Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 Sofielund.
Sofiero.
Sofielund. Gård uti Westra Skräflinge
socken af Onsjö härad och Malmöhus
län, består af 1 mtl fr. i JYi 4, Westra
Skräflinge bv, som erhöll sitt nya namn
1792, med ’underl. V2 mtl fr. af M 1
1 Westra Kattarp; tax.värdet år 1862
var 70,000 rdr rmt. Bland gårdens
egare må nämnas handl. Bauer i Malmö,
som var en bland de första, hvilka före
år 1803 här verkställt enskiften.
Sofielund, f. d. Stora Sundby (efter
Djurberg Lundby), ett skatte-säteri af
2 mtl, uti Forssa socken af Nyköpings
län, beläget vid Uren, donerades med
andra gods inom och utom socknen år
1573 till Lars Westgöte, 1611 till mågen
Bastian Donat († 1612), kom genom
gifte med sondottern Anna till Paul
Wudd, reducerades 1683 och berustades,
lemnades af nämnda Wudds dotter Stina
1692 till hennes styfmor Margr.
Wiin-bladh, kom med dotterdottern Joh. Pl.
Gyllenbåga till E. Ridderhjerta, egare
omkring 1678; tillhörde mågen G. von
Gripenschütz 1777, då han erhöll
tillåtelse att ändra gårdens namn, 1787
lagman Gyllenpalm, Reuter († 1792), som
löste hemmanet till skatte för 163 rdr
31 sk. 22/5 rst; af enkan, som blef
omgift med assessor Apelbaum, såldes
Sofielund till C. Carell; egdes år 1863 af
kammarherren, baron Th. A. Adelsvärd,
som utarrenderat gården på 3 år för
3,000 rdr rmt. Gården, som år 1818
af Djurberg uppgafs hafva 20 t:rs
utsäde, god äng, tillräcklig skog, var i
1863 års bevillning åsätt ett tax.värde
af 96,000 rdr, inber. för underl. 5/8
mtl skatte.
Vid Sofielund, på yttersta delen af
en i sjön Uren utskjutande udde, kallad
Sofielundsnäs, ligger en hög kulle, på
hvars öfversta spets finnes en skans af
omkring 800 fots omkrets, och midt
emot densamma finnes på andra sidan
om sjön Uren på en bergudde, som
utskjuter från deri till Snaggesta hörande
s. k. Hasselängen, en annan skans, till
omfånget mycket större än den förutnämnda,
i orten kallad ITasselängsskansen.
Sofielund eller Buddebol, ett
frälsesäteri af 1 mtl, uti Ludgo socken af
Rönö härad och Nyköpings län, är
beläget ytterst på landtungan i Båfven,
vid pass 1 mil från Björlunda jernvägs-
station och utgör, jemte 3 mtl frälse
underl. samt såg, ett gods. Gården egdes
på 1600-talet af r. r. Johan Skytte och
dess arfv., från hvilka den såldes till
W. Drakenhjelm, men bördades åter,
tillhörde 1677 och 1686 landshöfd. M.
Posse och i flera leder hans slägt; år
1742 nämnes^ som egarinna öfverstinnan
Flemming. Ar 1771 erhöll dåvarande
egarinnan, fru Sophie Palmqvist, tillstånd
att ändra gårdens namn; efter att sedan
hafva gått genom flera händer, kom den
nu sednast 1862 genom köp från ryttm.
J. M. Arnqvist tillj-ådman F. W. Brodin
i Stockholm för ett uppgifvet pris af
155,000 rdr rmt, inberäknadt gröda och
inventarier.
Sofiero. Landtställe, beläget uti
Helsingborgs landsförsamling af Malmöhus
län, V2 mil från staden, vid Öresund,
nyligen inköpt af hertiginnan af
Östergötland, efter hvilken det nu bär namn;
har förut varit ett predikstolshemman
med namnet Skabbe, gifvet af allmogen
till följd af dess magra beskaffenhet,
sedermera Skabbelycke eller, enligt några
författare, Skabelycke, för hvilket namn
det äfven gjort skäl derigenom, att det
synes beredt lycka åt upptäckaren,
bank-kamereraren magister S. Åberg, hvilken
tillköpte sig ett 30 års arrende af
detsamma, skapade deraf ett litet jordiskt
paradis, anlade väg till platsen, byggde
en villa derstädes med torn och spiror,
fantastiska utsprång, burspråk ra. m. Ur
Orvar Odds skildring af stället meddela
vi följande utdrag: »Slottet är anlagdt
på en icke synnerligt stor platå, nästan
alldeles utmed en ganska skarp
backsluttning, täckt med den vackraste
blandade bok- ocn ekskog; nere vid
byggningens fot är man alltså i det
fullkomligaste lugn, skyddad för alla möjliga
vindar, i ett petite Provence, der
blomster-och buskgrupper skola makalöst trifvas;
men så fort man stigit upp i huset till
första våningen, — hvilken hvilar på en
hög gråstens-rez-de-chaussée, — har man
från fönsterna den friaste utsigt öfver
skogstopparna, utåt Sundet och Kattegatt.
Ingenting kan vara mer öfverraskande,
liksom intet mer förtjusande. En våning
ännu högre upp, och vyen blir alltmera
storartad, den blir nästan obegränsad.
Men detta är ingalunda den enda öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
