Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silostorp.
Siiüstorp. 241
Slöta äocken till denna. Det reducerades
på 1680-talet med ^Visingsborgs
grefskap och inlöstes sedermera af Gustaf
Fleetwood; derefter äro af egare endast
kända år 1813 ryttm. K. Natt och Dags
enkefru M. Gripenmark samt 1863 hr
H. A. Henrici, som derjemte eger 3/lß
mtl skatte Karleby, tills. tax. till 39,000
rdr rmt. Snösbäck uppgifves af
Djurberg år 1818 haft 150 tid åker, äng
till 140 stackar, ingen skog, obetydlig
manbyggnad. Hemmanet är extra
rote-radt i roten M 115 med 12 daler 16
skill. taxation, enligt kongl, brefvet den
18 Juli 1848.
Snöstorp. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Laholms kontrakt
af Göteborgs stift, utgöres af Snöstorp,
modersocken, med annexet Trönninge,
med 58.V1 mtl, bebodda 1860 af 2,444
personer. — Pastoratet, beläget 14’/8
mil från stiftsstaden, omslutes på vestra
sidan af hafskusten och den s. k.
La-holmsbugten, i nordvest af
Nissaström-men, på de andra sidorna af socknarna
Enslöf, Breared, Tönnersjö och Eldsberga
samt innehåller i längd IV3 mil och i
bredd 1 mil. — Snöstorps socken,
belägen uti Tönnersjö härad af Halmstads
län, 21 4 mil från Laholm, l!/4 mil från
Halmstad, omfattar i areal 0,g77 qv.mil,
hvaraf 0,oos äro vatten. Landet är en
slättbygd, och hela hafsstranden alltifrån
Nissaströmmens utlopp i hafvet till
På-arps hallar, der Trönninge socken
tillstöter, är mycket långgrund med slät
sandbotten utan minsta tecken till sten
eller bergshällar. Endast några små
insjöar finnas här; de äro väl fiskrika; men
en mängd trädrötter i sjöbottnarne anses
vara hinderlig för fisket, och det i
Fylle-An, som löper genom socknen och faller
här ut i hafvet, idkade laxfisket har i
0
sednare åren betydligt aftagit. Åkern
är af sandblandad jordmån; ängen är
bevuxen med små björkskog, gräsväxten
är mycket ljungblandad. Fordom var
Snöstorp en bland Södra Hallands mest
skogrika trakter, och hela bergssträckan
på sidan om Skedahla, der numera synas
endast några på bergen här och der
glest stående och förruttnade bokstubbar,
har varit en stor och lummig bokskog.
Lemningar af skogar träffas äfven
stundom under flvgsaudsdrifvorna. Ännu
f o
VI.
växer här vid nästan alla hemmanens
ängar löfskog af ek, björk, ask och al.
Under året 1863 äro omkring 250
qv.-ref skogsmark besådda med utländska
furufrön, hvaraf uppkommit vackra och
lofvande plantor. — Vid Gustafstorp,
% mil norr från Snöstorps kyrka, ligger
den s. k. Sperlingsholms surbrunn.
Socknen innefattar, enligt sednaste
jordeboks-anteckn., 39r^5(-j mtl, hvaraf 3/4 skatte,
3y^y mtl krono, 343/4 frälse, taxerade
till’ 1,316,600 rdr rmt, hvaraf dock
98,800 rdr för annan än
jordbruksfastighet och 26,500 rdr för Skeda/da
exer-cished. — Af 1646 års jordebok, deri
äldsta, som finnes i landskontoret,
inhemtas, att socknen då innefattade 505/r
oförm. mtl. Folkmängden, som år 1805
uppgick till 1,037, hade 1863 stigit till
2,242 personer. Kyrkan, belägen ]/4
mil från Halmstad, är byggd af sten
och försedd med spåntak och hvalf af
tegelsten; lion är 51 alnar lång och 11
alnar bred. Barnundervisningen bestrides
uti en fast folkskola, två fasta och fyra
flyttbara småbarnsskolor, der under året
1862: 389 barn erhöllo undervisning af
tre examinerade och en oexaminerad
lärare samt tre lärarinnor; dessutom
undervisades 58 i hemmet, och 48 saknade
ali undervisning. Till skolan hörer ett
planteringsland af 7,000 alnar. Första
kända pastorn inom pastoratet är Sven
Eriksson, som på en underskrift 1493
kallar sig curatus i Snidzstrup. Af
fornlemningar nämnas resestenar och
ättehögar; på ljungheden mellan Uppinge
by och Brogård skall fordom varit en
kyrka, och sägnen vet äfven att omtala
fordna ting på det s. k. Tingsberg.
Solaberget på Röinge utmark har enligt
traditionen erhållit namn efter en
sköldmö, vid namn Sola, som här skall haft
sin bostad, och hvarefter ännu lemningar
utvisas. Se vidare under Skedahla.
Märkvärdigast är dock valplatsen mellan
Fyllebro och Kistinge, icke långt från
landsvägen till Laholm, der en af träd
omgifven obelisk står upprest till minne
af slaget, som i historien väl benämnes
Halmstads slag, men som här i trakten
kallas Fyllebro slag. Om striden är
anfördt något under art. Halmstad,
hvartill hänvisas. Vid Kistinge hörrie står
den s. k. Lützowsten, vid hvilken danska
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
