Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skumparp.
Skurup. 187
sednare 10 åren hafva 566 tid blifvit
merglade. Socknen, som år 1805
beboddes af 482 och 1862 af 760 personer
på 112 hushåll, består af HJ mtl skatte,
’/4 krono, 93/4 mtl frälse. Kyrkan,
belägen på en af åkerfält omgifven höjd,
V4 mil från moderkyrkan, är blvtäckt,
men har hvalf af bräder.
Barnundervisningen bestrides uti 1 fast folkskola och
1 flyttbar småbarnsskola, der under året
1862: 95 barn erhöllo undervisning af
en oexaminerad lärare och en
oexaminerad lärarinna. Ali fast egendom
taxerades 1863 till 650,648 rdr; i bevilln.
efter II och III art. erlades 403 rdr.
Här märkas af gods och gårdar: Gamla
och Nya Skottorp, hvarunder större delen
af hemmantalet lyda. — V4 mtl krono
Skwnmeslof är enkesäte. Hemman äro
vidare 3/4 mtl ins. Allarp, 1 mtl frälse
Rännenas, 1 mtl fr. ins. Lögnäs (Lyngås),
’/2 mtl 1 Veka och Räfvagärde.
Skummeslöfs by innefattar 13J mtl skatte, 1
mtl frälse. — Adress: Laholm.
Skumparp. Ett skatte-hemman af
7/g mtl, i Frenninge socken af Färs härad
och Malmöhus län, har sin märkvärdighet
deraf, att den om folkundervisningen så
väl förtjenta riksdagsmannen NilsMånsson
här egt en liten bondgård, der han dog
d. 25 Juli 1837. Under art. Frenninge
uppgifves denna gård oriktigt för hans
födelseort. Se vidare om nämnda
riksdagsman art. Starrarp, Sniberup och Ostraby
socken Skumparp är skiftad i 3
egolotter, hvaraf största på mtl, tax. till
12,000 rdr, minsta på T\R mtl.
Skurdalsporten eller Skurdalsporten,
en slags portlik fjällöppning i Are
socken af Jämtland, vid norska gränsen till
Mörråker i Norge. Några hundra steg
öster ifrån Skurdalsporten finnes Stenen
i Grönan dal, omnämnd under sin artikel.
Här få vi rätta uppgiften om att ingen
skulle hafva sett stenen, ty Hulphers
förmäler i sin beskrifning öfver Norrland,
att landshöfdingen, baron Tilas, som år
1742 fann bemälde sten kullfallen, låtit
åter uppresa den.
Skuru. Ett halft mantal frälse-säteri,
se Sicklaö socken.
Skurup. Socken uti Wemmenhögs
härad af Malmöhus län, 2 mil n. v. frän
Ystad, omgifves i öster af Örsjö, i söder
af Svenstorp, i vester af Gärdslöfs, i norr
af Slimminge socknar samt omfattar 0,313
qvadratmil, hvaraf 0,oi7 äro vatten,
fördelade på V4 mtl skatte, 1 mtl krono,
51 mtl frälse. Socknen har en ojemn
jordyta med dälder och höjder, dock
inga betydliga berg. Rådande jordmånen
är en gröfre sand och skogslera, hvilket
utvisar, att denna trakt fordom varit
bevuxen med skog, deraf ännu växer till
nödigt behof. Af socknens bvar hafva
O f
Skurup, Saritslöf, Hylteberga och
Sand-åckra utmärkt god åker, men obetydlig
ängsmark, och utgöra de byalag, som
kammarherren, frih. 11. Maklean först af
ali jord i hela riket skiftade och utlade
i farmer, hvarom vidare under artikeln
1 ’
Svaneholm. Ali egendom var år 1862
åsätt ett taxeringsvärde af 2,112,620
rdr rmt, hvaraf 9,200 rdr för verk och
lägenheter. Bevillningsafgiften efter II
och III art. var nämnda år omkring
1,050 rdr rmt. — Folkmängden, som
år 1805 var 1,116, uppgick 1862 till
öfver 2,100 inbyggare. Af handtverkare
funnos 3 smeder, 3 skomakare, samt
målare, svarfvare, sadelmakare, skräddare,
snickare och kakelugnsmakare.
Socknen utgör för sig ett patronelt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Wemmenhögs kontrakt i Lunds stift och
beläget 3’/2 mil från stiftsstaden. Enligt
ett kongl, bref af den 27:de Juli 1584
fick egaren af Svaneholm patronrätten.
I samma bref säges, att en innehafvare
af Skurups herregård låtit uppbygga
kyrkan på sina egor och underhållit
presten. Kyrkan, belägen på en ansenlig
landtrygg, anses vara åtminstone 600 år
gammal; den har ursprungligen bestått
af tvåqvadratiskt skepp, euqvadratiskt
chor och halfrundt utsprång i öster samt
aflångfyrkantigt torn i vester, allt röjande
enkel rundbågsstil. Ehuru denna
helgedom blifvit 2 gånger utvidgad åt vester,
har den befunnits vara för liten,
hvarföre den blifvit utvidgad med dubbelt
större utrymme på bekostnad af
kammarherre Hallenborg och under ledning
af professor Brunius. I chorets norra
sida är en prydlig minnesvård af
mörkgrå marmor öfver grefve Gabriel Sparre
och hans fru Elisabeth Trolle, aflidna
1601 och 1611 samt under chorets golf
ett grafhvalf, der många af Svaneholms
egare hvila. Ifrån tornet har man herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
