Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
251 Sollefteå.
Sollefteå.
bibehåller sitt vilda skaplynne. Rillsta,
SkjHifsta, Hallsta, Trästa, Westaiibäck
och andra hvars trefliga åbvggnader
i O i. CJCJ
synas längst upp mot berget. Här ned-
om vidtager den majestätiskt sköna Sol-
lefteåforssen, den första frän elfvens myn-
fr’
ning, på ett afstånd af 10 mil frän
hafvet, och hvilken genom sin häftighet
sätter hinder för både ängans och vindens
krafter i industriens tjenst. Förvånande
ar det att beskåda dc från öfra landet
och utföre forssén sig begifvande, med
flera karlar och ej sällan med hästar och
åkdon besatta brädflottarna. Med säkerhet
stvr den vana flottkarlen genom den
tämligen smala öppningen till den
farbara delen af forssén. Kommen dit, fattas
den med vidjor sammanhållna flotten af
strömmen, som med blixtens hastighet
förer den med sig. i det fradgande
elementet lyder den eljest tungfotadc
flotten ögonblickligt cn tämligen
obetydlig vink af äran, och snart äro både
farkost och manskap i det lugna, utan
annat äfventyr på färden än att hafva
blifvit helsade af tämligen känbara
slängkyssar från dc lättsinniga, sä
kallade »aggarna». Äro äter styrmännen
icke desto vaksammare och vana,
händer det lätt, att Kana inbjuder dem pä
en ringdans med bjelkar och timmer i
sm stora salong Westanbäckcdan (en
vatten hvirfvel), derifrån ingen gäst
slipper ut, förrän edan, som man säger
»hafver sig», hvilket vanligen sker kl. 1
eftermiddagen Äfven inträffar någon
gång, att mindre omsorgsfullt
sammanfogade flottar sönderslitas i forssén vid
påstötning mot der fördolda stenar, då
hjelp från land måste anlitas för de
nödställdas räddning. Dä man lyckligen
fulländat den vådliga färden, gläder man
sig att få beträda en lugnare
vattenmassa, som, vidgande sig, omsluter den
s. k. Bruksholmen eller Qvarnön, cn
holme, lydande under det närbelägna
Sollefteå bruk, och som begagnas såsom
varf och hamnplats för brukets på elfven
seglande haxar. En mindre fors:
»Lapp-sträken», invid samma holme, bestrider,
synnerligast vid högt vatten, ganska
allvarsamt haxarna färden från
Skedoms-landet öfver till ön.
Bland alla i Sollefteå sockcn
förekommande platser för betraktande af
dess naturskönheter, är Hallstaberget
den otvifvelaktigt mest lämpliga.
Härifrån har man cn den ojemförligt
herrligaste öfversigt af det hela. Ögat njuter
med välbehag af ej allenast den
natursköna tafla, som här utbreder sig för
åskådarens blickar, utan ock af odlade
fält ined trefliga byggnader, verksamma
arbetare, betande hjordar, hvilkas skällor
behagligt intonera med forssens i
längden nog enformiga ljud. Allt erinrar
om den gudomliga källa, från hvilken.
sä mvcken härlighet utvällcr.
-T ii i
Folkmängden, som i anseende till
C7
| socknens centrala läge och genom de
underlättade kommunikationerna här fin
ner goda tillfällen till arbetsförtjenster.
är uti tilltagande och uppgår, enligt
mantalslängden för sistl. är, till 1,567
personer. Vid jemförelse med 1840 års
folkmängd, som utgjorde 1,269 personer,
visar sig, huru betydlig tillökning egt
rum under nästförflutna 15 är.
Enär folkets lynne i allmänhet bär
stämpeln af öfverdrifven sjelfständighet,
egenkärlek och vinningslystnad, deri
sistnämnda såsom frukt af en rådande
handelsanda, så verkar ett sådant förhållande
mehnligt på den tjenande och arbetande
klassen. Deraf har alstrats lvx, ej blot!
* J
, i kläder, utan ock i mat och dryck.
o . .
! Mången yngling förspiller sitt goda
genom dryckenskapslasten, och äfven
otukls-lasten börjar härstädes gripa vida
om-i kring sig, så att på sednare tider af
födda barn cn femtedel tillhört de oäkta.
Hemmantalet är 23^3 mtl skatte, 2,!;;
mtl krono; taxeringsvärdet 945,200 rdr
rmt, hvaraf 136,500 rdr för lägenheter
i ä marknadsplatsen samt längre fram
omnämnda verk och inrättningar.
Bevill-i ningsafgiften för egendom och inkomst
var 951 rdr. — Socknens hufvudnäringar
äro åkerbruk och boskapsskötsel, dess
binäringar skogshandtering och fiske.
Bräder anses afyfetras till 7 à 8,000 rdr
rmt årligen. Djur och fogclfängst idkas
endast tillfälligtvis och kan ej betraktas
såsom näringsgren. Kryddgårdar äro på
få ställen anlagda och lemna föga af
kastning. Åkerbruket är i allmänhet
under förbättring, och nyodlingarna
utvidgas. Tillförne har varit öfligt, att
hälften af åkern lagts i trade, då den
, andra hälften blifvit besådd; men nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
