Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Sonstorp.
Sorsele.
härad och Linköpings län, utgöres af
Sonstorps stångjernsbruk vid Stigtorpsån,
med 6 härdar, 4 ramar med oinskränkt
tillverkningsrätt, manufakturverk med 2
spikhamrar; äfven hörer härtill Anna
Stinaforss manufakturverk vid Högsjöns
utlopp, som fick i April 1839 åter
upptagas i sitt fordna skick, enligt
privilegierna af 1752 och 1785, för 1
knipp- och 2 spikhamrar, mot
nedläggandet af det under d. 7 Maj 1838
privilegierade Holmfors manufakturverk;
tillhörande jordbruk utgöres af Sonstorp 1
mtl frälse-säteri, som stått af ålder utom
mantal, vid Hellestadsån, med en
mjöl-qvarn för 2 par stenar samt 2:ne
fler-bladiga sågverk med 3:ne ramar, 1 mtl
frälse-säteri Holmen med mjölqvarn om
4 par stenar och grynverk samt
tegelbruk, 2 mtl frälse, 1/4 skatte under eget
bruk samt skogslotterna M 7, 89, 10
om 159 tid 29 kappl. på fordna
bergs-lagsallmänningen Gulten eller Gulltorp,
samt inom Hellestads socken 51/* mtl
rå och rör, 63/4 mtl frälse, ^^ mtl
skatte, frälseräntan af 1V12 mtl»
alltsammans åsätt i 1863 års bevillning ett
värde af 539,161 rdr rmt, hvaraf 120,000
rdr för sjelfva Sonstorps säteri; härtill
komma ytterligare ll/2 mtl fr. Bisinge,
IV4 mtl fr. Tjellmo, 3/4 fr. inom llegna.
— Sonstorps bruk nämnes jemte masugn
1580, då det förra förklarades för
kronobruk, men blef 1597 åter frälse;
privilegierna stadfästades 1690 för 8 härdar
och 4 hamrar samt 1 knipphammare;
masugnen, som ej varit i gång sedan
1706, ödelades 1719; år 1715 flyttades
en hammare till Holmsjön och kallades
sedan Holmsjöforss, men ödelades 1782,
då smidesrätten öfverflyttades till
Boxholm. Hela bruket härjades af vattuflod
1722, men uppbyggdes åter. Kända
tillverkningar äro för år 1862: 12,258
ceutn. 43 U stångjern, hvaraf 992 centn.
manufakturerades, för år 1850, då
privilegierade smidet utgjorde 1,265 skU
stångjern, 900 skU ämnesjernsmide, utom
450 rekognitions.
Säteriets manbyggnad, uppförd år
1792, är af sten, 3 våningar hög med
37 rum, dertill 2 flyglar samt stor
trädgård, belägen mellan hufvudbyggnaden
och den angränsande ån; de omgifvande
parkerna utgöra omkring 6 tid; gårds-
platsen är planerad och upphöjd samt
försedd med vackra jernstaket mellan
Anhuggna granitstolpar; Sonstorps bruk
har äfven hufvudbyggnaden af sten. 2
våningar hög. En utsigt af Sonstorp
finnes i Thersners »Fordna och
Närvarande Sverige.» Angående
underlydande hemmanen, upplyser Tham, att
Karteberg, Hårketorp och Elgshult
tillhörde 1687 C. Gyllenpistol; en gård i
Sätra har jemte en half i Prestköp varit
bland Hogenskild Bjelkes förbrutna gods,
sedermera donerad till Seved Ribbing,
men reducerad från arfvingarne; de
öfriga nu underlydande antagas förr ha
hört till Finspongs gods.
Gården anses fordom hetat Carisnäs
och varit byggd på en halfö i den
förbiflytande ån, der nu en äng har
några lemningar efter gamla byggnader
och planteringar; i början af 1400-talet
har gården tillhört slägten Rosenstråle,
derefter genom gifte slägterna Krusbjörn,
Gyllenpistol och Palmstjerna, hvilka sålde
den till brukspatron O. Burenstam, död
1821; så dennes mågar, bland hvilka
ryttm. G. Mörner sednast förenade det
hela, som nu eges af arfvingarne. Vid
godset bodde år 1862: 361 personer;
for arbetarnes barn är antagen särskild
skollärare.
Sorsele, ett lappmarkspastorat,
hörande till Södra Lappmarkens kontrakt
i Hernösands stift, innefattar socknen
Sorsele af Lycksele lappmark och
Wester-bottens län, som är belägen 24 mil från
Umeå, 13 mil ofvan Lycksele kyrka, 20
mil nordvest från Piteå och omfattar
54,895 qvadratmil, hvaraf 4,235 äro vatten.
Landet är af lappländsk natur; vid
den majestätiska floden Wiudel-elfven,
som, ehuru med många afbrott, befares
ända till socknens kyrka, visar sig ett
och annat mindre fjäll, och i skogarna
höres Riptuppens muntra, skrattlika läte.
Sjön Udjaur är uppfylld med holmar.
Socknen, som år 1825 bestod af
mtl, hade på 1830-talet 22 byar med
44 åboer, hvilka tillsammans betalade
skatt för 7T6gV mtl, och derjemte 18 st.
oskattlagda nybyggen; för år 1848
uppgifvas 56 skattelappar, 66 åboer, 9†|§mtl,
59 oskattlagda nybyggen; socknen
innefattar nu ll8/i9 mtl krono, V4 mtl skatte;
beboddes 1825 af 461 Lappar och 214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
