon. Gustaf III
till sedermera presidenten, baron
Edelcrantz, känd för mycken smak och
kont-sinne; af honom gjordes här flera vackra
anläggningar och, utom flera hus, byggde
han det åttkantiga stenhuset på den
täcka kullen. Stället, förskönadt
ytterligare af arkitekten Enander, är
fördeladt i Stora och Lilla Skuggan, det förra
på en höjd midt för Fiskartorpet, det
sednare utmed Wärtan. Vid lilla Skuggan
lag, under det att S:t Clara kloster egde
jorden, ett torp benämdt
Helgeands-lederna, hvaraf ängen nedanföre kallades
Helgeandsängen. Den skänktes af kon.
Gustaf I till skepparen Olof, som var
hans egen skeppare och vanligen var
honom följaktig då han gjorde någon
sjöresa. Ängen har sedan fått namn af
skeppar Olofs äng.
Skuggetorp, ett mantal krono-skatte,
i Stensby socken, Wedbo härad å Dalslaud,
har gästgifveri med större åbyggnad;
åkern består af ler- och sandmylla, ängen
till större delen af mader; skog finnes
numera knappt till husbehof. Till detta
hemman hörer en ö i sjön Iväg, på
vi.
hvilken nyligen blifvit inmutadt ett
för-modadt silfvermalmstreck. Detta
förmodade silfvermalmstreck befanns vara
blodsten, men till sä ringa qvantitet att arbetet
nedlades.
Skuleberget, på gränsen mellan Norra
och Södra Ångermanland reser sig detta
majestätiska berg, äfven kalladt
Skär-berget, hvars topp stiger 855 fot öfver
hafsytan. Det vänder sin kala klippvägg
i lodrät sluttning åt förbistrykande
landsväg, och först på de skogbeväxta,
småningom docerande sidorna åt norr och
söder, blifva dessa höjder tillgängliga.
Vid dess fot uppspringer en kallkälla
och midt för densamma ses en vid
öppning (15 alnar i längd och 9 alnar i
bredd), den Linné med lifsfara undersökt.
Ej långt från berget vidtager en lång
skog, som lånat sitt namn af det
urgamla berget.
Skultorp. By uti Kyrketorps socken
af Kåkinds härad och Skaraborgs län,
belägen mellan Sköfde och Stenstorps
jernvägsstationer, innefattar 2l/2 mantal
skatte, som voro 1862 skiftade i 17
egolotter och bebodda af 41 hushåll.
Uti denna by går jernvägståget genom
en 100 fot lång och 20 fot djup
sprängning af en bergås.
Skultuna, fordom Skatuna,
Skulp-tuna och Sköldtuna, socken och
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, i Norrbo
härad af Westerås län, ligger på ömse
sidor om Svartån, mellan Skerike och
St. Ilian i söder, Romfartuna i öster,
Haraker i norr, llamnäs och Sura i vester,
samt Lillhärad i s. v. och upptager en
areal af 0,727 qvadratmil land samt 0,oos
vatten. Svartån åtföljes på begge sidorna
af åsar, från hvilka små bäckar rinna
ned till densamma, den största från den
i sednare tider sänkta Lilla Frövisjön i
öster, der. likasom i Svartåns dal,
socknen har sin bästa bygd, med lerhaltig
jordmån. Mot gränserna vidtager
skogs-och bergsmark, särdeles i vestra delen,
der småsjöar, kärr och bergkullar eller
åsar upptaga mesta utrymmet; från
Tof-sjön går ett vattendrag till Sura socken
och till Harakers ett annat från de till
o
en del uttappade Bovalls-mossarna.
Åkerbruk, skogs- och bergsbruk äro
hufvudnäringar för befolkningen, som år 1840
utgjorde 1,497, 1848: 1,591 och 1862
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
