Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 Spàiihult.
Staby.
Carl XII under hans krig i Södra
Ryssland, till ryska grefvinnan Anna
Woyna-rowsky, då säteri- och frälse-frihet
beviljades, och som innehade egendomen
till 1733, då den genom köp öfvergick till
Rothoffska slägten, som egde den till
1812, då bergsrådet och riddaren Birger
Fredrik ßothoff sålde egendomen till
bildhuggaren, hofintendenten och
riddaren Johan Tobias Sergel, i hvilkens slägt
Spånga fortfarande förblifvit.
Spånhult, Öfvergården, ett
frälsesäteri af 3/4 mtl, beläget uti Grefbäcks
socken af Kåkinds härad och Skaraborgs
län, vid Wettern, 3/8 mil n. v. från
kyrkan, som ligger mil i norr från Hjo.
— Fordom kallades gården Spanahult
ocn nämnes 1225 i ett bref, utfärdadt
af vestgöta-lagmannen Gustaf, rörande
den bestämda gränsen för Gudhems
kloster i Spanahult, hvilken sedan
stadfästa-des af lagman Folke. Sedermera
förekommer gården såsom skänkt af konung
Erik Läspe år 1246 till Gudhems kloster,
hvilken gåfva bekräftades af kon.
Waldemar. På 1740-talet egdes Spånhult
af r. r. grefve Sven Lagerberg, 1814 af
sekr. baron G. Adelsvärd, 1863 af
possessionaten Jens Malling på Ekhammar.
Enligt landshöfd.-embetets resolution af
den 18 Okt. 1705 är Spånhult jemte
Spakås, 1 mtl frälse-säteri, inlagdt under
säteriet Ulfhult. Spånhult taxerades år
1863 till 18,000 rdr. I samma socken
ligger derjemte V2 fr» Spånhult
Neder-gården.
Spåningslanda, ett frälse-säteri af tre
mantal uti Aringsås socken, Allbo härad
och Kronobergs län, beläget vid en sjö,
V4 mil n. v. från kyrkan, som ligger
1% mil från Wexiö, är utbytt från
kronan af herr A. Sjöblad och lades år
1746 af landshöfd., frih. And. Koskull
under det af honom stiftade
fideikommisset Engaholm, hvarunder lyda i samma
socken 2:{/8 mtl Aringsås, 3 mtl
Al/ve-stad, l3/g Benestad, !/2 Enganäs med
såg, allt frälse; det hela var år 1863
taxeradt till 293,000 rdr, hvaraf 40,500
rdr för Spåningslanda.
Spårsås (på Hermelins karta och i
1825 års jordebok), Spörsås (allmännast),
Sporrsås (efter Djurberg), ett fr.-säteri
af 1 mtl uti Öhrs socken, Allbo härad
och Kronobergs län, beläget % mil norr
om kyrkan, som ligger 1V2 mil från
Wexiö, har fordom tillhört slägten
Ulfsax, sedermera och ännu bönder.
Gården uppgifves af Djurberg 1818
haft stenbunden åker, någorlunga höbol,
men nästan ingen skog, hjelplig
manbyggnad af trä; fastighetsvärdet i 1863
års bevillning upptogs till 37,700 rdr.
Hemmanet utgör 1/8 mtl extra rotering
vid Norra Sunnerbo kompani samt V2
mtl vid Norrvidinge kompani. Man har
anmärkt på egorna i botaniskt hänseende
växterna Pinus Abies hybrida och
Chrijso-sp lemium alter nifo Hum.
Spårön i Wenern, se art.
Lindholmen eller Falun.
Spännarebacken, så kallas en höjd
norrut från Kalmar, till minne af Peder
Spännare, en af Dackens driftigaste
anförare, som här blef, jemte 30 man,
halshuggen och steglad. A. A. Afzelius,
Sago-häfder, VI band, sid. 265.
Stabergs grufva i Nerike; härimellan
och sjön Wickern är öppnad en enskild
jernväg, 9,200 fot lång.
Staby, ett frälse-säteri af ll/2 mtl
uti Uppland, Girista socken af Lagunda
härad och Uppsala län, med vacker
belägenhet, 6l/2 mil från Uppsala, 1%
mil från Enköping och 3/4 mil från
lastageplatsen Orsundsbro, är bebygdt
med en karaktersbyggnad af sten,
innehållande 10 rum samt omgifven af vackra
fruktträdgårdar.
Säteriet har tillhört slägterna Soop,
Falkenberg omkr. 1740, hofmarskalken
Johan Otto Bergenstjerna, som enligt
Adelns Ättartaflor stiftade år 1794 Staby
till fideikommiss för ätten; från år 1825
har Staby egendom tillhört den nyligen
derstädes aflidne saltpetersjuderidirektören
J. J. Erdman, om hvilken några
biografiska uppgifter ej torde vara utan intresse,
hvarföre vi meddela efter "Enköpings
Weckoblad" följande: »Den 2 d:s afled
på sin gård Staby, i Girista socken,
saltpetersjuderidirektören J. J. Edman i sitt
65:te lefnadsår. Född i Finland,
öfverflyttade han redan sora barn, jemte sin
fader, till Sverige till följd af 1808 års
krig. lledan såsom ung öfvertog lian
skötseln af en vidlyftig ekonomi och
utförde detta värf på ett sätt, som
lyckats för få. Hans verksamhet började
vid en period, då det s. k. rationella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
