Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
266 Sparlösa.
Sparreholm.
rdr rmt; på 1840-talet uppgafs underl.
till 34l/2 mtl ius-j 25/48 mtl uts., hvartill
hörde 2 vatten- och 1 väderqvarn.
Roteringen är 7V2 soldater till norra skånska
infanteri-regimentet.
Nuvarande åbyggnader äro uppförda
1740 och 41 af öfverste Isac
Ceder-crantz, om hvilken det heter i
Attar-taflorna, att han var en tapper krigare.
Mangården består af en hufvudbyggnad,
två våningar hög och tvänne
envånings-höga frånskiljda flyglar. Midt på
ladugården, som ligger söder om borggården
och upptager en fyrkant, omgifven af
gråstensutlius, är en springbrunn med
godt vatten. Ett stycke söder om
gården ligger den vackra skogbevuxna
Her-ningebacke och en allé förer till det
lilla täcka inspektorsbostället Möllebolet,
något vester från foten af nämnda backe.
Gamla gärden anses hafva legat strax
bakom norra flygeln, der en liten
qva-dratformig plats finnes på tre sidor
omgifven af gräfda kanaler, och synes
Spannarp sålunda i likhet med de äldre
skånska herregårdar varit befäst.
Sparlösa eller Salem, en socken uti
Wiste härad af Skaraborgs län, belägen
23/4 mil från Lidköping samt något
öfver 3 mil från Skara, omfattar 0,28i
qvadratmil land, fördelade på 221 /4 mtl,
hvaraf 63/4 skatte, 1 krono, lé1/^ frälse.
Marken består till hälften af berg och
backar, som nyttjas till betesmark, den
öfriga delen är sidländt och eger trögt
affall för vatten. Jordmånen är bördig
lermylla, der alla i orten brukliga
sädesslag växa. Af socknens brist på skog
har man velat härleda dess namn; på
Topografiska corpsens karta heter den
Salem. — Ali fast egendom taxerades
år 1863 till 77,365 rdr rmt, hvaraf
7,365 rdr för Ulfstorps qvarn "och
orangeri, de enda inrättningar som finnas,
samt för frälseräntor. — Folkmängden,
som år 1810 var 680, uppgick 1863
till 1,096 personer på 250 hushåll.
Af indelta arméen äro inom socknen
förlagda 10 man. Kyrkan, belägen V4
mil från moderkyrkan, är af hög ålder,
hvarom dess ovanligt tjocka
gråstensmurar vittna; hon förstördes först 1684
genom en i byn uppkommen vådeld och
skadades 1730 af åskan. Pä norra sidan
af kyrkomuren sitter en runsten, hvarpå
endast synas följande ord: Asa — —
hans sal havi himil glathi aman. I
socknen märkas af gårdar: säterierna
Ulfstorp och Skog, i sambruk, se art.
Ulfs-torp, samt Frittorp, 2 mtl frälse-säteri,
som eges af bönder. — 1 Stommen,
pastors-boställe. —- 1 mtl skatte Långe.
— V8 mantal af Levene socken föres i
jordeboken under denna.— Adress:
Lidköping.
Sparreholm (Sparrholm i 1742 års
jordebok). Herregård uti Nyköpings län,
Hyltinge socken och Willåttinge härad,
med ströhemman i Helgestad och
Dun-kers socknar, belägen vid Båfvens
nordvestra vik, 43/4 mil norr om Nyköping,
invid Sparreholms jernvägsstation, är —
skrifver Olof Eneroth, — en af Sveriges
vackrast belägna gårdar och en bland
Södermanlands största och bäst skötta.
Ännu på 1600-talet var gården blott
ett bondhemman och hörde till
Hyltin-gehy, samt innehades af Bengt Sparre
till Rossvik. Först år 1634 skall det
blifvit säteri under namn af
Hyltinge-näs samt erhållit namnet Sparreholm år
1643 efter d. v. egaren, landshöfding
Göran Bengtsson Sparre till Rossvik
(† 1657), i hvars slägt gården förblef
ända till 1757, då den af majoren
Fredrik Ulf Sparre såldes till
kammarherren, friherre Anton De Geers
enkefru, född grefvinna Ulrika Charlotta
Taube, och öfvergick vid hennes död
till efterlefvande mannen i andra giftet
general-löjtnanten och ambassadören vid
danska hofvet, friherre Johan "Wilhelm
Sprengtporten, den egentliga skaparen
af Sparreholms stora gods, som bebyggde
det och som grundlade dess vidsträckta
odlingar. På en holme, som förut vaf
skild från fasta landet och nu blef
förenad dermed medelst en hvälfd stenbro
byggdes af honom under åren 1757—
1795 den solida hufvudbyggnaden med
sina höga rum, stall m. m., allt af sten,
samt omgafs med trädgård och en mindre
parkanläggning. En 1,300 alnar lång
lindallé planterades vinkelrätt mellan
huvudbyggningen och Hyltinge kyrka.
Nuvarande egaren, general-löjtn., f. d.
öfverståthållareu m. m., friherre Jakob
WTilhelm Sprengtporten emottog godset
1815, och har vid detsamma nedlagt
betydliga odlingsarbeten; så har öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
