Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Starrkärr.
Stegeborg.
förekomma vidare Nohl, Svenstorp,
San-num, Ryd, Utby, Olanda. — Adress:
Göteborg.
Starrkärr, en gård af 1 mtl skatte
uti Borgviks socken af Grums härad
och Carlstads län, uppgafs af Djurberg
år 1818 egt tillräckligt hofoder, brist
på skog, stor och vacker
mangårdsbyggnad af trä med tillhörande trädgård.
Starrkärr, tax. till 40,000 rdr, har länge
lydt under Borgviks jernverk, som eges
af kammarherre Sköldebrand på
Hellekis.
Stegeborg eller Stäkeborg, fordom
ett slott på en holme innanför Eknön,
der Slätbaken bildar ett smalt sund, och
som hörer till Östra Ny socken af
Björkekinds härad och Linköpings län;
slottet, som omnämnes första gången i början
af 1300-talet, då kon. Birger Magnusson
här hade sin hofhållning, har varit Göta
rikes starkaste slott, och mångfaldiga samt
långvariga belägringar utbredde dess rykte
som sådant vidt öfver norden. Några
af dess historiska öden vilja vi här
anföra. Efter förut nämnda konungs flykt
till Gotland, försvarades slottet af prins
Magnus med mycken tapperhet emot
Matts Kettilmundsson, men slutligen lät
han förmå sig att dagtinga mot säkerhet
för lif, men blef likväl halshuggen på
Helgeandsholmen i Stockholm, och
Stegeborg i grunden förstördt. Sedermera
befinnes biskop Carl i Linköping hafva
af hertiginnan Ingeborg med svenska
rådets bifall fått sig öfverlåten
Skielldo-viks gård, såsom Stegeborg då kallades,
som ersättning för 500 mark penningar,
af biskopen utlagda till landets behof,
hvilken gåfva bekräftades 1321 i
War-berg af kon. Magnus. Nämnda biskop
skall låtit här uppföra kostbara och
herrliga byggnader, och har man sett
biskopens familjevapen (Bååt) uthugget
öfver en port. Länge förblef dock icke
gården i biskopens ego, utan konung
Magnus utbytte den mot andra gods
på Wisingsö med flerstädes och åtog
sig att, som ersättning för hvad
kostnaden utgjort, betala biskopen årligen
200 mark penningar. Sedermera har
slottet i likhet med flera andra varit
öfverlemnadt åt utländska fogdar, som
efterlemnat minnen af förtryck och våld
mot underhafvande. Ar 1390 erhöll Sten
Boson Natt och Dag slottet i förläning,
år 1391 nämnes Ivar Moltke såsom fogde
på Stegeborg. Under konung Eriks tid
insattes här en fridlös dansk man Ivan
Fleming och derefter fogdarne Jösse
Fintsson och Johan Wale, från hvilka
slottet intogs år 1434 af frihetshjelten
Engelbrecht. Riksmarsken Carl
Knutsson anförtrodde det åt sin svåger Nils
Stensson Natt och Dag, som afFöll till
konung Erik, så att en belägring måste
företagas mot slottet. Ar 1452 förläntes
det till biskopen Nils Kenicius i
Linköping, som behöll det till sin död år
1458. Sten Sture den A., som förlänte
slottet först till sin slägting, den trolöse
Ivar Axelsson Thott och sedan åt
riddaren Greger Mattsson Lilje, måste tre
gånger med härsmakt återtaga det.
Under kon. Kristian II innehades slottet
af riksrådet Nils Grip och dess måg
Holger Gere (enligt annan uppgift af
grefve Johan af Höija). Under Gustaf
Wasas frihetskrig eröfrades Stegeborg af
den tappre Arvid Westgöte, som var nära
att då taga Severin Norrby till fånga.
År 1528 skall Holger Carlsson Gera
erhållit slottet i förläning, sedermera
Svante Sture, som försvarade det 1543
mot den upproriska bondehären under
Dackefejden. Ar 1537 föddes här kon.
Johan III, hvilken såsom hertig tillika
med brodern Carl tog slottet från kon.
Erik och fullbordade slottsbyggnaden,
som blifvit påbörjad af fadern på Stegön,
deraf den ock fått namnet Stegöborg,
som sedermera förändrats till Stegeborg
och Stäkeborg. Följande året anslogs
slottet af ständerna åt drottn. Katharina
Jagellonica tillika med Linköpings stad,
och kringliggande trakt såsom lifgeding,
år 1571 gafs det åt enkedrottningen
Katharina Stenbock. Ifrån den tid kon.
Johans dotter, prinsessan Anna, höll på
Stegeborg ett gladt och lysande hof, har
man en berättelse om s. k.
Onsdags-brölloppet, der prinsessan lät i
slottskapellet, föräldrar och anhöriga ovetande,
sin hofprest sammanviga herr Joh.
Gyllenstjerna med juugfru Sigrid Brahe, som
var förlofvad med Erik Bjelke, men till
hvilken hon fått misshag; detta
föranledde en årslång fejd mellan de mäktiga
slägterna Gyllenstjerna, Brahe och Bjelke.
Utanför Stegeborg var Carl IX såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
