Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
270 Sperlingsholm.
Sperlingsholm.
beskrifven; den innehåller 14V4 mantal,
hvaraf 2 skatte, 4 krono, 8 V4 frälse och
beboddes 1863 af 323 personer på 66
hushåll; taxeringsvärdet var nämnda år
255,178 rdr rmt. — Bland gods och
gärdar märkas: öfverste-bostället
Lands-hammar, säteriet Snesta, se dessa art.,
V2 frälse-säteri Kallmyra. — Va mantal
Kallmyra är komministers-boställe. l/2 mtl
Håcknesta, fanjunkare-boställe; l/2 Grinda,
skatte sedan 1853. Bland frälsehemmanen
nämnas 1 mtl Dahlby, l/2 Hampvik, V2
Håcknesta, 1 Kallmyra, 1 Ufsta.
Sperlingsholm, egendom uti Ofraby
socken af Halmstads härad och län,
belägen 3/8 mil från Halmstad, intager ett
rum bland Hallands förnämsta
egendomar, ej mindre för sitt sköna läge nära
högra stranden af Nissan, än för sina
smakfulla, i sednare åren uppförda
dyrbara åbyggnader, sina täcka parker och
omgifningar, och sitt vidsträckta, väl
ordnade jordbruk.
Sperlingsholm, 4 mtl frälse-säteri, har
blifvit grundad af de fordna egendomarne
Snidzterup, Klackerup och Frännarp; år
1539 nämnes såsom egare till Snidzterup
konungens tjenare och embetsmän på
Snidzterup Joseph Falster, derefter har
egendomen tillhört medlemmar af slägten
Hvitfeldt, hvarifrån den genom köp
öfvergick till Sivard Beck, hvars enka
försålde 1648 icke allenast Snidzterup utan
äfven Klackerup och Frännarp till
gen.-guvernören, friherre C. O. Sperling, som
af drottning Kristina erhöll tillåtelse att
inlösa Klackerups gods, sedan Halmstads
invånare afsagt sig samma anbud.
Säterifriheten skall ha blifvit flyttad från
Snidzterup till Klackerup af fältmarskalken, gr.
Jöran Sperling, hvarefter egendomen efter
honom erhöll sitt nuvarande namn.
Sedermera har den genom gifte kommit till
riksrådet, gr. H. E. Horns af Bantzén
och fältmarskalken, frih. C. H. Wrangels
ego, dennes sons brorson landshöfd. och
kommendören, frih. C. A. Wrangel gjorde
egendomen till fideikommiss.
Egendomen, som utgjordes 1818 af
5 hemman säteri, 29Va ins* frälse och
585/g uts. frälse, skall nu med underl.
utgöras af nära 100 hemman. Säteriet
är taxeradt till 150,000 rdr rmt. År
1818 utgjordes åkerjorden af 340 tid
och ängsmarken, som är till större delen
skogbevuxen, 600 tunnland. Det vid
denna egendom gjorda försök att insamla
barrträdsfrö, torde vara förtjent af att
till efterföljd omnämnas: kottarna samlas
och inläggas i lådor, försedda med galler
i botten. Efter en viss tid öppna sig
kottarne och fröen falla ur vid en liten
skakning ner i en annan låda. Nyligen
inträffade den olyckan, att här uppbrann
60 tid nyplanterad furuskog af ungefär
14 och 16 års ålder i närheten af
landtbruksskolan vid Wrangelsro, belägen på
Sperlingsholms område.
Nuvarande manbyggnaden, af sten
och två våningar hög, uppfördes 1811,
den äldre skall blifvit byggd år 1651.
För underhafvandes barn finnes en skola
inrättad.
Sperlingsholm, helsobrunn, belägen
V4 mil från Halmstad, uti Snöstorps
socken uti en däld, gränsande till
Nissa-åns behagliga stränder. Vattnet, som
framspringer ur en sandbacke med den
styrka att på en minut 17 till 18 glas
dermed kunna fyllas, har i öfver 100
år blifvit nyttjad med stort förtroende
och lyckliga kurer. Bland sjukdomar har
det isynnerhet visat sig verksamt mot
gikt, bröstsjukdomar, lamhet, hysteriska
lidelser, hypochondri och melancholie,
äfvensom uti att fördrifva mask.
Assessorn och provincial-läkaren, dokt.
Montin var den förste, som upptog
källan, och genom hans föranstaltande
uppbyggdes på fru friherrinnan,
fältmar-skalkinnan Wrangels bekostnad ett litet
brunnshus af trä, som dock snart förföll
i brist på underhåll och raserades,
hvarefter brunnen blef endast besökt af
närboende allmoge. Deremot upptäcktes år
1813 en annan källa, ännu närmare
intill Nissa-ån, af omkring 170 alnar ifrån
den äldre källan, som man hoppades så
väl genom det uppförda präktiga
brunnshus som ock af sjelfva ställets ovanliga
naturförmåner, skulle komma att intaga
ett af de förnämsta rummen bland
brunnar inom fäderneslandet. Mellan båda
källorna pråmar man sig öfver ån och
passerar derefter en med vacker allé
prydd väg, till hvilken stöter stora
landsvägen mellan Halmstad och
Sperlingsholm. I förening med brunnsinrättningen
sattes 1816 en badinrättning uti
Sön-drums socken, på vestra sidan om staden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
